Chelsea - Aston Villa 1-0
Det var knappt så vi kunde fylla bänken, ren parodi!
I en match som denna känner jag inte för att redogöra så mycket runt matchreferat. Det kändes som en rutinmarsch. Vi visste att Villa skulle få det svårt i december med sin lilla trupp och det förhållandevis jobbiga motståndet, men detta var verkligen lök på laxen. Borta var Vassel, Laursen, Solano, Cole, Samuel, Hitzlsperger och McCann. Alla med potential eller givenhet i startelvan. Villa fick ha en inlånad back från Tjeckien som inte spelat en minut ens, två junis-bröder samt en halvskadad Solano på reservsoffan. Jämför det med Chelseas bänk som kostar mer än Villas startelva och Villas bänk är värt ungefär lika mycket som Tiagos vänstra lilltånagel, så ger det en indikation om hur omöjligt dagens uppdrag skulle bli. Summa av kardemumman var en planenlig seger för Chelsea som inte förtog sig i onödan. Kantspelarna ordnade som väntat biffen åt dem med Duff och Robben i spetsen. Vidare har man ett ramstarkt innermittfält som styrs med järnhand av en imponerande Lampard.
Dock ska det sägas att Villa gör en långt ifrån dålig insats. Man mönstrade en defensiv uppställning men Angel som forward och fem arbetsvilliga mittfältare. Ibland dem hade vi från start vår fransos Berson som vi väntat så länge på. Men den som väntar på något gott, kan vänta sig en saftig sufflé! Berson kan bli en riktig hit. Han är en kolugn arbetsmyra med ett extremt vårdat passningsspel. Medan McCann är en gammaldags brittisk fält-plog med vassa dobbar och ett jävlar anamma så får vi samma resultat av Berson, fast med lite stil och finess. Han har alltså en extra sträng på sin lyra och den stavas passningar! Jag räknade till att han slog cirka 20 passningar och bara 2 gick fel. Vidare gick han vinnande ur 80% av närkamperna vilket är McCann-statistik. Härligt härligt, och det var en sabla tur att han var så bra för Hendrie och Whittingham var erbarmligt usla. Hendrie hade några tama avslut i början och sedan försvann han helt. Whittingham var bara försvunnen. Davis trummar på och jag tror fortfarande att killen kan bli bra, men i dagens match märks det hur mycket han har kvar till att göra stor nytta för oss.
I anfallet gör Angel äntligen en bra match, men målen fortsätter att utebli och det är ju som vanligt ett skattemärke för en forward. Jag begär inte att han skulle näta idag, och för all del inte i nästa match heller, men det måste börja lossna snart då hans mål är en viktig ingrediens för vår poängskörd och slutgiltiga ligaplacering. Det skulle självklart vara en fördel om han hade någon att spela med där framme som faktiskt ägs av oss. Vakna Ellis!
I försvaret såg vi en för mig efterlängtad comeback av Liam Ridgewell. Inte bara för att han har alla chanser i världen att bli en storback, utan för att han bidrar till två andra viktiga förändringar. Mellberg går tillbaka till höger sida av mittförsvaret och Delaney går tillbaka till sin naturliga ytterbacksplats. Försvaret såg mycket mer organiserat ut idag och Olof var tillbaka på gammal god nivå efter några månaders tveksamt spel.
Så, vi lägger den här matchen till handlingarna och fortsätter att gräma oss för torsken mot blånäsorna. Den var sju resor värre!
Och förresten, är det inte dags för Hegerfors att lägga av?
