Gästkrönika: Class all round!

Gästkrönika: Class all round!

Patrik Ohlsson levererar sina tankar.


Helt ärligt minns jag faktiskt inte varför jag började hålla på världens bästa fotbollslag … kanske var det för att jag hade sett dem vinna någon match på Tipsextra. Kanske var det någon speciell lirare som jag fastnade för? Kanske var det för att de hade så snygga färger på tröjorna? Oavsett anledning så blev jag förälskad. Vet faktiskt inte heller exakt hur gammal jag var när jag började hålla på Aston Villa, men jag var redan en trogen supporter när det drog ihop sig till Europacupfinalen 1982. Minns matchen som igår, speciellt målet, helt otroligt, verkligen helt otroligt, snudd på ofattbart. Peter Withe, Gary Shaw, Tony Morley och Dennis Mortimer var mina hjältar och pojkdrömmen var givetvis att få spela i Aston Villa. Nu kom jag inte riktigt så långt (Korpen division 2 är inte riktigt samma sak på något sätt).

Köpte dvdn Champions of Europe härom året för att få uppleva det hela igen. Matchen, målet, och när Dennis Mortimer lyfter pokalen, samt fansens firande i Birmingham när laget kommer hem är Villahistoria när den är som allra, allra bäst. Nostalig på högsta nivå. Tänk att vi var bäst i Europa … det är som att vinna Champions League i dag - när man gör den jämförelsen fattar man hur stort det var (dessutom vann vi Supercupen året efter). Kommer man att få uppleva något liknande igen?

Under många, många och extremt långa år så har det känts som ett nej på den frågan, men nu börjar det faktiskt att ljusna, och det rätt rejält. För nu äntligen, äntligen verkar det vara något stort på g. Något som vi Villasupportrar förtjänar efter alla år utan någon större framgång. Det började så smått när Martin O’Neill (MON) tog över och började skaffa spelare i rätt ålder med rätt karaktär och massor av talang. Förra säsongen lovade redan den gott. Young, Gabby och Carew fann varandra och öste in mål. Helt plötsligt hade vi inte bara en, eller två, utan tre målskyttar av hög klass.

Nu finns det också en stabilitet som inte funnits där på många år, det är inte längre upp och ner som man har vant sig vid under en längre tid. Laget känns tryggt och lagdelarna vet vad de kan och de gör att de kan lita på varandra. De verkar också finnas en vilja att vinna och en vilja att inte sluta spela förrän domaren blåst av. När man läser intervjuer på Villas officiella hemsida så är det något som spelarna ofta nämner, att det inte ger sig. Zat Knights mål på övertid härom veckan är ett gyllene exempel på det. Spelarna visar också en enorm glädje när det gör mål/vinner – sammanhållningen verkar vara väldigt bra, plus i kanten och guldstjärna för det.

Att några av spelarna utvecklats till rikliga matchvinnare är givetvis också en bidragande anledning till framgången. Matchen mot Hull tycker jag är ett bra exempel på det. Där var inte Villas spel så imponerande men de vinner ändå för de har en oerhörd spetskompetens i år, de har spelare som kan avgöra utan att laget egentligen spelar speciellt bra. Med lirare som Young och Gabby som ständigt är på språng kan vad som helst hända. Visst har det funnits bakslag under säsongen, men de är glömda nu och jag hoppas att spelarna lärt sig något av dem som de kommer att ha nytta av framöver.

Ett vanligt år/en vanlig säsong hade vi aldrig vunnit på Emirates stadium med 2-0, vi hade förlorat med minst 1-0 mot både Liverpool och United, vi hade inte hämtat in 0-2 hemma mot Arsenal och aldrig slagit Hull med 1-0 efter det spel vi presterade, och vi hade bara fått oavgjort mot Gillingham. Men nu är det inget vanligt år och ingen vanlig säsong. Det räcker med att titta tillbaka på en enda vecka under 2008 för att få bevis på något som är annorlunda. Jag tänker på veckan när vi först slog Ajax och sedan Wigan, för att sedan avsluta med seger även mot Blackburn. Vad säger man om en sådan vecka?

Tack gode Gud att Gabby och Young har fått var hela med tanke på att alternativen i dagsläget inte är många så länge Carew går skadad. Däremot oroar det röda kortet som Young drog på sig senast. Som sagt alternativen är få … så snälla, snälla, dags att införskaffa förstärkning. För nu ska vi utkämpa matcher på flera fronter, kommer truppen att orka med det? 

MON har gått runt på väldigt få spelare och det har ju visat sig framgångsrikt so far, men kommer de att orka hela vägen? Kanske fungerar det här gänget bäst att lira på det här sättet, vem vet? Men för att undvika en hedersam femte plats i ligan, förlust mot något lag från en lägre division i cupen eller att åka ut mot CSKA Moskva, så vill jag se åtminstone ett par nyförvärv av klass innan januarifönstret stänger för att jag ska känna mig lugn som supporter. Men det ska vara nyförvärv som kan gå direkt in och hålla samma höga standard som de som spelar nu har, men också nyförvärv som kan ta att de kan få sitta på bänken utan att det går grus i maskineriet och stör sammanhållningen.

Jag känner mig dock inte orolig över vem eller vilka som kommer angående om det ska passa in eller inte. Där har jag mycket stort förtroende för MON. Han verkar ha fingertoppskänslan som krävs för att hitta rätt spelare/spelartyptyp. Det har han bevisat hittills under sin tid i klubben. Hoppas bara att det blir någon form av förstärkning, tiden går och rätt var det är så är januari slut. När vi nu har kommit så här långt vill man vara med hela vägen, återigen, i år ska vi inte vara nöjda (även om det är mycket bra) med en femteplats och med att vi ju har fått komma ut i Europa igen. Nej nu gäller det att visa att vi kan var topp fyra och nå långt i cuperna, allra helst hela vägen i UEFA – cupen (om jag får önska fritt).

Tittar man på de allra största lagen i England och andra delar av Europa, så har de så breda trupper att de kan gå långt i både inhemska serien och cuperna samt Champions League. Dit har vi en bit kvar fortfarande måste jag ödmjukt erkänna -titta bara på flera av resultaten i UEFA – cupen. Visst finns det en fara med stora breda trupper också, men man får inte glömma fördelarna. De är en lång säsong med många matcher, då måste det finnas ork att vinna matcher även i slutet av säsongen, annars spelar en bra start på säsongen ingen större roll. Det har ju visat sig när vi ställt över spelare att de inte funkat bra, vi har som sagt tyvärr inte den bredd än som krävs för att kunna göra så, och någon gång måste ju spelarna få chansen att återhämta sig … (lägg också till risken för skador och avstängningar) och då måste det finnas fullgoda ersättare.

Om vi lämnar laget och spelarna en stund och tittar på ett par andra saker som rör klubben. En sak som värmer mitt Villahjärta extra mycket är samarbetet med Acorns (barnsjukhus).

Förutom att vi håller på ett fantastiskt fotbollslag med massor av talang, så håller vi på ett fantastiskt fotbollslag med ett stort hjärta, ett fantastiskt fotbollslag som bryr sig om och besöker de barn och deras föräldrar som har det fruktansvärt jobbig med sjukdomar. Kolla in länken till Acorns på Villas officiella hemsida om du inte redan gjort det. Hur mycket man än vill att Villa ska vara bäst, och hur många titlar man än vill att Villa vinna, så är det här snäppet högre, blir rörd varje gång jag läser om Acorns och deras arbete. Och en del i det arbetet får vårat kära Aston Villa vara, det är stort, mycket stort.

Några rader om vår boss Randy Lerner också, efter att ha googlat på hans namn kan jag konstatera att det verkar vara rätt man på rätt plats. En ledare med de ekonomiska muskler som Aston Villa behöver, men han verkar också genuint intresserad av fotboll och av klubben, och han har blivit accepterad och omtyckt av fansen på Villa Park (se bland annat Wikipedia och http://www.guardian.co.uk/football/2008/mar/07/newsstory.astonvilla). Tryggt och skönt med en bra ledare som gör det som han är bra på och som låter laget göra sitt. Villas framtid ser ljus ut.

I och med segern mot Sunderland så har vi fem raka bortasegrar, enligt officiella hemsidan det bäst resultatet på nästan 11 år … tror inte jag är ute och seglar när jag pratar om en speciell säsong. Enligt matchreferatet till Sunderlandmatchen på hemsidan så kom inte vår första riktiga chans förrän i 42:a minuten! Ändå vänder vi matchen i andra halvlek – återigen det finns något där i år som inte funnits där på länge, länge. Class all round, så beskrivs Villas kvittering i matchreferatet. Class all round, tycket det är bra ledord och en bra sammanfattning av den här säsongen hittills (och så får det gärna fortsätta).

Aston Villa säsongen 08/09 - Class all round.

Peson


Peson2009-01-20 16:20:00
Author

Fler artiklar om Aston Villa