Misstagen fällde Luleå
I ledning med 2-1 i den sista perioden vek Luleå ner sig och bjöd via två misstag Timrå på seger med 2-3 i den första kvartsfinalen.
Det inledande kvartsfinalspelet mellan Luleå och Timrå blev precis så jämnt och ovisst som många förutspått. Dagens match var ett riktigt ställningskrig, där gästande Timrå tog hem segern efter att ha stått upp bäst för varandra. Luleå var inte kalla nog i den sista perioden, utan slarvade bort sin 2-1-ledning och fick till slut se sig besegrade med 2-3.
Den första perioden inleddes mycket avvaktande. Inget lag verkade vilja/kunna ta kommandot i matchen. Istället fick vi se försiktigt spel och väldigt få klara målchanser. Den första klara chansen bjöds Timrå på efter drygt tre minuters spel, då Jonas Rönnqvist slog en riktig indianare i egen zon. Valeri Krykov – matchens gigant idag – fångade upp pucken och var nära att ge Timrå ledningen. I detta läge drog Fredrik Svensson på sig en utvisning, men Luleås boxplayspel var lysande, och man kunde reda ut situationen.
Efter fem minuters spel var Per Ledin framme och högg vid Kimmo Kapanen. Detta tolererades inte av Timrå, och framförallt inte av Per Hallin som såg till att göra Ledin sällskap till utvisningsbåset. Detta var inte enda gången Timrå upprördes över Luleås spel nära Kimmo Kapanen. I mitten av perioden visade Jonas Hägerbäck prov på mycket dåligt omdöme, då han flera sekunder efter avblåsning helt sonika körde över Kapanen. Med all rätt flög Martin Lindman på Hägerbäck, och i det läget förtjänade han faktiskt rejält med stryk. Vissa saker ska man faktiskt inte göra på en hockeyplan. Den enda jag har sett som klarat sig undan utvisning efter att ha kört på en målvakt är Micke Lindholm i SM-final 3 1996, då han körde över Frölundas Mikael Sandberg. Hägerbäck hade inte samma ”tur”, utan ska vara mycket glad över att han bara fick två minuters utvisning.
Domare Ulf Rådbjer höll i den första perioden annars mycket hög nivå. Många spelare ”förstärkte” situationer i hopp om att få utvisning, men gång efter annan viftade Rådbjer bort situationerna. Nolltoleransen var som bortblåst. Härligt!
Med sekunder kvar att spela fick Timrå lära sig att det är dumt att lägga onödiga icingpuckar. Med sex sekunder kvar fick Luleå en tekning i anfallszonen, och tekningen vann ”Bulan” Berglund klockrent bakåt till Janne Sandström, som med ett dragskott gav Luleå ledningen med 1-0.
Den andra perioden var betydligt lugnare än den första. Några fler överkörningar av målvakter fick vi inte se, men vid en del närkamper visades trots allt en del heta känslor. Rådbjer visade ut en del spelare i vardera lagen, men det var bara vid en utvisning något av lagen lyckades prestera något av kvalitet. När Luleås Hans Huczkowski satt utvisad fick Timrå en något tursam, men inte helt oförtjänt, kvittering. Martin Lindman sköt ett skott som tog i sargen bakom Daniel Henriksson. Pucken studsade ut på andra sidan om Henriksson, och då Roger Åkerström släppt bevakningen på Valeri Krykov kunde Krykov enkelt skjuta in pucken i mål – otagbart för Henriksson.
Efter kvitteringsmålet var det Timrå som skapade de flesta och de bästa chanserna. Luleå försökte spela ishockey stillastående, och det gick naturligtvis inte särskilt bra. Gång efter annan misslyckades Luleå med sina uppspel. Backen längst ner hade ingen att spela, då hans fyra lagkamrater oftast gömde sig högre upp i banan. Resultatet blev oftast bortslängda puckar och onödiga spelvändningar. Där får Luleå skärpa sig betänkligt till kommande matcher.
Den otroligt spännande tredjeperioden började av förståeliga skäl väldigt avvaktande. Först när Timrås Robert Jindrich blivit utvisad hände någonting. Efter sju minuters spel tog Luleå ånyo ledningen i matchen, och precis som vid Timrås kvitteringsmål var målet något slumpartat. Jonas Rönnqvist och Magnus Nilsson stod för ”förspelet”, eller vad man nu ska kalla det. Plötsligt studsade pucken fram till Hans Huczkowski, som mitt i Timrås zon vispade in pucken bakom Kimmo Kapanen.
Efter Luleås ledningsmål hände något som jag retar mig fruktansvärt mycket på. I en närkamp nära Timrås bås föll en Timrås spelare väldigt lätt, och efter ett par sekunders betänketid höjde Ulf Rådbjer sin arm. Avvaktande utvisning på Stefan ”Skuggan” Nilsson. Hallå, Rådbjer! Varför denna nivåsänkning helt plötsligt? Det luktade sur kompensation av mannen som påstås vara landets bästa domare. Jag tycker, även om jag nu är lite färgad, att det inte ens var utvisning. Möjligen ska Timråspelaren visas ut för filmning.
Nåja, Luleå redde ut denna utvisning, men när Jonas Andersson-Junkka visades ut för armbågstackling ett par minuter senare tog det hus i helvete i Coop Arena. Publiken vrålade ut sin ilska mot Rådbjer, som i ett par sekvenser innan blundat för liknande lägen Timrå stått för. Inte heller nu lyckades Timrå utnyttja sitt powerplay, men i vilket fall som helst är det märkligt vilken nivåskillnad det blev i Rådbjers bedömning i slutperioden. Dåligt!
Daniel Casselståhl och Christian Sjögren hade frestat Daniel Henriksson med fina målchanser, men det dröjde till 13.36 innan kvitteringspucken satt, detta efter en tekning i Luleås zon. I sekvensen innan tekningen hade Linus Fagemo chansen att jobba fast pucken nere i Timrås zon, men istället för att gå in och kriga och kanske ta en smäll, vek Fagemo undan och ”gav” Timrå ett kontringsläge. Timrå vände spelet och fick till en tekning i Luleås zon. Krykov vann tekningen bakåt till Daniel Casselståhl, och en skymd Daniel Henriksson kunde inte annat göra än att vittja sitt nät efter Casselståhls ”rökare” från blålinjen.
Detta kändes som symptomatiskt idag. Timrå vek aldrig undan, utan stod upp både i närkamper och för varandra – något som tyvärr vissa Luleåspelare aldrig gjorde.
Bara halvminuten efter kvitteringen kom nästa kalldusch för Luleå. Efter ett minst sagt huvudlöst agerande av Liam Garvey fick Timrå ett två-mot-ett-läge. Christian Söderström passade Markus Åkerblom, och veteranen Åkerblom fick öppet mål och kunde till de tillresta Timråsupportrarnas stora glädje ge sitt lag ledningen för första gången.
Därefter hände egentligen inte så mycket mer. Timrå spelade klokt och slog mest ifrån sig. Luleå hade stora problem att ta sig in i Timrås zon. Nej, detta var helt enkelt inte Luleås kväll. Timrå höll ut och tog därmed ledningen med 1-0 i denna kvartsfinalserie. Nu försatte sig Luleå i ett mycket svårt läge. Kan man resa sig inför returen på måndag?
I Luleå var det tyvärr alltför många spelare som ”svek”. Stefan ”Skuggan” Nilsson blev totalt bortplockad av Timrå. Kedjan med Tano-Brabenec-Fagemo var Luleås klart sämsta och kom ingen vart när spelet blev tätt. Bäst i Luleå var Jonas Rönnqvist, som började visa lite intentioner från fornstora dagar. Han var egentligen ganska ensam om att stå för något slags kreativitet i Luleå.
I Timrå var Valeri Krykov matchens gigant. Den rutinerade finländaren visade upp ett spel som var enormt imponerande. Krykov fanns överallt på isen, och jobbade verkligen stenhårt! En annan som imponerade var backen Martin Lindman, som spelade rejält och verkligen visade att han håller landslagsklass.´Niklas Nordgren var däremot totalt osynlig.
