Inför Atletico Madrid - Rcd Espanyol.
En nitisk införrapport med inslag av ironi för visst vinner vi.
Det gäller att smida medan järnet är varmt var det väl smeden som sa. Jag vet inte huruvida vår coach Luis Fernandez har någon erfarenhet av smedbranschen. Möjligtvis bör han titta närmare på den efter förlust i söndagens drabbning mot Atletico. Skämt åsido, vi kan inte sparka fler tränare denna säsong så han sitter säkert även efter en förlust mot det röd-vita Madrid laget.
Min förhoppning var snarare att man skulle kunna utnyttja deras förlust mot grannen och en negativ trend. Känner jag Espanyol rätt kommer vi att fulölständigt misslyckas med detta. Jag har suttit här och skrivit med denna femton sådana här rapporter. Denna hör inte till de lättaste, Atletico borta hör inte heller till de lättaste så trösten verkar vara långt borta. Jag tyckte personligen inte att de var så dåliga i onsdagens match jämfört med vissa rapporter, inte så att de skulle vinna men inte usla. Real hade en sådan flytdag de har ibland när alla deras spelare har fått sova på Tempurkuddar och vaknar med ögonen gnistrande. Ser man detta i motsats till oss gnistrar det inte något vidare i våra ögon.
Gnistrar gör det i vårt fall bara från scannermaskinens gröna ljus då den ena muskelskadan efter den andra dyker upp. Att gnistra med just detta är inte vad man behöver då man ligger sist i Primeran. Förvisso har vi spelat bättre under de senaste matcherna men vi har ingen vinnarskalle, inte ens mot tio man från Osasuna. Vi har helt enkelt förlorat för många matcher och det behövs en mirakulös vändning för att lyfta denna supertanker med riktning mot Segundan. Vi är som en U-båt utan ström och med fulla ballasttankar strax ovanför Marianergraven, vi behöver ström, energi och initiativ annars kommer graven mycket snart att bli besökt av en skrothög från Barcelona.
Hur skall man då göra för att vina denna match? Ja vi kan börja med punkt ett som består i -släpp ingen över bron-. Det gäller att försvaret håller tätt och med Torres och Ibagaza på andra sidan blir detta tufft. Jag ser dessa två som de allvarligaste hoten mot denna den uppkomna önskan. Ibagaza har när han får tid att komma rättvänd med bollen under kontroll en förmåga att lägga den ena pastejen efter den andra och då blir det tufft. Får Torres chans att löpa i luckor mellan våra mittbackar på hyfsade passningar från Ibagaza kan vi packa ihop och gå hem. Vårt mittförsvar kommer att bestå av Soldevilla och David Garcia alternativt Torricelli skulle jag tro. Blir det Garcia har vi lite snabbhet blir det Torri gäller det att Domoraud lyckas lägga erforderlig press på Iba annars är det adjöss.
Framåt måste någon mer än Tamudo börja prestera för annars kommer det att bli tungt. Då han är den ende som lyckats visa upp någon farlighet i vårt lag blir det för lätt för motståndarna att läsa oss. Ett tydligt exempel på detta är matchen i onsdags mot Osasuna som trots att de var en man mindre höll sig till sin plan det vill säga -två man på Tamudo hela tiden-. Detta borde naturligtvis öppna ytor för andra att utnyttja och exploatera men det har ännu inte funkat låt oss börja med det nu. Ivan De La Pena har nu spelat några matcher och bör väl vara uppe i matchtempo och det kan behövas. Jordi sliter hyggligt men kan inte ge erforderligt stöd. Maxi har väl ännu inte heller kommit upp i förra säsongens form och där ligger våra problem. Kan den sistnämnda komma igång kan det bli lite ljusare på horisonten och antydningar har funnits under de senaste matcherna så nu kör vi.
Bänka dig framför burken, njut var glad och se ett av de mest traditionstyngda lagen i den spanska ligan springa in på planen och då menar jag inte de rödvita.
Nedan följer laguppställningar för båda lagen något preliminära för båda. Vi har Lopo avstängd och ett antal skador, Atletico har Nikolaidis skadad.
Atletico Madrid: Burgos; Gaspar, Simeone, Lequi, Sergi; Novo, De los Santos, Ibagaza, Musampa; Torres, Paunovic
Espanyol: Toni; Tayfun, Soldevilla, David García, Wome; Velamazán, Domoraud; Jordi, De la Peña, Maxi; Tamudo.