SvenskaFans rankar SHL: 9. Djurgården
Har Djurgården tillräcklig offensiv kraft för att häva sig säsongen 20/21?
Djurgården har varit återhållsamma på marknaden och inte ersatt viktiga spelare som Linus Hultström och Patrik Berglund. Hur påverkar det den kommande säsongen?
Vi hör oss för hos DIF-skribenten Anton Högsander om förutsättningarna inför säsongen.
---
Djurgården är rankade på plats nio av SvenskaFans SHL-redaktioner – vad är din spontana tanke kring det?
Att det känns väntat. Tar man sig en titt på hur Djurgården rankas av experter och supportrar så är det många som tror att det kommer att bli en tung säsong för mesta mästarna. Med tanke på lagets återhållsamma strategi under pandemin är Djurgården ett svagare lag på pappret den här säsongen.
Spelare som Linus Hultström och Patrik Berglund har inte ersatts, vilket självklart skapar en hel del frågetecken kring lagets styrka. Dessutom var förra säsongen en rätt ojämn historia – där Djurgården visade upp en skyhög högstanivå men också en väldigt låg lägstanivå.
Ser vi även till hur intensivt många klubbar har rustat – trots osäkerheten kring publikfrågan – så är det förståeligt att Djurgården räknas ut den här säsongen. Flera bottenlag från förra säsongen har plockat in tunga pjäser och stärkt upp sina trupper rejält, medan Djurgården har stått bredvid och tittat på. Självklart påverkar det helhetsbilden av mesta mästarna, som inte längre känns som det där givna topplaget de har varit under de senaste säsongerna.
Hur har Covid-19 påverkat Djurgården under året och hur tror du att pandemin kan påverka den kommande säsongen?
Väldigt mycket. Djurgården har strypt flera tänkbara spetsvärvningar på grund av det osäkra ekonomiska läget – vilket självklart skapar en oro hos klubbens supportrar. Att varken Linus Hultström eller Patrik Berglund har fått några rättmätiga ersättare, det handlar ändå om 63 poäng och 32 mål från deras klubbor, är knappast ett optimalt utgångsläge.
Djurgården har de senaste åren etablerat sig som ett topplag, men den här gången får klubben stå tillbaka. Det i sig behöver inte vara dåligt. I vissa fall har jag upplevt att Djurgården haft svårt att hantera favoritskap. Ett ungt och hungrigt lag kan säkert gynnas av mer nedtonade förväntningar.
När det handlar om publikfrågan känns det som att Djurgården kan vara ett av lagen som kommer att lida mest av tomma hemmaläktare. Supportrarna är oerhört viktiga för klubben – och motståndarna pratar ofta om hur jobbigt det är att resa till Hovet och möta den ljudkuliss som är där. Eftersom så mycket i Djurgårdens identitet bygger på och kring läktarkulturen finns det helt klart en oro att situationen bli ohållbar i längden.
Lagets spelidé kräver en hög energinivå, med inslag som intensiv forechecking och tung skridskoåkning. Det blir en utmaning för spelarna att hitta den energin inom sig om publiken och klacken inte är på plats.
Läs även: Lagredaktionerna om sina föreningar och Covid-19
Är du nöjd med hur Djurgården har agerat på transfermarknaden? Vem är den bästa värvningen respektive värsta förlusten?
Ser man till nyförvärven tycker jag att det är tre spännande namn som har förstärkt truppen. Mantas Armalis har tidigare visat att han är en fullgod SHL-målvakt, Tobias Ekberg håller en hög lägstanivå och har offensiva uppsidor medan Linus Andersson har stor potential att bli en giftig målskytt för Djurgården.
Med det sagt är jag självklart besviken att minst två toppvärvningar har uteblivit. Med en spetsback och en stjärnforward i truppen hade utsikterna varit betydligt ljusare. Samtidigt har jag enorm respekt för Djurgårdens sätt att hantera den här pandemin. Även om det låter som självklarheter att inte äventyra klubbens ekonomi så krävs det mod att hålla den linjen trots alla påtryckningar utifrån. På det sättet är jag nöjd med hur Djurgården har agerat på transfermarknaden. Utöver det har klubbens försiktiga strategi även dämpat den hysteriska värvningskarusell som har varit den senaste tiden. Det är också något att vara stolt över i tider som dessa.
Kollar vi in värvningarna tror jag att Armalis blir ett klockrent komplement till Niklas Svedberg. Tillsammans utgör duon en av ligans vassaste målvaktsuppsättningar – och det kommer att betyda väldigt mycket för Djurgården i slutändan.
Värsta förlusten är Linus Hultström, tätt följd av Olle Alsing. Det var inte bara passningspoäng och mål som de två bidrog med. Sättet som duon satte upp spelet från egen zon, hur de transporterade pucken men också hur de styrde och ställde i en spelform som powerplay var fullständigt ovärderligt för Djurgården. De lämnar ett läskigt tomrum efter sig på backsidan som jag är osäker på om nuvarande trupp verkligen kan fylla. Det återstår att se hur de yngre förmågorna tar för sig när det väl gäller.
Finns det några uppenbara brister i lagbygget?
Förutom att avsaknaden av den där sista spetsen är påtaglig i truppen så är backsidan oroväckande ung och oerfaren. Potentialen är hög, men det är frågan om man verkligen kan kräva att en spelare som Simon Johansson ska fylla Linus Hultströms roll? Jag säger inte att det är omöjligt, jag tror på Johansson som spelare.
Men det finns många frågetecken som cirkulerar kring backsidan. Lirare som Robin Norell och Jesper Pettersson har en tung säsong att blicka tillbaka på – och det krävs verkligen att båda pressar upp sitt grundspel en nivå för att det ska bli lyckat. Även Marcus Högström blandade och gav alldeles för mycket, och den här gången har han en enorm press att leda laget åt rätt håll. Han måste hitta tillbaka till gammal storform igen för att backsidan ska kännas trygg och konkurrenskraftig.
Utöver det så är det många supportrar som ställer sig frågande kring vem eller vilka som ska göra Djurgårdens mål. Här är jag inte riktigt villig att hålla med, eftersom jag anser att det finns massor av skickliga målskyttar i truppen. Med namn som Dick Axelsson, Niclas Bergfors, Michael Haga, Alexander Holtz, Jacob Josefson, Sebastian Strandberg och Manuel Ågren finns det tillräckligt många lirare som kan och borde kliva fram i målprotokollet.
Dessutom ser Linus Andersson minst sagt lovande ut – och tillsammans med Holtz lär han bomba in en hel del baljor i powerplay.
Vilken lagdel är det som bär laget?
Som tidigare nämnt är målvaktssidan något alldeles extra, där både Niklas Svedberg och Mantas Armalis kommer att utmana om förstaspaden. Annars är centersidan väldigt spännande. Jacob Josefson, Sebastian Strandberg, Tom Wandell och Kalle Östman är en bra mix av hög skicklighet och rollfördelning. Dessutom kan Michael Haga, Manuel Ågren, William Eklund, Albin Grewe och Oscar Bjerselius omfamna centerrollen utan större problem, så bredden är minst sagt imponerande.
Men självklart är Josefsons skadebenägenhet ett jobbigt orosmoln som är ständigt närvarande. Att hans försäsong har spolierats av en armbågsskada är knappast den starten vi ville ha. Lyckligtvis ser han ut att bara missa en eller ett par SHL-matcher, men det är ändå något som verkligen skaver. Josefsons betydelse för laget går inte att beskriva med ord. Han måste hålla sig skadefri om det ska bli något slutspel för stockholmarna.
Finns det någon yngre förmåga som vi bör hålla ett extra öga på den här säsongen?
Med tanke på att Djurgården har valt att satsa på ett yngre truppbygge den här säsongen så finns det väldigt många löften att lyfta fram. Förutom den mest uppenbara i Alexander Holtz – som ser ut att vara redo att dominera i SHL den här säsongen – så är det verkligen läge att hålla koll på Tobias Björnfot. Den skridskoskicklige backen har sett strålande ut på försäsongen och kommer att betyda mycket för Djurgården. Förhoppningsvis får DIF chansen att förlänga lånet med honom, det skulle betyda väldigt mycket för laget.
Ett annat backlöfte som har tagit för sig är Alex Brännstam, som följt med bra i anfallen och även varit placeringssäker i egen zon. Även Simon Johansson, som är något mer etablerad, blir extremt spännande att följa. Han kommer att få en ärlig chans att ta en stor roll i laget – och känslan är att han lyckas med det.
Tittar vi på forwardssidan stod William Eklund för en riktigt fin insats under förra säsongen – och hans teknik och rivighet kan mycket väl leda honom till speltid i en av Djurgårdens toppkedjor. Oscar Bjerselius har både under barmarksträningen men även i försäsongsmatcherna tagit lovande kliv framåt. Hans styrka med pucken på små ytor lovar gott inför framtiden.
Slutligen är Linus Andersson ett väldigt spännande nyförvärv. I det andra mötet med Brynäs pangade han in en puck med sådant tryck och självförtroende att det var omöjligt att inte skrika Emil Bemström rakt ut. Andersson ser ut att få en betydande roll i powerplay – och fortsätter han att träffa målet med sitt blytunga slagskott lär målen rasa in. Den explosivitet han sitter inne på kan räcka hela vägen till NHL en vacker dag.
Vilket lag vinner SM-guld och varför?
Min magkänsla säger att det här kan vara HV71:s år. Deras lagbygge ser väldigt lovande ut: med en vass målvaktssida, spännande backarna och skickliga forwards. Lirare som Johannes Kinnvall, Linus Sandin, Linus Fröberg, Alexander Bergström, Anton Wedin och Lias Andersson lär ösa in poäng – samtidigt som både Hugo Alnefelt och Jonas Gunnarsson har förmågan att spika igen kassen. Dessutom har spelaromsättning inte varit allt för kraftig för smålänningarna, vilket ofta är ett positivt tecken när det ska jagas SM-guld.
---
Redaktionens rankning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. Djurgården
10. Brynäs
11. Linköping
12. Malmö
13. Leksand
14. Oskarshamn
Rankningen är sammansatt av en omröstning inom SHL-redaktionerna på SvenskaFans. Samtliga SHL-redaktioner fick skicka in en egen rankning och det summerades sedan till den slutliga versionen.
Vill du skriva om Djurgården? Hör av dig till någon av hockeyredaktörerna Niclas Viberg (niclas.viberg@svenskafans.com) eller Viktor Alner (viktor.alner@svenskafans.com).
