Snyft Dwight! Snyft!
Tänk att en artikel i en tidning kan reta upp mig så vansinnigt!
Har inget större agg mot spelare som går till bättre klubbar för att vinna saker. Sur blir man men en gnutta förståelse finns ändå. Så Dwight, om du hade gått till manure, och sagt att du kommer att sakna oss, hoppas det går bra för oss, och tacka oss för att vi hämtade dig på stranden där du sålde kokosnötter i Trinidad, då hade allt varit fint idag och du hade sluppit det enorma föraktet mot dig och din personlighet.
Istället så bönade du i pressen om att få gå till de röda. Du ställde bara ut skorna i det som skulle bli din sista match för oss när Villa skrattade bort det första skambudet på dig. Du svek alla tillresta supportrar. Du svek dina lagkamrater. Du svek John Gregory. Du svek Doug Ellis. Och du svek mig. Den matchen var det värsta jag har sett från en fotbollsspelare. Jag tror inte du sprang 100 meter på hela matchen. Bozzy fick till och med rädda en straff för att vi inte skulle torska.
När du väl fick din transfer i och med att United hostade upp de 13 millar som behövdes så visade du än en gång vilken typ av människa du är. Under Uniteds besök på Villa Park var det, United gjorde mål på oss, minns ej vem, och du sprang fram till Holte end och kysste den röda tröjan med ditt feta smil uppspärrat!!!!!
Din karriär gick åt pipan efter ett par år och United byttes mot Blackburn. Gick inte så bra det heller. Då fick du den briljanta iden att gå till den enda klubb du absolut inte får gå till. Small heath! Samtidigt som du gör det hystar du ur dig att deras fans minsann är bättre än vi, och de är den stora klubben i Brum. Yeah right!
Och nu snyftar du i tidningarna och undrar varför vi tycker så illa om dig, trots all mål och alla pengar vi fick för dig. Jo du Dwight, jag skulle kunna tala om det för dig, men likt andra ryggradslösa djur tvivlar jag att du skulle fatta vad jag sa.
Jag får helt enkelt förklara det på det enda sättet jag kan.
EN FET SPARK I ARSLET!
Artikeln i IcBirmingham
