- -
Real Betis - RCD Espanyol 2-0
Tung förlust när Espanyol gästade Estadio Benito Villamarín.
Espanyol ställde upp som vanligt med en traditionell 442-formation där Jhon Garcia och Sergio Garcia bildade anfall. Bakom dessa herrar fick Victor Sanchez och David Lopez chansen att bilda innermittfält då Alex Fernandez inte var tillgänglig för spel. Kantspelet fick Simao och den egentliga högerbacken Raul Rodriguez (!) sköta. Annars var det inga större förändringar i laguppställningen. Något som dock kan ha varit ovant att se för alla Espanyol-anhängare var Joan Verdú som spelade från start i motståndarlaget Real Betis.
Den första halvleken var inte alls kul att bevittna som Espanyol-supporter. Laget backade hem för att försöka plocka en poäng och när Javier Aguirres mannar väl kom upp på Betis planhalva så hade man det väldigt svårt att etablera något spel och därför var det inte särskilt förvånande att det chanser saknades i överlag. Istället var det hemmalaget som skapade det mesta i den första halvleken - även om inte särskilt mycket stämde för de grönvita, då de såg ut att sakna självförtroende och skärpan i avslutningsfasen. Det hettade dock till stundtals i matchen med lite tuffa tacklingar, och det var väl tur de, för annars kunde nog undertecknad ha somnat till under den första halvleken.
Inför den andra halvleken hoppades jag på att Aguirre skulle ruskat om spelarna i pausen - men istället fortsatte man på den inslagna vägen. När Real Betis satte 1-0 genom stjärnan Ruben Castro i den 70:e spelminuten förväntade jag mig en anstormning värd namnet, då laget bara fokuserat på försvarsspelet hela matchen. Men några vågor av möjligheter skapades knappast, även om uruguayanen Christian Stuani brände ett jätteläge med endast minuter kvar till ordinarie tid när han avslutade ett anfall med att skjuta rakt på Antionio Adan i Betis-målet, från några ynka meters håll. Medan Espanyol försökte flytta fram och bygga vidare på Stuanis chans, så utökade Betis ledningen och återigen var det Ruben Castro som hamnade i målprotokollet. Nu var matchen punkterad och man kunde ta på besvikelsen bland Espanyol-spelarna.
Jag kan personligen acceptera förluster, eller rättare sagt måste man det om man håller på det blåvita laget från Katalonien - men idag brast det nästan för mig. Vi mötte mot ett minst sagt sargat Betis som verkligen befann sig - och befinner sig i - en otroligt tuff situation med massvis med press på sina axlar. Och istället för att gå ut och försöka hota motståndarna vars defensiv inte varit den bästa, så väljer vår manager Javier Aguirre att backa hem med laget för att försöka ta en pinne. Med den nuvarande truppen ska mexikanaren kunna våga spela offensiv fotboll. För som det ser ut just nu så går detta tydligen bara på Cornella El-prat. Märkligt, kan jag tycka.
I och med förlusten ligger Espanyol kvar på tiondeplatsen och drömmen om Europa som kändes ganska avlägsen tiigare når nu ännu högre höjder. För Betis del var segern minst sagt viktig för lagets fortsatta framtid i La Liga. Laget ligger likväl kvar på jumboplaceringen men nu med "bara" åtta poänng upp till säker mark.
