Semifinalhoppet lever för Timrå
Timrå drog det längsta strået i måste-vinna-matchen mot Djurgården. Segersiffrorna skrevs till 3-1.
Timrå inledde friskt
Det såg bra ut inledningsvis; Timrå agerade piggt från första nedsläpp. Hemmalaget tryckte tillbaka Djurgården som fick inrikta sig på att slå ifrån sig. TIK hade dock svårt att skapa riktigt heta målchanser.
Djurgården hade också sina ljusa stunder, inte minst när de - återigen - bevisade att laget behärskar kontringsspelet på ett ypperligt sätt. DIF visade prov på konsten att ställa om från försvars- till anfallsspel på ett strålande sätt.
Perioden slutade 0-0, men hemmapubliken hade trots allt anledning att vara belåtna med sitt lags spel efter den första perioden.
Stark inledning
Timrå började bra i mittenakten. Redan efter 72 sekunders spel mäktade Jonathan Hedström med 1-0-målet. Magnus Nilsson "flög fram" på högerkanten och skickade in gummitrissan framför mål där Hedström stötte in pucken.
TIK fortsatte att spela ganska stabilt. Laget hade dock förtvivlat svårt att initiera riktigt heta målmöjligheter. DIF:s defensiv var tät och effektiv - precis som tidigare.
Hemmalaget hade dock greppet om matchen och höll i taktpinnen. Djurgården puckinnehav var litet och Timrå styrde och ställde.
I mitten av perioden visade Miikka Kiprusoff klassen i form av två fenomenala räddningar. Han lyckades dock inte hålla tätt ett kort tag senare; med drygt åtta minuter kvar att spela slarvade TIK i samband med ett byte och Mariusz Czerkawski avlossade ett handledsskott som resulterade varpå en glad DIF-klack bestående av uppskattningsvis 70 fans jublade friskt.
Spännande slutperiod
Den tredje perioden blev spännande och det såg stundtals nervöst ut från båda håll. Timrå lyckades tack och lov dra det längsta strået genom att vinna med 3-1. Magnus Nilsson, som var matchens bästa spelare, nätade i mitten av perioden. Han fick en strålande passning av Teemu Aalto och blev frispelad. Powerforwarden gjorde inget misstag och hela E.ON Arena kokade.
Ett tveksamt domslut av Ulf Rönnmark några minuter senare höll på att ställa till det för Timrå. Aki-Petteri Berg fick 2+2 minuters utvisning, trots att det egentligen bara var befogat med en tvåminutare.
Timrå lyckades dock resa sig och även mäkta med spiken i kistan. Det var Yared Hagos som avgjorde med ett snabbt och hårt handledsskott i boxplay. Publiken i E.ON Arena fick beskåda glädje av stora mått när Hagos jublade och knappt visste var han skulle åka efter det livsviktiga målet. Jag tycker att det är enormt kul med en sådan äkta glädje.
Kvartsfinalserien lever
Per Styf jublade högt efter slutsignalen och klappade om Miikka Kiprusoff som tog revansch och var utmärkt mellan stolparna.
Vinden har vänt och om Timrå vinner i Globen i morgon blir det en sjunde och helt avgörande match i E.ON Arena.
Timrå är på gång
Hoppet lever således för Timrå och spelet har förbättrats. TIK har delvis fått ordning på DIF:s kompakta defensiv. Kent Johanssons manskap har börjat åka mer skridskor och kommer med fart över blålinjen. Närkampsspelet har också förbättrats.
Nyckelspelare, som till exempel Fredrik Modin, har börjat ta för sig allt mer. Dessutom har flera andra vaknat, i första hand Magnus Nilsson som var väldigt viktig i dag. Han svarade för en härlig kämpainsats och visade prov på vilja.
Timrå behöver publikstöd
Förhoppningsvis får Timrå stöd av en stor klack på måndag. Det lär behövas. Timrå var uträknade, men har rest sig och kan mycket väl vända på den här kvartsfinalserien.
