Krönika: Traditionens makt
Johan Åkerman, en spelare som varit under alla fyra åren i Kvalserien.

Krönika: Traditionens makt

Nu är det nära igen. Oerhört nära för att tala i klarspråk. En seger mot Malmö räcker för avancemang till Elitserien i och med att just Malmö och Södertälje möts sista omgången och då inte kan ta full pott. Avancemanget är som sagt så nära nu, men historien vill annat.

Ja, ni känner till storyn. Skellefteå spelar för fjärde gången i rad Kvalserien till Elitserien. 3,3,4 har man slutat och säsongen 2003/2004 så behövde man ta en ynka poäng med två matcher kvar. Någonting man inte lyckades med. Sedan dess har man fått leva med devisen ”sämst när det gäller”. Inte blev det heller bättre av att man i förra året ledde Kvalserien i halvtid men sedan tappade ledningen och missade Elitserieplatsen. Kvalseriespöket har minst sagt härjat i Skellefteå.

Men inte längre, ett bevis på det är Magnus Wernbloms ögon när man nämner frasen; sämst när det gäller eller tidigare nederlag kommer på tal. Förra året svarade ”Werner” diplomatiskt: - Det där är glömt nu.
När samma fråga kommer upp i år se svartnar blicken på Skellefteås kapten. Förmodligen är journalisten i fråga nära att göra i brallan. Om blickar kunde döda.

Det som är skillnaden mellan Skellefteå AIK 04/05 och Skellefteå 05/06 är att man har bestämt sig för att vinna varje enskild match. Förra året så menade Ulf Taavola att man skulle se det som en möjlighet. Varje dag i Kvalserien var julafton och nu hade man möjligheten att mäta sig mot bättre lag. Årets Skellefteå är inte intresserade av att mäta sig med lag från Elitserien. Det ska vinna mot lag från Elitserien. Oavsett om det är i Skellefteå Kraft Arena, Kopparhallen eller Madison Square Garden.

Givetvis finns det andra faktorer också. Bland annat Peo Larsson fantastiska förmåga att finna guldkorn. Och då inte bara de spelare som tillkom i det senaste transferfönstret i form av Libor Prochazka, Daniel Branda och Per-Anton Lundström utan också spelare som inför denna säsong förstärkte truppen. Fredrik Öberg, Daniel Sondell, Patrik Rönnqvist och Andreas Hadelöv måste ses som mycket väl investerade pengar och de två ynglingarna i kvartetten kostade förmodligen inte heller speciellt stora summor att kontraktera. Peo Larsson har helt klart en stor del i det hela OM Skellefteå nu skulle komma att gå upp.

För visserligen ser det väldigt bra ut. Och visserligen så skiter Magnus Wernblom och kompani om man förra eller förrförra året vek ner sig i sista stunden. Laget har i och med den otroligt vändningen mot Malmö i november och de två sista perioderna nere i Leksand fått en oerhörd vinnarskalle men dessutom funnit harmoni. Man vet att man kan vända ett underläge efter Malmömatchen och efter Leksandsmatchen så insåg man att Elitserielagen inte är något speciellt. Så vi kör helt enkelt över dem.

Men som Skellefteå anhängare har man lärt sig att aldrig ta ut någonting i förskott. Även om spelarna inte påverkas av traditionens makt så gör man det vid sidan av planen. Minnesbilder spelas upp i huvudet. Tillexempel på supporterklubben Northpowers forum så utbrast en användare ”Säg aldrig så, jag hatar den meningen” när en annan signatur hade lagt in frasen: ”Vi har det i egna händer”. Och visst har man rätt att vara lite paranoid som Skellefteåsupporter. Om man inte vore det skulle vara betydligt konstigare.

Och ingenting, absolut ingenting kommer att få mig att tro att det är i praktiken klart. Expressen, Aftonbladet och Norra Västerbotten som i princip redan menar att det klart kan skriva de vill. För klart är det inte förrän inget Skellefteå i teorin inte kan hamna under strecket. 

Denna krönika finns tillsammans med ett dussin andra av samme skribent att läsa på www.Hockeyallsvenskan.se

Nils-Petter Dufva2006-03-31 19:42:00
Author

Fler artiklar om Skellefteå