Det luktar guld
Magnus "krönikan" Sjöstedt känner en doft av vackert guld.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, fantastiskt. Vad jag åsyftar är naturligtvis den nyss avslutade säsongen för vårat älskade Timrå. Superlativen har haglat över Medelpads stolthet efter att man mot alla odds undvikit att ”dippa” under säsongen såsom experterna förutspådde.
Att sluta 3: a i serien, slå ut Luleå med 4-0 i matcher i kvartsfinal och pressa guldaspiranten Frölunda till 6 matcher är ingenting annat än en BRAGD. Jag är full av förundran över detta lag och ser ljust på framtiden. Efter att vi föregående säsong hamnat djupt nere i bottenträsket och tvingats kvala för vår existens så var det en viss skepsis som spreds i media och ingen visste riktigt vart vi stod inför denna säsong. Men i Brunflo lade vi grunden till allt det fantastiska. Dessutom visade sig dom ”medelmåttiga” finnarna var precis så bra som man bara kunnat drömma om. ”Nubben” vaskade leken och träffade rätt. Sällan eller aldrig har det väl varit så skönt att vara Timråsupporter. Man bara log och flöt med i strömmen och kunde sova gott om nätterna utan att behöva käka några sömnpiller, inte heller behövde man bedöva sin ångest med att ta sin tillflykt till flaskan. Istället kunde man ta sig ett glas i glada vänners lag och bara njuta. Fantastiskt.
Förnimmelse av guld
Och nu har vi fått dom svar vi så länge väntat på. Det här laget har potential att kunna gå hur långt som helst och dom som säger att det luktar skit i Timrå får nog tänka om. Själv känner jag bara doften av dollar, cigarrök och guld. Jo ni läste rätt. Nästa säsong ska vi gå hela vägen.
Själv ska jag stå på Torget i Timrå iförd kavaj och guldhjälm talandes från scen. Jo ni läste rätt. Jag är helt övertygad om att Frölunda och Färjestad får hålla hårt i hatten nästa säsong när det blåser snålt. Jag är fullt medveten att pressen kommer öka och vi inte kommer få några lätta poäng. Men säsongen som gick skrotade vi en hel del spöken, så varför inte skrota ännu ett på vägen fram till guld? Den att vi inte kan spela under press. Jag känner en förnimmelse av guld.
Stommen kvar
Kvar nästa säsong är Kapanen, Matthiasson, Koskinen, Nordgren, Krykov, Koivunen m fl.
Det ser med andra ord lovande ut. Lägg därtill att vi får några namnkunniga nyförvärv och ni förstår själva. Nu ska vi vässa klorna och spänna bågen ännu hårdare. Målsättningen kan inte vara någonting annat än guld.
Vi har alla förutsättningar i världen att ro detta i land. Men för det krävs såklart ett hårt arbete.
Vi får absolut inte luta oss tillbaka och vara nöjda med vad vi åstadkommit. Utan nu måste alla inblandade supportrar, spelare, ledare, funktionärer osv, höja sig ytterligare 5 % för att det skall få någon effekt. Men om det lyckas är jag fullt övertygad om att vi har en säsong fylld av glädje att vänta.
Tydlig målsättning
Jag älskar utmaningar. Kanske är det därför jag sticker ut hakan. En studie i kaxighet. Kanske det? Men jag vill ständigt ha något att sträva efter. Finns det ingen uttalad målsättning är det risk att motivationen dör. Vi skall bli bäst helt enkelt. Det är inte ouppnåeligt. Det är fullt realiserbart. Det gäller bara att fatta vinken. Det är dags att överge tanken på att ständigt säsong efter säsong lite lamt förklara att vi siktar på att hänga kvar. Vi måste höja ribban och det avsevärt. Markera att vi har kommit för att stanna. Att vi är precis så här bra. Minst.
Jag är trött på mjäkigheten nu. Vi ska inte behöva ursäkta någonting. Så jag hoppas att vi får höra en bestämdare Kenta ange tonen i augusti. Vi är ingen ful liten ankunge utan en stilig och stolt svan som ska sprängas oss fram. Det här var bara början. Det kommer mera.
Men nu tar vi semester med allt vad det innebär av förfester, fester, efterfester och lata dagar i gassande sol. En massa pilsner och grillat kött. Sommaren är rätt bra den också – eller hur?
Ha en riktigt skön sommar och koppla nu av så ses vi i augusti igen.
Till sist: GULDET SKA HEM!
