Äntligen vaknade Frölundas dragkedja
Jari Tolsa var den stora hjälten med två snygga mål då Frölunda bortaslog Timrå med 3-1 inför en kokande Timrå isstadion. Det var hans två första mål i detta slutspel.
Kvällen började med att killen som skulle sjunga nationalsången Anders Lundströms mikrofon pajade och inget hördes. Då klev Timråklacken fram och sjöng i hans ställe, riktigt mäktigt. Matchen drog igång ett rasande tempo och svängade fram och tillbaka. Redan efter 1.30 så satte Frölunda 0-1 efter att den så kända dragkedjan skapat tryck i anfallzonen. Jari Tolsa höll i och väntade ut Kimmo Kapanen i Timråmålet och när Kapanen gått ner satte han den snyggt i krysset. Timrå fick sedan jaga kvittering hade märkbart svårt att ta sig in framför Fredrik Norrena i Frölundamålet. Matchen gick i högt tempo och det var återigen riktig gladhockey mellan 2st hårt kämpande lag helt utan "ryggsäckar". Timrå fick efter halva perioden chansen i PowerPlay men de riktigt heta chanserna uteblev samtidigt som Fredrik Norrena var mycket stabil och säker i målet. Frölunda skapade sedan några vassa chanser i slutet men Kimmo Kapanen var mycket bra.
Mittenperioden blev inte alls samma tempostarka period som den första. Timrå var inte alls med i inledning och Frölunda var flera gånger nära att utöka till 2-0. Men Timrå lyckades reda ut det mesta och började komma in i matchen igen efter några minuter. Efter 8.39 fick man chansen i PowerPlay och det kändes som en kvittering skulle falla nu. Men Timrås spel inleddes med att Martin Lindman slarvade i anfallzon och sedan fortsatte det hela bara med rent bedrövligt spel. När utvisningen fallit så kom Frölundas dragkedja in och spelade bort Timrås försvar helt. Jari Tolsa avslutade med att finta skott och lura ner Kapanen återigen och skjuta in pucken från minimal vinkel. Mycket snyggt! Timrå försökte sedan men hade riktigt svårt att komma in på mål och skapa de heta målchanserna, Frölunda spelade ett mycket stabilare försvarsspel än i tidigare matcher samtidigt som Timrås anfall var betydligt mer uddlöst än tidigare. I slutet av perioden blev det spel 4 mot 4, då fick Frölundas finske skyttekung Tomi Kallio 2st frilägen. Båda räddades dock mycket enkelt av Timrås finske vägg Kimmo Kapanen och 0-2 stod sig perioden ut.
I den tredje perioden trummade Timrå på för fullt redan från start samtidigt som Frölunda började spela allt mer på resultatet. Men efter 4.30 så får Frölunda sitt första PowerPlay i matchen efter en mycket tveksam utvisning på Tommi Rajamäki. Frölunda skapade ett kraftigt tryck mot Timrå men man kämpade hårt samtidigt som Kimmo Kapanen storspelade och man klarade sig med nöd och näppe utan baklängesmål. Efter det lyfte sig Timrå och började spela riktigt bra med god hjälp av hemmapubliken. "Vi ger aldrig upp!" skanderades och laget visade även det på planen. Efter 11.58 så kom äntligen ett hemmamål efter att Markus Åkerblom styrt in Tommi Rajamäkis dragskott från blå. Timrå var sedan på vippen att kvittera flera gånger men Norrena var mycket duktig och hade bland annat hjälp av stolpen vid ett tillfälle. Nu satsade Timrå allt framåt och det öppnade för några farliga Frölundakontringar som dock blev mållösa. Med 1.35 kvar tar Timrå timeout och plockar ut Kapanen. Men tyvärr så förlorar Valeri Krykov tekningen och Jonas Esbjörs kan sticka iväg och sätta pucken i det öppna målet. Matchen är avgjord! Med 4 sekunder kvar drar Frölundas målvakt på sig matchstraff för en mycket ful och onödig slashing på Kalle Koskinen som blev rasande och gav tillbaka. Matchstraff för Norrena och 2 minuter för Koskinen. Norrena fick ju då kliva av och Timråpubliken applåderade och hälsade Henrik Lundqvist välkommen in med ramsan "In med sollet!". Henke svarade med att vifta och heja på Timråklacken. Rätt roligt faktiskt. Det kunde han kosta på sig för Frölunda vann ju matchen och har nu kopplat ett litet grepp i denna semifinalserie.
Frölunda vinner denna match rättvist, man var hetare för dagen helt enkelt. Conny Evensson bytte till denna match målvakt och återförenade dragkedjan igen. 2st genidrag så här i efterhand. Det som är mest imponerande i Frölunda är bredden, de har många som kan avgöra. Olika matchhjältar varje gång.
Timrå kommer inte upp i samma klass som senast, man hade väldigt svårt att få de där heta målchanserna. Ulf Rönnmarks höga nivå och Frölundas bättre disciplin i försvarsspelet var de största anledningarna till detta. Laget var heller inte riktigt med från start tyckte ja och fick därefter jaga i underläge. Känns som att om vi ska slå Frölunda hemma så måste vi ta ledningen tidigt eller åtminstone inte komma i underläge så tidigt som nu. Sedan behöver vi få se mer av våra landslagsmän Niklas Nordgren och framförallt Martin Lindman som inte alls stod att känna igen idag.
Domare Ulf Rönnmark har jag gett en del kritik tidigare under säsongen och han var inte så mycket bättre nu heller. Han hinner inte med många gånger och missar en hel del fula tilltag under matchen. Hans nivå är kanske lite väl hög, Timrå får 2 chanser i PowerPlay och Frölunda 1. Snacka om skillnad motför Christer Lärking som blåste för det mesta. Kan inte vara lätt för spelarna att veta vilken nivå som gäller.
Timråklacken var fantastisk bra idag, det började redan under nationalsången och fortsatte sedan med ett mäktigt tryck i 3 perioder. Mycket starkt speciellt med tanke på att man ligger under i stort sett hela matchen. Där har Frölundas klack mycket att lära, de buade till och med ut sina hjältar senast i Scandinavium. Detta var nog den bästa klackinsatsen för säsongen, kanske den sista också för nu väntar 2st jobbiga matcher för Timrå i Göteborg. Men som sagt under många gånger ikväll: Vi är Timrå och Vi ger aldrig upp!
