Tillbaka till verkligheten
Ingen Stamkos, ingen Strålman - men likväl så lyckades Lightning skicka ut Red Wings utan allt för stort besvär, vilket skruvat upp förväntningarna inför fortsättningen. Det blev platt fall direkt i andra rundan mot NY Islanders...
I avsaknaden av nämnda spelare har några andra av lagets stora profiler klivit fram ordentligt, framförallt Victor Hedman, Nikita Kucherov och givetvis Ben Bishop. Den senare var egentligen den på egen hand som ordnade den sista segern mot Detroit, och kanske litade man lite för mycket på hans förmåga när han utelämnades alldeles för mycket mot Isles.
Det började förvisso fantastiskt bra. En intensiv inledning följt av ett snabbt Ondrej Palat gjorde att det kändes som de sex dagarnas vila var precis rätt medicin, och att Islanders som inte haft det helt enkelt mot Panthers skulle kunna manglas ner här också. Men så fel man kunde ha. När Eric Condra tacklades hårt och lämnade isen med förvirrade ögon verkade det som att hela laget blev skakiga. 1-0 blev till 1-1, tvåan för bortalaget följde inte långt senare och trean trycktes in sekunder från slutet av första perioden. När sedan Tavares prickskjöt in fyran i andra var det tack och gonatt Ben Bishop, och in med Vasilevskiy för första gången i dessa playoffs.
Tampa såg fortsatt håglöst ut under andra, men i tredje började det hända grejer. Jag själv slumrade in i godan ro lätt uppgiven, men kvicknade till efter 10 minuter och plötsligt var det 2-4 - lite av match igen. Bolts gjorde en gedigen insats i tredje och Filppula kunde sedan också på volley fixa 3-4 reduceringen, men närmare än så kom man aldrig, trots hygglig chans i slutet. I stället punkterade Isles i tom bur matchen till 3-5.
Medan Bish var tveksam så var hans kombattant på andra sidan isen desto bättre. Thomas Greiss som mest fått agera backup i San Jose under tidigare delar av sin karriär och nu fått alternera med Halak har nu roffat åt sig förstaspaden och var stundtals briljant, och en stor orsak till att resultatet blev som det blev. Samtidigt fick Bolts in i alla fall tre puckar på honom, så att göra mål på karln går ju uppenbarligen.
Tack och lov är det ju bäst av 7 matcher som gäller, och det finns mycket mer att spela om, men nu är hemmaplansfördelen plötsligt förlorad.
NY Islanders verkar vara en motståndare som passar Tampa dåligt. Under säsongen möttes de tre gånger, men två New York-segrar som resultat. Bishop som varit så tät överhuvudtaget denna säsong och som en av tre nominerats till Vezina har svårt att hålla ihop mot de orange-vit-blåa - 19 insläppa på blott fyra matcher nu då. Och då har han total speltid runt 190 minuter där, vilket ger ett väldigt högt genomsnitt.
Under fjolårets slutspel studsade Bish tillbaka starkt efter misslyckade insatser, förhoppningsvis blir det samma visa nu.
Steven Stamkos comeback på träning har annars väckt förhoppningar, men det var med röd "inte-nudda-mig" tröja och han är potentiellt fortfarande långt bort. Så länge han går på blodförtunnande blir det inget spel. Samtidigt kan han i teorin också snabbt vara tillbaka när han väl slutar med det...
Anton Strålman har nu gått 5 veckor sedan han blev skadad, och prognosen lät ju då något i stil med 4-6 veckor. Om han har möjlighet att komma in under serien skulle det betyda mycket, Matt Carle mäktar dessvärre inte med att kompensera för de missade minuterna.
Det blir lite vila igen nu för lagen och nästa match spelas inte förrän på lördag kväll med trevlig nedsläppstid - 21.00!