En reseskildring från Wembley
Rooster ger oss sin sida av London
Wemm bee le Wemm bee le; var ord som ekade i huvudet under 24h i den underbara staden London. Resan började i ett snöigt/kallt/mörkt Kopparberg och resans första stopp skulle bli Nyköping och Skavsta… För den syniske mannen (kvinnan) så kunde man kanske här redan ana att allt på resan inte skulle gå på räls. Lite panik i ett överfullt parkeringshus, 10 min kvar till att checka in väskorna (som vi naturligtvis inte hade förbokat). Men en hjälpsam man vid incheckningen säger mer eller mindre
– Chansa att de inte är så hårda på 10.0 kg handbagage. Tjena… Gick inte SÅ bra…
Tillbaka till incheckningen som hade stängt…pratar med informationen och ca 800kr senare (bådas väskor) så var vi med i matchen igen. En snabb öl i restaurangen för nu var minuterna få. Kastar in passet i kontrollen och ytterliggare en öl. NU kan vi slappna av..eller INTE. Ett litet utrop senare och vi sitter på buss till Arlanda och är så småningom 5h sena till London. Skulle detta senare visa sig bli ett omen för resans höjdpunkt också? I det läget var det inte något jag reflekterade på. Visste att Agbonlahor 11:an låg nerpackad i väskan och nu var det bara att ladda…
Lördagen blir uppladdning i stort sett på samma stol i 12 h. Jäklar vad bra jag satt, någon liten meter till baren, några fler till toan och sen tv apparater överallt. Det är här man lägger grunden för en bra söndag. Bridge vann den mentala och den spelmässiga kampen och snart var det enbart fokus på söndagen.
Vi hade aldrig varit på Wembley tidigare så det blev tidig avresa med en linje som ”bara” vi verkade ta. Alla andra som satt på ”tåget” satt kvar när vi gjorde ett taktiskt byte under jord. Då upptäckte vi att det visst fanns 2st Wembley stationer … Som tur är så leder alla vägar både till Rom och till Wembley.
Bra stämning och mycket folk mötte oss framför Wembley. Kändes som om det var en KLAR majoritet för Villa utanför arenan och det kändes som om de gulgröna hade varit med om detta förut. Men VI skulle självklart äga denna tillställning från nu och sent in på natten.. Ny mössa, några pint, en hamburgare som var ”ganska” svår att äta och ett program som kostade skjortan.. Nu var vi redo för entré.. då dyker nästa ”LILLA” problem upp. Det står ju klart och tydligt United på min biljett men jag hade väl inbillat mig ändå att vi skulle hamna på någon neutral del (som senare visade sig inte alls finnas på denna final) eller liknande. Men ICKE. På den sidan sitter BARA United anhängare. Av vakterna blev man ombedd att ta på sig jacka över och gömma mössa… Bra start och tack så mycket för den informationen Go Sport Travel.. När jag beställde biljetterna så framgick det klart att jag var Villa anhängare. Dom kunde inte lova exakt VAR jag skulle sitta, MEN att den ”neutrala” delen inte fanns och att du som Villa anhängare INTE skulle vara på fel sida BORDE väl ha framkommit? Men icke. Blir ju genast lite lite lite svårare att ladda upp inne på arenan med ENBART United fans runt sig. Man håller sig ”Jävligt passiv”..
Fick gå upp och insupa atmosfären nära Villa klacken men det var längesedan ett sådant fåtal meter kändes så så så långa..
Matchstart; Är då ganska nöjd att United startar med Rooney på bänken och att Owen spelar i stället. Pulsen vid kickoff är sanslöst hög. (jag kan ha en vilopuls på långt långt över 100 när det är en världscupstafett i längdskidor, när Villa spelar så kan jag aldrig njuta. Mår fantastiskt dåligt då) Hur hög nu? Ingen aning, men jag sitter på nålar. Tänk den situationen och inte känna att du kan skrika ut din frustration över Vidic uteblivna röda kort och framförallt skrika glädjen över Milners iskalla straff. Vet faktiskt inte idag om jag njöt eller om jag mådde dåligt av nervositet. Första kvarten tycker jag att Villa har total kontroll på spelet men lite lite mer kommer United in i matchen och tar tag i taktpinnen. Det är en helt annan sak att se en match live i stället för framför tv:n. Gabby o Heskey gör båda ett otroligt bra jobb. Fantastiskt bra båda att suga fast bollar. Båda jobbar också över otroligt stora ytor och är det taktiken så är det väl inte så konstigt att inte Heskey gör mer mål inne i boxen?? Petrov och Milner startar matchen bra och håller bra på mitten. Cuellar och Warnock börjar matchen bra, båda dock vid något tillfälle FANTASTISKT slarviga med fötterna. Nerver? Okoncentration? Julgransfötter?
I positionsspelet så tycker jag att Cuellar är riktigt bra med. Dunne och Collins däremot får dela på det ej utdelade röda kortet för Vidic med tidiga varningar.. Kändes inte bra att få mittbackarna varnade tidigt mot en Owen som visade stor spelglädje och en bulgar som tog ett löpsteg då och då. (mer än vanligt vilket dock inte säger något)..
Plötsligt blir Dunne den där lite lätt fumliga Dunne och förlorar bollen när laget är på väg framåt. (Det gör han ganska ofta och nästan lika ofta så tacklar han tillbaka bollen, så även nu, lite synd att den går rakt till Owen som har haft något liknande läge förut i karriären..) 1-1 är ett faktum och ”AWAY-Brad” får rensa nätet. Bra avslut av Owen dock.
Varför stog egentligen Friedel?? Kan inte vara en uppåtkick för Guzan att vara på bänken. Ska bli otroligt intressant att se vad som händer om FA-cupen fortsätter att gå bra..
För att prata boxningstermer så känns det som om Villa blir hängande mot repen sista minuterna av första halvlek. Om jag inte missminner mig så blev det ganska många minuters tillägg? För vad? För att Rooney hade ersatt Owen?? Ingen aning men vi är endast en stolpträff ifrån att vara i underläge och pausvilan känns behövlig…
Vad göra i en paus? Kanske kissa lite?? Det var INTE bara jag som hade den tanken. Hade i det läget i o för sig fler tankar… Inte tappa mössan, inte knäppa upp jackan. Ensam Villa anhängare o 10 000 öltörstiga United anhängare som också ville tömma blåsan var väl ingen scen som jag föredrog. Kickoff andra halvlek sker i kön till toan och entré gör jag efter 51 min spelade. Spelet är fortfarande bra men visst har United det mesta av taktpinnen. Gabby och Heskey får svårare att hålla i bollarna och bollarnas precision blir allt sämre.. Tomas Ledin hade säkert tyckt att Det ligger i luften och plötsligt så är det 1-2… Rooney är hetare än en kamin, men Collins och grabbarna ska kunna ligga närmare honom i luften. Dunne/Collins behöver knappas stå på hans tår för att vinna en höjdduell men så långa fötter har inte ens LÅNGBEN och Rooney kan ganska enkelt och jäkligt precisions snyggt nicka in 1-2.
Efter det så är matchen nära att punkteras totalt genom ytterliggare en nick. Nervositeten på läktaren hade nu dött. Underläge mot United i en viktig match… Hur många gånger har man i den sitsen fått varit fortsatt besviken? Jo, nästan alltid. In med norrbaggen och upp med våra tunga pjäser och Villaklacken exploderar vid varje hörna, inlägg, ribbträff som nu kommer. (blev brutalt påmind om min plats på Wembley). 100m bort från situationen så är jag övertygad om att Dunne kommer att nicka in bollen i 89:e. Känner glädjen sprida sig över hela kroppen för att sen bytas ut till ett ”nästan”. Helvete vad nära. Minuterna går nu snabbare (bara en mer i tillägg i 2:a) än vad hjärtat slog och plötsligt är ”silvret” klart… Det känns som de stegen upp för att ta emot plaketten måste vara en av de mest meningslösa som de har tagit. ¼ av publiken har gått och det är inte direkt ett VM silver. Hur många av dom har inte redan föredragit omklädningsrummet?? Summa summarum. En bra match, förlust och ingen pokal. Ett rött kort på Vidic hade förändrat hela matchen men om inte om hade funnits så hade Sunderland slagit ut oss för länge sedan osv….
Ligan kvar och fortfarande ett jätteläge + att i skrivande stund kan en vinst mot Reading ge en semifinal hemma mot ex. Portsmouth och då återkommer jag gärna till Wemm bee le Wemm bee le fast på RÄTT SEKTION
