Del 8/13 - Maradonas Argentina satte stopp för Uruguay
1986 var Uruguay tillbaka i VM, men det blev uttåg i åttondelsfinalen.
Colombia tilldelades värdskapet för VM 1986 men på grund av ekonomiska skäl kunde man inte genomföra det. Istället fick Mexiko ta över värdskapet och blev därmed det första landet som arrangerat två stycken VM (första gången 1970). För Uruguays del hade man inte medverkat i VM sedan 1974, ett mästerskap som slutade i stort fiasko. För första gången någonsin hade Uruguay alltså misslyckats med att kvalificera sig till VM två gånger i rad (1934 och 1938 deltog man inte heller men då var det på grund av bojkott). Under denna tidsperiod uppnådde man dock vissa framgångar. 1983 vann man Copa América för tolfte gången i historien när Brasilien besegrades i finalen. Därtill vann Uruguay även turneringen Mundialito 1980 som spelades i Uruguay. Den anordnades som ett 50-årsjubileumet för VM och de deltagande lagen var nationerna som dittills hade vunnit VM-guld. England tackade dock nej och ersattes av Nederländerna, som förlorat två finaler. De sex länderna delades in i två grupper och Uruguay besegrade både Nederländerna och Italien i sin grupp. I finalen mötte man Brasilien och man vann med 2-1.
Till VM 1986 kvalificerade Uruguay sig genom att besegra Chile samt Ecuador i kvalspelet och man anlände till Mexiko med en ny spännande generation av spelare. För andra gången spelades VM med 24 länder som delades in i sex grupper där ettan och tvåan samt de fyra bästa treorna tog sig vidare till åttondelsfinal. Tre länder deltog i VM för första gången: Kanada, Irak och Danmark. Uruguay lottades in i grupp E tillsammans med tre europeiska länder i form av Västtyskland, Danmark och Skottland - en grupp som kom att kallas för dödens grupp.
Uruguay debuterade mot gruppens tuffaste motstånd och man fick en strålande start. Anfallaren Antonio Alzamendi gav Uruguay ledningen efter fyra minuter mot Västtyskland och man såg ut att gå mot en meriterande seger. Tyskarna kvitterade dock i matchminuten 84 och matchen slutade 1-1. I den andra matchen var det dags att möta Danmark som i sin debutmatch vunnit med 2-1 mot Skottland. Danskarna gjorde matchens två första mål och mittfältaren Miguel Bossio fick sitt andra gula kort redan efter 19 minuter. Enzo Francescoli reducerade dock på straff precis innan halvtidsvilan. I andra halvlek körde dock danskarna över Uruguay och matchen slutade 6-1, vilket än idag är Uruguay största förlust i en VM-match. Danskarna vann sedan även mot Västtyskland och var tillsammans med Brasilien det enda landslaget som vann samtliga gruppspelsmatcher. Efter chockförlusten var det dags för Uruguay att avsluta gruppspelet mot Skottland. Man fick en katastrofal start då backen José Batista fick rött kort innan man spelat klart matchens första minut. Det snabbaste röda kortet i hela VM-historien. Således fick Uruguay spela med en man mindre hela matchen mot Sir Alex Fergusons landslag. Trots det lyckades man hålla nollan och matchen slutade 0-0. Även fast man bara spelat ihop två poäng med en dålig målskillnad så kvalificerade La Celeste sig till åttondelsfinal som det fjärde bäst rankade laget bland grupptreorna.
I åttondelsfinalen ställdes man mot gruppvinnaren från grupp A, nämligen Diego Maradonas Argentina. Två nationer som inte mött varandra i VM sedan finalen 1930 då Uruguay vann med 4-2. I en fysisk och chansfattig matchen lyckades Argentina få håll på sina rivaler i matchminut 42. Efter en tilltrasslad situation i Uruguays straffområde gick bollen fram till Pedro Pasculli som sköt in 1-0. Inga fler mål gjordes och Uruguay eliminerades mot det land som senare skulle krönas till världsmästare. Argentina fortsatte sin väg mot guldet genom att besegra England med 2-1 i kvartsfinalen i en av historiens mest klassiska matcher. Maradona stod för båda målet, först genom ”Guds hand” och sedan genom det som kom att kallas ”århundrades mål". Maradona fick bollen på egen planhalva och på helt egen hand så dribblande han förbi fyra engelsmän innan han fintade målvakten och placerade in bollen i mål. I semifinalen vann man med 2-0 mot Belgien och i finalen besegrades Västtyskland med 3-2. Således vann man sitt andra VM-guld (det första 1978) och Maradonas insats i turneringen är kanske den bästa prestationen som en spelare någonsin har stått för i ett VM.
Uruguay vände hemåt med blandade känslor. Man tog sig visserligen vidare från en tuff grupp och åkte ut mot världsmästarna men den totala förnedringen mot Danmark lämnade en sur eftersmak. Detta VM var det första för en av landets bästa spelare genom alla tider, Enzo Francescoli. Den offensiva mittfältaren fostrades i Montevideo Wanderers och efter några succéår såldes han till River Plate, där han har blivit en klubblegendar. Han representerade även Racing Paris, Marseille, Cagliari och Torino innan han vände tillbaka till River Plate och avslutade sin karriär. Under sin karriär vann han Copa América tre gånger, argentinska ligan fem gånger, Copa Libertadores en gång och den franska ligan en gång. Under sin tid i Marseille blev han en så stor idol för en viss Zinedine Zidane att fransmannen senare i livet döpte sin son till just Enzo. Francescoli är en av få uruguayanska legender som aldrig spelat i varken Nacional eller Peñarol.
