Timrå börjar hitta tillbaka till sitt spel igen

Timrå gör en mycket bra match, men förlorar ändå. Med lite flyt kunde "Zäta" ha gjort fyra mål precis som han gjorde mot Finland, men Stefan Liv svarade för några riktigt kvalificerade räddningar och var HV´s bäste spelare. Fredrik Andersson höll nollan senast, men ikväll var han långt ifrån bra. En poäng till vardera lagen skulle varit rättvist.

Det blev en riktigt bra match mellan tabelljumbon Timrå och tabelltvåan HV71. Matchen präglades av ett högt tempo och hög intensitet med mycket målchanser.
Hade det inte varit för Stefan Livs storspel hade Timrå vunnit den här matchen. I den andra målburen hade Fredrik Andersson inte en lika lyckad afton som Liv med tanke på hans tama agerande på två av HV´s mål som han helt och hållet får ta på sig.

Men Timrå gör, trots förlusten, sin kanske bästa match för säsongen. Laget visade upp en härlig anfallshockey och man åkte skridskor på ett mycket bra sätt, där framförallt Per Hallin och Henrik Zetterberg snurrade friskt. Nämnas bör också kanadensaren Ed Ward som växer för varje match som går. Helt suverän mot HV71.

Men det finns en del negativa saker att ta fram också. Viktige Timråcentern Micke Lind var tvungen att kliva av efter halva matchen pga sin onda ljumske. Mycket synd med tanke på att "Zäta" och just Lind hittade varandra väldigt bra.
I HV71 handlade det mesta om landslagsmålvakten Stefan Liv. Mycket tack vare "Zätas" alla jättechanser där Liv svarade för jätteräddningar. Men vi ska komma ihåg att HV har en väldigt bred trupp där samtliga femmor kan göra livet surt för motståndarlagen. Noterbart är att Peter Ottosson, Mikael Lindman och Daniel Josefsson gjorde sina första mål för säsongen. Jag blir mycket förvånad om inte HV71 minst går till semifinal i slutspelet. De har blivit ett riktigt, riktigt bra hockeylag.

Innan matchen efterlyste jag att Timrå skulle få en bra start. Den förhoppningen gick inte hem, för bara efter någon minut tar HV71 ledningen i matchen i powerplay genom backen Mikael Lindman. Det här är ett av målen som Fredrik Andersson får ta på sig. Skottet såg inte alltför märkvärdigt ut, men pucken gick in mellan benen.
Timrå lyckades på ett snyggt sätt kvittera efter 13.44 genom lagets skyttekung, Markus Matthiasson, läckert framspelad av Micke Lind.

Tyvärr varade inte den glädje och stämning som var i hallen särskilt länge för bara några sekunder senare tar HV på nytt ledningen med ett riktigt slumpmål. Rastislav Pavlikovsky vinner tekningen, pucken hamnar så småningom hos Daniel Josefsson som från blålinjen inte bara lobbar in pucken mot mål, utan i mål också.

Båda lagen bjöd upp till en frejdig och anfallsrik hockey som är roligt att titta på. Det mesta och bästa i anfallsväg för Timrå handlade om "Zäta". Han fick två riktiga kanonlägen, men tog inte vara på dessa. Han försökte bl a med en "Foppa-fint" som han lyckades med i Sweden Hockey Games, men landslagskompisen Stefan Liv verkade ha bra koll på vad "Zäta" skulle göra.

I början av andra perioden slog Tomi Källarsson till. En kylig avslutning framför Liv betydde 2-2. Det blev dock inga fler mål i perioden. Det tråkiga som hände, ur Timråögon sett, var att Micke Lind spelat färdigt efter halva matchen. Han har problem med sin ljumske och behöver säkert vila ett tag. Skulle han bli borta kommer centerfrågan vara ännu mera oviss. Timrås skadelista bara växer och växer...

I den tredje perioden böljade spelet fram och tillbaka, med en liten fördel för hemmalaget. Två löjliga matchstraff åkte Pär Styf och Björn Melin på när de hade en liten uppgörelse tidigt i perioden.

HV tog återigen ledningen, och även den här gången såg målet väldigt billigt ut. Peter Ottosson dundrar in ett slagskott från ett ganska behagligt avstånd för "Freddan", som dessutom hade fri sikt. Nej, det här var inte hans kväll, även om han spelade bra i första perioden. Timrå kämpade och kämpade för en kvittering och var också mycket nära ett par gånger, men det ville sig inte riktigt i den här matchen heller. Timrå snittar på två gjorda mål per match, och det höll i sig även i den här matchen.
Det blev ett mål till. Peter Ottosson fastställde slutresultatet till 2-4 i tom bur.

Kanon: Stämningen i hallen trots den låga publiksiffran, samt den kämpaglöd som Timrå visade upp

Kalkon: De supportrar som slängde in snusdoser och annat dylikt på isen av ren ilska över domare Rönnmarks insats. Det var inte snyggt gjort.

Jag har god lust att kommentera Ulf Rönnmarks domarinsats, men väljer att stå över.

Sammanfattningsvis ser jag den här matchen som ett fall framåt för TIK. Om laget spelar så här bra i en eventuell Kvalserie, är jag helt övertygad om att man håller sig kvar utan det minsta problem.

Någon gång under onsdagen lutar det åt att en ny tränare presenterar sig för laget. Det mest troliga är att tränaren heter Lars Molin.

Andreas Skarin2001-11-28 02:34:00

Fler artiklar om Timrå