Atlético – Espanyol 1 – 0 (Copa del Rey)
Det var dags för det första mötet i cupen och på Vicente Calderón vet alla att det alltid händer saker. Denna gången var inget undantag och det som utspelade sig under 90 minuter var en god underhållning för betraktaren. Till den som läser detta och nu förväntar sig en artikel i kronologisk ordning säger jag att du lika bra nu kan sluta läsa. Det var ett antal år sedan jag skrev för Espanyol här på svenska fans och jag är lite rostig men vi tar det i alla fall från början.
För det första kan man undra om det finns dränering på Vicente Calderón för detta blev en blöt historia. När TV-kameran ibland rullade upp mot himlen i all sin Madridska skönhet var det bara regndroppar man såg.
Spelarna blev nog blötare än de tårar vissa Atleticoanhängare fällde när Simaos tid i klubben gick i graven i denna hans sista match innan flytten till Turkiet. Man kan inte annat än önska honom lycka till på nästa adress där han får kampera med en viss herr Guti. Som lite grädde på moset fick han dels sparka in 1:an på straff efter en situation som man kan diskutera för det andra fick han i sann spansk ordning gå av med en bit kvar av matchen för att publiken skulle kunna visa sin tacksamhet.
Om straffen till Atletico var tveksam var väl det röda kort som Reyes fick ännu tveksammare och den spanska domarkåren vet nog varken ut eller in numera. Han ramlar efter kontakt med Datolo och får bollen sparkad på sig vilket gör att han försöker leka en spansk tjur i ringen en söndag i en mellanstor stad. Jag gillar varken det ena eller det andra men rött får han och han vandrar av i natten. Som en fotnot i det hela kan jag säga att jag har sett matchen mellan Real och Levante och att Pepe inte ens får gult vid en hörna till Real sätter Reýes kort i perspektiv.
Första halvlek var annars en trevlig historia där Espanyol skapade en hel drös chanser men misslyckades med att sätta dit den. Hade jag inte varit så sur hade jag dragit en vits om Osvaldos torra krut och regnet men det kändes som att i andra skulle det fixa till sig med en man mer.
Säg den lycka som varar? Inte är det min i alla fall för en kvart in i andra efter ännu fler brända chanser åker Ruiz på ett rött och så är vi nere på 20 på planen. Tyvärr kan man konstatera att matchkvaliten dök som en man utan fallskärm i Rocky Mountains efter detta.
Pochettino den fegisen plockade ut en anfallare och stoppade in Forlin samt körde de vanliga långbollarna på en något trött Osvaldo. Att kalla det matchplan är ett skämt kan jag konstatera och även en dåre som bara gått Bas 1 på fotbollsförbundets skitkurser vet nog detta. Efter detta blir det bara hafs och slarv och bollar med toppspin som bara Mats Wilander varit imponerad av.
Matchen slutar 1 – 0 till Atletico och en knepig retur är det som väntar.
Bäst idag: Första halvlek som är en riktigt bra fotbollsmatch från båda sidor.
Sämst: Planen, man kan undra om Forlans skada i 13:e inte berodde just på den.
Atlético de Madrid: De Gea, Ujfalusi, Perea, Domínguez, Filipe, Tiago, Reyes, Simao (Raúl García 82), Agüero (Fran Mérida 90), Forlán (Costa 13).
RCD Espanyol: C. Álvarez, Chica, Amat, Víctor Ruiz, David García, Baena, Javi Márquez (Callejón 46), Sergio García (Forlín 70), Verdú, Dátolo (Álvaro 77), Osvaldo.