Louise Fors om sin säsong i RCD Espanyol
RCD Espanyols damlag lyckades inte försvara ligatiteln från i fjol utan förlorade dubbelfinalen mot Rayo Vallecano med minsta möjliga marginal. Nu lutar det åt att Louise Fors, som är första svenska att spela i spanska ligan, återvänder till Sverige och Damallsvenskan.
Som nykomling var du inställd på att inleda din sejour i Espanyol på bänken, men sen har du blivit kvar där. Vad beror det på?
”I början var det en del kommunikationsproblem, och det är klart att det kan ta lite tid att komma in i hur ett lag spelar när man kommer från en annan liga, ett annat land. Laget gjorde dessutom bra ifrån sig och vann hela tiden, vilket inte gjorde det lättare för mig att komma in och ta över någons plats. Jag vet att jag är i bra form och att jag kan bidra till laget. Sen är det upp till tränaren.”
Är det stora skillnader jämfört med att spela i högsta ligan i Sverige?
”Den största omställningen för mig var att det är träning sent på kvällen, ofta vid 22-tiden, det i kombination med att det oftast är match klockan tolv på söndag är väldigt ovant. Ibland har vi åkt tåg klockan fem på söndagsmorgonen för att spela bortamatch klockan tolv, med frukost på tåget. Sen är det stor skillnad i att det är större intresse för fotboll över lag här, men jämfört med Sverige får damerna mindre uppmärksamhet. Alla pratar om fotboll, även om det är ännu mer fokus på herrlagen, med dagliga fotbollstidningar och TV-sända träningsrapporter. Vi hade 3000 åskådare på hemmafinalen, men normalt är det väl några hundra, som på en allsvensk match i Stockholm.”
Det var en del som menade att du bytte ner dig kvalitetsmässigt när du flyttade till Spanien?
”De bästa lagen här skulle absolut klara sig bra i Sverige. Fast det skulle bero lite på domarna också – här blåser de för allt. I Espanyol är det omkring fem spelare som är landslagsaktuella, det skulle vara kul att möta Spanien med landslaget. Dessutom har jag fått träna och spela på bra gräsplaner hela vintern. Träningarna är mer inriktade på fotboll här, det är mer spel än fysik, så jag tränar en hel del på gym och löptränar själv.”
Vad skulle du göra annorlunda om du skulle göra om det här till hösten?
”Det beror så mycket på förutsättningarna. Det känns inte som att jag kunde ha gjort så mycket annorlunda den här våren. Att jag inte fått spela beror på beslut som tränaren tagit. Jag ser mig inte som en bänkspelare: och det är det viktiga nu, att jag måste få spela matcher. Jag har inte tappat något, inte än i alla fall, det har jag kunnat märka på landslagssamlingarna som vi haft. Men jag måste få möjlighet att spela mer matcher för att kunna försvara platsen i landslaget. Jag siktar på VM 2011, och jag måste se till att få de bästa förutsättningarna för att nå dit.”
Hur tycker du att det gått då du spelat?
”Bra, tycker jag. Jag har gjort ett mål, på frispark, borta mot Zaragoza. När jag har blivit inbytt har tränaren sagt att jag ska ta frisparkarna, vilket visar att han har något slags förtroende för mig i alla fall. Jag spelade sista ligaderbyt mot FC Barcelona, och det gick riktigt bra, men sen var jag utanför elvan igen. Det är bara tränaren som kan svara på varför jag inte fått spela mer.”
Har du inte fått någon förklaring alls till varför du fått så lite matchtid?
”Nej, och jag har inte fått känslan att man frågar här, det skulle jag ha gjort i Sverige: fråga vad jag måste förbättra för att få spela mer. I början berodde säkert mycket på att jag inte kunde språket, men jag tycker att jag snabbt kom in i det viktigaste. Kanske tyckte de också att jag inte skulle komma in direkt och tro att jag är nåt. Alla tränare har väl sina favoriter, att man drabbas av det kan hända i vilken klubb som helst.”
Hur har din tid i Barcelona och Espanyol varit sammantaget?
”Jag är glad att vara här, och har lärt mig enormt mycket på alla möjliga plan. Jag trivs jättebra i stan, den har allt, och socialt har det fungerat bra från start. Men det att jag inte fått spela så mycket har gjort min situation här mycket negativ, men ur det kommer det mycket positivt. Jag har blivit starkare de här månaderna. Jag tycker att jag alltid varit mentalt stark, men jag har helt klart blivit stärkt av den här tiden. Även om tränaren inte tagit med mig i startelvan så har jag aldrig tvivlat på mig själv.”
RCD Espanyols damer spelar just nu slutspel i Copa de la Reina, med semi mot FC Barcelona 1 juni och eventuell final 5 juni, alternativt match om tredje pris den 4:e. Den 7 juni samlas damlandslaget för matcher mot Tjeckien och Azerbajdzjan.
