McLeish väljer att göra fyra förändringar i startelvan jämfört med förlustmatchen mot Newcastle. Ut går Warnock, Clark, Ireland och N'Zogbia och in kommer Collins, Gardner, Albrighton och Heskey. 4-2-3-1, som har spelats den senaste tiden, överges för ett rakt 4-4-2 där Albrighton och Heskey tar hand om yttermittfältspositionerna medan Bent och Keane får kampera tillsammans på topp. 

 

Första halvlek blir en ganska söming historia där gästande City äger mycket boll och är det spelförande laget mot ett Villa som känns väldigt försiktiga och mest verkar inrikta sig på att ligga rätt i positionerna och slå fast om den poäng man har. Gästernas spelövertag till trots så skapar man få riktigt heta målchanser men Adam Johnson är ändå hyfsat nära att bli målskytt då hans distansskott efter cirka 20 minuter träffar Givens vänstra stolpe och går ut till inspark. 

 

Andra halvlek får samma matchbild som den första med skillnaden att City känns lite piggare och rappare än vad man gjorde under matchens första 45 minuter. Gästernas tempoökning resulterar till slut även i ett ledningsmål då Barry på en hörna nickar ner bollen till Lescott som från nära håll slår in densamme bakom en chanslös Given. 

 

Trots underläge så händer inte mycket offensivt för Villa och det är först under matchens sista fem minuter som man lyckas skapa något tryck mot gästernas straffområde. Under dessa minuter vaskar man även fram två riktigt bra kvitteringschanser genom Cuellar, vars nick går strax över målramen, och Bent som från nära håll tvingar Hart till en superb reflexräddning. Närmare än så kommer inte Villa och säsongens sjätte hemmaförlust är ett faktum.

 

Som så många gånger tidigare under säsongen när man stött på något av topplagen står Villa för en direkt dålig insats. Framförallt är det den uteblivna tron på att det är möjligt att vinna eller ta poäng som är mest påtaglig och om man bortser från mötena med Arsenal och Chelsea har detta varit märkbart i alla möten med lag från toppskiktet i tabellen.

 

Att få stryk mot englands för närvarande bästa lag med 1-0 är ingen skam men sättet vi förlorar på är inte okej och om sanningen ska fram så vinner City utan att behöva förta sig alltför mycket. Matchen påminde väldigt mycket om när vi i början av december förlorade mot Man United på Villa Park. United vann även de med 1-0 och de gjorde det utan att göra någon vidare bra insats och trots att de endast vinner med uddamålet är vi aldrig där och hotar på riktigt. 

 

Nu väntar fyra riktiga nyckelmatcher då vi i tur och ordnings ställs mot Wigan, Blackburn, Fulham och Bolton. Dessa drabbningar blir lite av ett vägskäl för hur resten av säsongen kommer se ut. Plockar vi bra med poäng lär vi kunna se fram emot en vår där vi ligger tryggt till i mitten av tabellen medan några förluster gör att vi på allvar blir indragna i en jobbig, oviss bottenstrid.

 

 

Mål

 

0-1 Lescott (63)

 

Plus och minus

 

+ Zoggens inhopp. Fransmannen gjorde ett piggt inhopp och offensiven blev något bättre när han äntrade planen. Bra form för tillfället och bör få starta mot sin gamla klubb Wigan.

+ Backlinjen. Tycker alla fyra i backlinjen står för bra insatser.

 

- Reaktionen efter Lescotts mål. Som så många gånger tidigare hänger vi med huvudena och lyckas inte få till något offensivt spel förrän i slutet av matchen. Här har McLeish mycket att jobba med.

- Den defensiva uppställningen. Visst, City är ett jättebra lag men nog bör åtminstone en av Zoggen eller Ireland få plats i startuppställningen? 

- Dunnes skada i slutet av matchen. Borta i cirka två månader. Det sista vi behövde just nu.

- Hemmaspelet. Även om City inte är en motståndare vi förväntas vinna mot så går det inte att komma ifrån att poängskörden på Villa Park har varit alldeles för dålig så här långt. 

 

Villas laguppställning

 

Given

Hutton - Collins - Dunne (Baker 95) - Cuellar

Heskey (N'Zogbia 69) - Petrov - Gardner - Albrighton (Ireland 77)

Bent - Keane