Inför Sylvia - Sirius
Rookiemöte på Parken.
IF Sylvia är på väg. När jag möter lirarna från Superettanlaget Sylvia möts jag av glada miner. De ser min keps och ler. Förmodligen inte för att jag faktiskt har den på mig, eller för den delen att jag ser dum ut. Nej, när de ser namnet på klubben, IF Sylvia, blir de stolta. De är en del av den svenska eliten nu. Etablerade och erkända. På väg mot högre höjder. Att aklimatisera sig har varit den tuffaste biten. Nu verkar den vara över. Nu är det bara att vinna kvar. Seger är i utgångsläget alltid målsättningen. Innan domarens pipa startar matchen, innan deras namn utropas av speakern, innan de värmer upp, innan de klär sig samma morgon. Vi är en Superettan lika mycket som alla andra.
De två senaste matcherna mot Sundsvall och IFK Norrköping, ledande lag i tabellen, har varit nog med bevis. Ett fantastiskt spel har tryckt ner dessa med ofantlig effektivitet. 4-1 mot Sundsvall och 1-1 mot Norrköping (som lika gärna kunnat sluta 1-4 till oss den med) är två riktigt goda resultat.
Så, hur högt sätter Olsson ribban mot Sirius. Bortamötet slutade inte på bästa tänkbara sätt och nu är det revansch. Men med Åkervall borta ligger den offensiva spetsen lite i ett vänteläge. Friman är en fighter som har styrkan men inte precisionen. Vi behöver minst en het forward till. Kassyousef har jag väntat på att få se. Kanske blir det hans tur nu. Med lite dämpade nerver skulle han kanske inte ställa sig själv i offside. Han är smart och fungerar bra med mittfältet. Får han starta matchen på planen kommer han hitta rätt. Det är jag säker på.
Vårt starka yttermittfält har utvecklats till ett perfekt vapen. Med Sema till vänster och Atiku till höger finns det inget stopp på anfallsvågorna. Hansson är mittens kämpe som vinner majoriteten av de dueller som utspelas däromkring. Och förståss den strålande backlinjen. Två fantastiska krigare som trots ålder och längd tar sig an allt som utmanar dem. Åström och Ibrakovic´. Också där vänster till höger. Fantastiska prestationer på kanterna tillsammans med respektives kantkamrat. Armando Ibrakovic´börjar mer och mer ta för sig och visa sin dominatna sida. Ett par avslut fick han till i senaste matchen. Snart lossas den verkliga kanonen. Åströms frisparkar och hörnor blir alltd farliga för motståndarna. Och Mittbacksklossarna Henric Andersson och Mikael Cupan som utan större problem ställer fienderna i frustrerad konflikt.
Peter Karlsson och mittbackarna håller bra koll bakåt. Karlsson tar ett stort ansvar och är näst intill alltid perfekt placerad mellan bur och siste man. Bra kommunikation stärker försvaret enormt, vilket öppnar för ett betydligt mer offensivt spel.
Olsson sätter ribban högt.
"Vi tror på seger. Något annat alternativ finns inte, vi ska ta en trepoängare." Säger tränare Mats Olsson till ifsylvia.nu
Siruis då. En rivstart att börja med kan man säga. Men nu kommer tröttheten och smyger sig på. Studentlaget från Uppsala tappar koncentrationen och effektiviteten. Slagfältet blir en ensidig saga från början till slut. Men visst har de motsvarat sina förväntningar och mer därtill. Därför har de också råd att slappspela en aning. Men alla vill ju lira vacker fotboll. Då kan man inte släppa. Det får inte bli sämre, bara bättre. Jag tror dock att Siruis segertåg har gått i ide för säsongen. Höstens termin är i full gång.
Förmodad startelva:
Peter Karlsson;
Åström, Cupan, Andersson, Ibrakovic´;
Sema, Hansson, Dozo, Atiku;
Friman och Kassyousef.
