Luleåseger efter problem
Trots stundtals bedrövligt spel lyckades Luleå besegra Linköping med 4-2. Därmed kan Luleå rikta in sig på slutspel, medan gästerna kan rikta in sig på kvalspel.
För att komma med ett understatement: Detta var ingen bra ishockeymatch.
För att tala klarspråk: Detta var en bedrövlig match som höll allt annat än Elitserienivå.
Man hade vissa föraningar om att Luleå skulle få det ”jobbigt” i matchen mot Elitseriens jumbo Linköping. Luleå har på senare år ofta visat sig att ha problem att ”föra” matcher. I matcher där man bara SKA vinna har spelet varit krampaktigt.
Idag kom i stort sett hela Luleå ut med en skridsko på isen och tankarna långt, långt bort. Så verkade det i alla fall, för publiken var allt annat än nöjda när man såg mängder med felpassningar, hängande huvuden, tafatta ageranden och så vidare. Gästande Linköping stod för det mesta av spelet i den första perioden och vann skottstatistiken klart.
Men det var det här med skottstatistik och effektivitet. Skotten i den första perioden slutade 2-9, men Luleå vann perioden målmässigt med 2-0. 100% utdelning alltså! Något positivt i alla fall att ta med sig från en annars dålig period.
Det första målet tillkom efter att Mikael Sandberg gått långt ut för att mota ett skott från Petter Nilsson. Pucken hamnade en bit bakom honom och där fanns Luleås Johan Tellström. Med inte en Linköpingsförsvarare så långt ögat kunde nå hade gamle Tellström all tid i världen på sig att skjuta in pucken i det tillspillogivna målet. Märkligt agerande av hela Linköping i denna situation. Nästa mål tillkom efter att yrvädrena Ledin och Hägerbäck jobbat fram pucken till Jonas Rönnqvist som med ett distinkt avslut gjorde sitt första mål på mycket länge.
I den andra perioden blev spelet något bättre, även om felpassningar och icingpuckar fortfarande var ofta förekommande. Luleå hade förmodligen fått en utskällning av Ulf Taavola i pausen, för nu lyfte man upp spelet en aning och började till och med att skjuta skott på mål. Typiskt nog blev det då Linköping som kom att få bra utdelning på sina skott, och det var inte två av LHC:s mest profilstarka spelare som gjorde mål.
2-1 gjorde en helt omarkerad Bjarne Hurtig som tog ett mycket fint initiativ och stod fri i slottet framför Daniel Henriksson. 2-2 gjorde sedan Ragnar Karlsson, och detta mål fick publiken att börja vissla och till viss del även bua åt sina ”hemmahjältar”. För förspelet till 2-2 stod nämligen backen Fredrik Svensson som gjorde en riktig galosch när han spelade pucken i famnen på sina motståndare. Ett par minuter innan kvitteringen överraskade Torgny Bendelin publiken med att ta timeout.
Otur för Svensson förvisso, men det kändes typiskt denna kväll. Koncentrationen verkade verkligen inte vara på topp. Nästa reaktion kom från publiken när Petter Nilsson med knappa två minuter kvar av perioden slog en till synes helt onödig icingpuck. Visslingarna fortsatte, men efter tekningen som följde tog Nilsson revansch på sig själv och fick publiken att jubla istället för att vissla. Luleå kom i ett flygande anfall där Petter Nilsson så småningom fick pucken. Han väntade, väntade och väntade till dess att Sandberg satt sig på isen. Då hängde han upp pucken i Sandbergs vänstra kryss och gjorde därmed 3-2 till hemmalaget vilket fick bli den andra periodens sista mål.
I sista perioden saknades en del spelare för hemmalaget. Pavel Skrbek utgick, och jag är osäker på om han blev skadad eller om han rentav bänkades. Några som definitivt bänkades var Jonas Hägerbäck, Patrik Tano och Emil Lundberg.
Perioden var i övrigt tämligen händelsefattig, och det kändes som om Luleå trots allt hade ganska god kontroll på händelserna. Linköping skapade inte särskilt många kvitteringschanser, men Luleå hade ett par gyllene lägen att öka på sin ledning. Bäst läge hade Magnus Nilsson som efter en till synes onödig retur av Sandberg hade helt öppet mål. Hur kunde du missa Magnus!?
Någon som var bättre på att förvalta sina öppna-mål-lägen var Johan Tellström. När Sandberg lämnat sin kasse i slutminuterna blev det Tellström som punkterade matchen. 4-2 till Luleå, vilket betyder att laget är till 99.9% klara för slutspel. Nu kan det bara inte gå att missa slutspelsplatsen. Gästande Linköping är däremot till 100% klara för spel i kvalserien.
Individuellt finns det en hel del att peka på denna match. Luleås förstakedja med Burström-”Skuggan”-Huczkowski var skrämmande osynliga denna gång. Det anser jag vara den största missräkningen.
I Linköping tycker jag att det finns ett stort frågetecken. Målvakten Mikael Sandberg, som i höstas var säkerheten själv och fick spela i Tre Kronor, såg ganska darrig ut. Han måste lyfta sig ordentligt för att kvalserien inte ska bli en mardröm för LHC. I dagens debatt om antalet utlänningar i Elitserien kan man med all rätt även ställa sig frågan ”Vad tillför Craig Woodcroft i Linköping?”. Det enkla svaret på denna fråga är ”ingenting”.
