Säsongen 22/23 officiellt inledd!
Här hemma i Svedala har vi sen en knapp vecka tillbaka smygstartat säsongen iochmed SHLs premiäromgång i lördags. Men det är ju just bara det, en smygstart, en uppvärmning, inte riktigt på riktigt ändå. För det riktiga på riktiga står runt knuten, och under dagen small det!
För idag samlades säsongen 2022/2023 års upplaga av Tampa Bay Lightning för lite fystester, fotografering och samkväm med media. Och från och med imorgon är campen officiellt igång med träningar på is, även om laget redan varit på plats en tid och kört ispass med i princip full styrka.
Sedan väntar arton dagar av förberedelser, sex träningsmatcher i form av sedvanliga dubbelmöten med Carolina, Nashville och Florida, där vi i slutet kommer se 56 spelare ha förvandlats till en 22 man stark trupp som ska gå in och göra att i premiären. Då man med enkelhet skulle kunna spika in åtminstone 20 av de namnen som klara redan innan campen startar så kanske man kan hävda att det inte är jättespännande, men det finns alltid någon som lyfter, någon som inte lever upp till förväntningarna och ett par som lämnar en men goda förhoppningar om framtiden.
Dock kan det där med hopp om framtiden lätt grusas lite då man ser till resultatraden från den turnering som ett lag bestående av lagets prospects genomförde i North Carolina under helgen. Tre raka torsk mot i tur och ordning Nashville, Florida och Carolina, idel med ganska klara siffror, gör att hoppet om en ny generation Tampalirare likt den vi ser nu ter sig ganska avlägset. Men det är lite priset man betalar för framgång och det är tydligt när man ser matcherna att de kvalitéer man normalt hittar högt upp i draften saknas.
Det finns väldigt många gedigna hockeyspelare i systemet för närvarande. Det finns en hög spelare som skulle kunna göra lite matcher på NHL-nivå utan att göra bort sig. Men potentialen sträcker sig inte bortom en tredje eller fjärdekedja eller som en hygglig fjärde/femteback i de flesta fallen. Dock ska tas i beaktning att de två kanske mest intressanta offensiva lirarna som finns under organisationens försyn, Isaac Howard och Dylan Duke, båda just nu gör sig redo för säsongen på college och därför inte var tillgängliga för spel varken under turneringen eller nu på campen.
Men trots skrala resultat så föreligger de inte några skäl för oro, detta är verkligheten och baksidan av framgång i NHL. Ser man till vad man fått i utbyte mot bristen på topptalang i systemet så hittar man spelare som Blake Coleman, Barclay Goodrow, David Savard och även om man kollar längre i backspegeln, Ryan McDonagh. Jag tror inte någon ångrar att dessa spelare togs in på bekostnad av en tunnare talangpool framgent. En talangpool som dessutom ganska snabbt kan fyllas på när man känner att det är dags att bygga om och skickar lite spelare mot framtida projekt.
Så nu står vi här, en knapp månad av spekulation, grubblande och att finna glädje och intresse i träningsmatcher. Vi kommer överreagera på formering av backpar och forwardstrios alldeles för tidigt och hinna få för oss att både den ena och den tredje av alla prospects nog har spelat till sig en plats för att “han har faktiskt tränat ihop med Point och Kucherov”.
Allt detta och lite till hör försäsongen till på något sätt, och efter att bara ha ägnat sig åt detta laget på det teoretiska planet sen i juli så är det fantastiskt att se isen ligga blank i Amalie Arena igen, redo för en ny, förhoppningsvis lång, säsong.
Det kittlar alltid såhär första dagen av training camp. känslan av ett oskrivet blad, att alla funderingar kommer bli besvarade, vissa förr, andra senare. Den friska luften man andas när man bevittnar skrivandet av ytterligare ett kapitel i historien om Tampa Bay Lightning.
Nu går tåget.
Jag kommer sitta ombord.
Säsongen 2022/2023, nu åker vi!