Tredje rapporten: Vem hade kunnat tro det här?

Hade någon sagt till mig att Montreal Canadiens skulle leda den östra konferenser efter 18 matcher hade jag trott att den personen var galen. Nu har det hänt. Canadiens fortsätter att gå från klarhet till klarhet, och man börjar undra vart det här egentligen ska sluta.

18 matcher, ungefär en tredjedel in i säsongen, ligger Montreal Canadiens på första plats i den östra konferensen. Visserligen har Boston spelat tre matcher mindre, men det är fortfarande stor succé för ett lag som kom sist förra säsongen. Sedan den förra rapporten har Canadiens tagit poäng i samtliga matcher, med fem segrar och en snöplig övertidsförlust mot New York Islanders.

Canadiens har stundtals imponerat riktigt mycket. Men vad som kanske är ännu mer imponerande är förmågan att vinna matcher när man inte riktigt spelar på topp. Som Rangers karismatiske tränare John Tortorella relativt korrekt identifierade spelade inte direkt Canadiens på topp i lagens första möte, som slutade med en 3-1-seger för Habs. Den förmågan är ofta det som skiljer bra lag från dåliga.

Canadiens går in i en tung period nu, med sju av de åtta kommande matcherna på bortaplan. Visserligen har Habs gjort bra ifrån sig på bortais än så länge, men det kan bli tungt med så mycket resor. Att hoppas på att säsongen ska fortsätta så bra som de senaste 6-7 matcherna är antagligen att hoppas på för mycket. Men kan laget fortsätta att kriga på samma sätt som man gör nu kväll efter kväll kommer det här att räcka till slutspel.

Therrien for Jack Adams?
En stor anledning till den succéartade säsongsinledningen får ändå coach Michel Therrien sägas vara. Spelartruppen är till stora delar samma som förra året, med ett par rookies, två rollspelare och en back med mindre roll som enda tillskott. Trots det har Therrien lyckats skapa ett vinnande lag. En stor del av det verkar ligga i inställningen. Förra året förlorade Canadiens de tighta matcherna – i år har man än så länge vunnit dem. Fortsätter laget så här resterande del av säsongen kommer Michel Therrien definitivt vara en av kandidaterna till Jack Adams Award, priset till säsongens bästa coach. Konkurrensen lär komma från Paul MacLean, om han lyckas ta ett Spezza- och Karlssonlöst Ottawa till slutspel, och möjligtvis även Anaheims Bruce Boudreau.

Islossning för Pacioretty
Max Pacioretty har haft en tung inledning på säsongen med en blindtarmsinflammation, ett bitet finger, och ett skridskosår i revbenstrakten. På köpet har han haft otroligt svårt att hitta nätet. Men Wolverine, som han kallas för sin otroliga förmåga att läka skador, verkar ha hittat tillbaka till formen. När väl säsongens första mål kom, på ett skott från halva plan, lossnade det. Fyra mål har det blivit på de fyra senaste matcherna, och en Pacioretty tillbaka i förra säsongens form kommer att bli viktigt när det drar ihop sig. Nu hoppas vi bara att han undslipper avstängning för sin tackling på Rangers Ryan McDonagh, som han kommer höras för under måndagen.

Kalla Cole
Någon som det däremot inte har lossnat för riktigt än är Erik Cole, som med 35 mål var lagets bästa målskytt förra säsongen. På 18 matcher i år har Cole bara skrapat ihop tre mål och tre assist, vilket inte på långa vägar är tillräckligt bra för en spelare av hans kaliber. Känslan är dock inte att Cole spelar speciellt dåligt. Precis som när han är som bäst driver han på mål med full fart, men pucken går inte riktigt hans väg just nu. Förhoppningsvis kan målet han satte på Martin Biron i Rangerskassen igår ge samma effekt som för Pacioretty.

Subban eller Diaz?
Inför säsongen kändes det som en självklarhet med Subban och Markov tillsammans på blålinjen i power play. Men verkligheten har visat sig vara lite annorlunda. När PK Subban ännu inte skrivit på sitt nya kontrakt gjorde Raphael Diaz ett gäng riktigt starka matcher i power play, och det belönas. Även om Subban verkar vara förstavalet, får Diaz fortfarande chansen tillsammans med Markov då och då. Möjligtvis är det ett sätt för Michel Therrien att försöka väcka liv i ett power play som inte längre är detsamma som i början av säsongen.

Bounce back Budaj
I förra rapporten fick Peter Budaj (eller kanske mest hans lagkamrater) en släng av Dan Augustssons slev. Men när Budaj, efter att Carey Price dragit på sig vinterkräksjukan, fick chansen att stå två matcher i rad mot Flyers och Hurricanes visade han varför många tycker att han är en pålitlig andremålvakt. Två bra insatser gav Budaj hans två första segrar för säsongen. Dessutom spelade försvaret bättre framför Budaj än vad de gjorde i hans två första starter. Såväl lagkamrater som Therrien sa att man ville göra det bra framför Budaj när han fick chansen, och att man känt att man hade svikit Budaj som inte varit något annat än en bra lagkamrat. Revansch tagen, och förhoppningsvis fortsätter det på den inslagna vägen.

Plug and play Eller
Visserligen är Ryan White den som sätts in i laguppställningen när någon forward saknas – och Canadiens har inte haft särskilt stora skadeproblem ännu. Men den stora anledningen till att man ändå så sömlöst har kunnat vara utan spelare i matcher (Pacioretty, Moen och Gallagher har alla missat matcher på forwardssidan) heter Lars Eller och är dansk. Efter en dålig säsongsinledning som ledde till att han sattes på läktaren i ett par matcher har Eller visat framfötterna, och han har gjort det på olika positioner och olika platser i laguppställningen. Som ställföreträdande Pacioretty-powerforward i förstakedjan, som såväl forward och center med Galchenyuk och Prust/Cole, och som stabil puckförande center i fjärdekedjan. Alla positioner och platser som Eller har behärskat och till och med imponerat på. Ellers mångsidighet och förmåga att passa in i laguppställningen är en nyckel för att skador inte ska bli ett stort orosmoment för Canadiens, så länge som de inte blir för många.

Periodens tre stjärnor

Tredje stjärnan: Alex Galchenyuk

Det är svårt att förbise Galchenyuks bidrag till Canadiens hittills i år. Visst, han gör fortfarande en del rookiemisstag, men han har också en dimension i sitt spel som ingen annan i laget har. Dragningen som ledde till hans mål igår mot Rangers visar prov på det. Galchenyuk fortsätter att gå från klarhet till klarhet, och han har hittat samarbetet med Lars Eller fint.

Andra stjärnan: Lars Eller

Lars Eller har redan fått en hög med beröm av mig, men han förtjänar mer. Ellers arbete varje match är ingenting som syns i statistiken, men hans defensiva arbete har förbättrats något oerhört sen han kom in i ligan. Nu är han något av en stjärna i egen zon. Eller fick också sätta dit ett efterlängtat mål igår mot Rangers.

Första stjärnan: Carey Price

Visserligen missade han två raka matcher med vinterkräksjuka, men i de fyra han spelade var han i allmänhet fantastiskt. Matchen mot Islanders, med fyra insläppta, var kanske inte en av hans bästa, men han kan heller inte lastas för mer än kanske ett av målen. På de fyra senaste matcherna har Price tre segrar och en övertidsförlust, med två hållna nollor och en räddningsprocent på 94,6. Team Canadas förstemålvakt i Sochi om ett år?

Skadeläget

Petteri Nokelainen – lower body, fortfarande inga närmare besked

Statistik

Individuellt

Mest mål: Tomas Plekanec (8)
Mest assist: Raphael Diaz (11)
Mest poäng: Max Pacioretty (13)
Mest PP-mål: Andrei Markov (4)
Mest PP-poäng: Andrei Markov (10)
Mest matchvinnande mål: Andrei Markov (3)
Mest mål i OT: Andrei Markov, Rene Bourque (1)
Mest PK-mål: -

Bäst +/-: Alex Galchenyuk (+9)
Sämst +/-: David Desharnais (-3)
Mest utvisningsminuter: Brandon Prust (76)
Mest fighting majors: Brandon Prust (6)
Mest skott: Tomas Plekanec (55)
Bäst skottprocent: David Desharnais (19%)
Mest missade skott: Rene Bourque (23)

Mest speltid per match, försvarare: Andrei Markov (23:59)
Minst speltid per match, försvarare: Yannick Weber (10:17)
Mest speltid per match, forwards: Tomas Plekanec (20:03)
Minst speltid per match, forwards: Ryan White (09:43)

Mest tacklingar: Alexei Emelin (60)
Mest blockerade skott: Josh Gorges (47)
Bästa tekare (minst 50 tekningar): Ryan White (54,4 %)
Mest giveaways: Andrei Markov (21)
Mest takeaways: Erik Cole (11)

Lag

Record: 12-4-2
Segerprocent: 72,2 %
Poäng: 26
Gjorda mål: 51 (+1 straffmål)
Insläppta mål: 38

Powerplay: 18,7 % (16 mål på 86 tillfällen)
Penalty killing: 82,5 % (14 insläppta mål på 80 tillfällen)
Tekningar: 47,3 %
Utvisningsminuter: 312
Utvisningsminuter per match: 17,3

Majors: 12
Misconducts: 5
Game Misconducts: 1
Match Penalty: 0
Tacklingar: 420
Blockerade skott: 260
Giveaways: 159
Takeaways: 110

Periodens sex matcher:

14/2 Florida - Montreal 1-0 (OT)
16/2 Montreal – Philadelphia 4-1
18/2 Montreal – Carolina 3-0
19/2 NY Rangers – Montreal 1-3
21/2 Montreal – NY Islanders 3-4 (OT)
23/2 NY Rangers – Montreal 0-3

Kommande sex matcher:

25/2 Ottawa – Montreal (01.30)
27/2 Toronto – Montreal (01.30)
2/3 Montreal – Pittsburgh (01.00)
3/3 Boston – Montreal (01.30)
5/3 NY Islanders – Montreal (01.00)
7/3 Carolina – Montreal (01.00)