Reflektioner från södra
antagligen så har han anlag från en konståkerska och kan hantera att rotera 360 grader kring sin egen axel i hög hastighet.
Trots förkylning och rethosta var man bara tvungen att sätta sig på en dragig läktare för att bevittna mötet mellan de båda nykomlingarna. Jag kan ju meddela att jag blev ju fasen inte piggare efteråt utan hostan blev ännu värre. Men vad gör det en dag som i söndags, för tre poäng skulle jag kunna utstå mycket värre saker än lite rethosta.
För första gången i år så fick vi möjlighet att jubla i första halvlek. Och vilket känsla sen, att för en gångs skull slippa jobba i uppförsbacke. Kunna vara lite passiva och kontra istället för att pressa för en kvittering. Det finns egentligen inte så mycket att klaga på efter en sån här match, visst, det var ingen stormatch vi bjöds på. Men ärligt så skiter jag i hur vi tar poängen, bara vi tar dem. Annat var det förra året, då var vi favoriter i alla matcher och mot de lag vi mötte då bör man förutom att ta tre poäng även kunna bjuda på fin fotboll.
Men jag undrar, vad är det som får en fotbollsspelare att helt utan mening vifta till bollen med handen? Vi såg Eklund spela handboll i helgen, vi har sett Fjörtoft få liknande hjärnsläpp. Jag som trodde att det satt i ryggmärgen på spelarna att hålla fingarna borta från kakburken. För inte var det väl en ofrivillig hands? Något annat som är väldigt underhållande att se är Rydström. Jag kommer själv ihåg den härliga tiden i högstadiet, klassfest i bygdegården, häxblandning och för att sen sätta fart på promillen köra lite irländsk julafton. Ni vet, man böjer ner huvudet och cirkulerar kring en pinne. Ungefär så är det att se Rydström spela fotboll, frånsett häxblandningen då. Jag minns själv att man blev väldigt yr, det blir inte Rydström. Eller det kanske han blir. För ibland när han kommer ur sin lilla dans så känns det som om han inte har en aning om vart han är på väg och blir tvungen att vrida och vända lite för att komma på rätt köl igen. Men på något underligt sätt så lyckas han alltid ta sig ur situationen. Hade det varit jag så hade jag snubblat på stört men antagligen så har han anlag från en konståkerska och kan hantera att rotera 360 grader kring sin egen axel i hög hastighet.
För övrigt så bjöd matchen på årets sämsta publiksiffra. Ungefär 5300 behagade att dyka upp. Men jag kan inte klandra någon, jag sitter långt upp på södra läktaren med stolsvärme och gottar mig. På motsatt sida finns en betongklump, utan både värme och stolar. Det är som gjort för att börja odla hemorrojder. De stackare som sen betalar för att stå och frysa utmed kortsidorna och inte se ett dyft borde man nog tycka ännu mer synd om. Jag förstår fullt ut dem som väljer att beställa hem matchen via pay-per-view för halva biljettpriset. Sitta hemma i soffan, ta sig en kopp kaffe och sen slippa frysa. Jag hoppas för guds skull inte att vi placerar oss bättre än fjärde plats i år. För ärligt, det vore nästan pinsamt att spela Royal League och visa upp den här arenan för lag som Rosenborg och FC Köpenhamn. När man ser arenan känns det mer som om man befinner sig på en nersliten Tjetjensk arena. Det enda som väger upp lite är ju det fina läget, men det är ju också allt.
Hade kommunen gjort de investeringar som behövts göras de senaste åren och inte låtit arenan förfalla så hade snittet höjts avsevärt. Att bara max 5000 åskådare kan se fotboll på ett tillfredställande sätt är pinsamt. Kalmar FF har gjort sin satsning, nu är det dags för kommunen att göra sin.
