Krönika: Klubbhjärta
Jag förespråkar spelare som verkligen jobbar stenhård för sitt lag i alla byten varje match. Framför så kallade ”stjärnspelare” som tjänar bra med pengar men som bara glider runt på isen och väntar på att de övriga i laget ska göra det obekväma jobbet. Jag vill som supporter och fan att en spelare ska vara stolt över att representera sin klubb. Att få bära klubbmärket på bröstet ska kännas stort. Jag vill se hjärta.
Därför är jag så oerhört glad över att få se hur laget jag älskar agerar tillsammans ute på isen. Vi har inga riktiga ”superstars” i truppen men vi har ett riktigt homogent gäng som är värvade för att passa in i en spelfilosofi. Vi har ett team där namnet på tröjan inte spelar någon som helst roll. Det viktiga är att vi tror på det vi gör. Ingen faller utanför ramen. Alla bidrar till något. Vi anfaller och försvarar oss tillsammans. Vi vinner och förlorar tillsammans. Vi gör det som ett lag. Sen hur långt laginsatsen kommer att räcka återstår ännu att se. Men hur det än går så är Luleå Hockey på väg åt rätt håll.
Kan redan nu säga att många unga killar har fått upp ögonen för Luleå. Har träffat ett par stycken som tidigare inte varit särskilt intresserade utav hockey överhuvudtaget, men som nu säger att de en dag ska bli Luleå Hockey spelare. Orsaken till varför just i Luleå? De ville spela och kämpa tillsammans precis som Luleå gör. Det mina damer och herrar är hjärta.
Måste bara säga något snabbt om Johan ”Frallan” Fransson. Hela situationen har verkligen spårat ur och just nu är det inget annat än stor soppa. Fransson sitter för tillfället med tre kontrakt i handen. Tre kontrakt! Ett fem års kontrakt med Luleå, ett kontrakt med Los Angeles och slutligen ett två års kontrakt med SKA St Petersburg. Måste vara något slags rekord.
Ni har säkert följt med i ”frallan fallet” så jag ska inte gå mer in på den. Vill bara säga att jag tycker det är rätt av Luleå att kolla upp vad som gäller innan man skriver på transferkortet, som gör det möjligt för Fransson att debutera i rysslaget. Han har skrivit på ett fem års kontrakt med Luleå. Vill han spela även nästa säsong i Ryssland, ja då ska han lånas ut från Luleå och inget annat. Kan tycka att Fransson själv borde kommentera händelserna. För i nuläget känns som att Luleå bara var något i förbifarten, vilket rent ut sagt känns för jävligt. Vart är klubbhjärtat där?
