Fredagsspecialen - Om traditionens makt, uppstickare och Zios tårar
"Nytt förtroende är att vänta för Di Gennaro således - på gamla hemmaarenan San Siro. Galliani och Braida lär hålla ett extra öga på Milanokillen. Det gör de nog helt rätt i, han kan nämligen bli exakt hur bra som helst."
Amaranto på San Siro är ingen höjdare. För gästerna det vill säga. På åtta försök i ligasammanhang har man lyckats skrapa ihop sammanlagt en pinne (99/00, 2-2: Regginamål av Mohammed Kallon och allas våran Andrea Pirlo) och sju tunga förluster.
Trots att man historiskt sett är grymt svåra att tampas med på Stadio Oreste Granillo har Milan även där kunnat hämta in en handfull relativt enkla trepoängare. Undantagen finns dock i form av klassiskt misstänkta "läggmatcher" då Reggina spelat med kniven på strupen mot ett semesterlängtande Milan - med vinster som följd.
Konspirationsteoretiker kan i en handvändning sammankoppla ovanstående resultat till att Milan åtnjuter ypperliga kontakter med Lillo Fotis lag från sydkusten. Givande och tagande på typiskt italienskt manér, tycka vad man vill om den saken. Alla toppklubbar har sina Reggina, en företeelse som är långt ifrån ovanlig eller chockerande heller för den delen.
Harmonin i klubben är dock total för närvarande. Trots att laget har parkerat på bottenvåningen i Serie A var man fruktansvärt iskalla på il mercato di reparazione under månaden som gick. Inte ett nytt ansikte har kommit in när andra klubbar som vanligt panikflängt efter sista minuten-klipp.
Ska man tolka det som köpstopp, uppgivenhet eller helt enkelt ett förtroendevotum för befintlig stab bestående av ledare och spelare i klubben? Förmodligen alltsammans i ett och samma vinröda krispaket. Må så vara att Nevio Orlandi återvänt till tränarbänken efter Beppi Pillons korta gästspel (ett kryss, fyra torsk). I Reggina sitter man ner i båten. Tänk på hjärtat.
En spelare som bör vara långt ifrån uppgiven är Davide Di Gennaro (född 1988). Den vänsterfotade fantasistan (som delägs av Milan och Genoa men gått på lån till Reggina den här säsongen) har äntligen fått chansen att spela in sig i laget och ser ut att ha tagit den. Mot Roma senast var han delaktig när laget lyckades knipa en pinne.
Imorgon kommer man dessutom till spel utan offensiva pjäser såsom Barreto, Ceravolo, Brienza och Cascione. Nytt förtroende är att vänta för Di Gennaro således - på gamla hemmaarenan San Siro. Galliani och Braida lär hålla ett extra öga på Milanokillen. Det gör de nog helt rätt i, han kan nämligen bli exakt hur bra som helst.
Yrvädret Ignazio Abate (sen 86:a) var även han tillbaka på San Siro i söndags när Inter tog emot Torino. Han kunde kliva av planen, utbytt och utmattad, efter en strålande assist till Rolando Bianchi och ett gediget uppoffrande arbete på sin högerkant.
Den blonde högerbreddaren har lagt på sig muskler, skinn på näsan och ett härligt temperament: ingredienser som tillsammans med sin obestridda talang utgör basen för en spännande spelare.
När vi ändå pratar unga Milanspelare är det även på sin plats att flagga lite för Alberto Paloschi, mot Siena 2007/08 känd som 18-sekundersmannen, som befinner sig i Parma på lån. När Cristiano Lucarelli spenderar tid på att jiddra med fansen passar ynglingen på att komma in och göra mål. Ny match ikväll mot Ancona. Avanti così Albertino: fortsätt så.
Då har vi inte ens nämnt Yoann Gourcuff när vi ändå talar framtida Milanspelare med härligt ungdomlig kaxighet. Han behöver ju knappast någon presentation längre. Där är skeppen dock så gott som brända.
Tyvärr. Han är rätt bra, även om han inte är lika snabb som Kakà...
Annars blir det intressant att se vilken inställning Ronaldinho beslutar sig för att ha imorgon kväll. Vad blir reaktionen efter fyra raka bänkningar? Jävlar anamma kamouflerat med ett lätt neurotiskt leende eller en oinspirerad, trött och stillastående variant?
Derbyt är en dryg vecka bort och konkurrensen om platser från start är stenhård. Om Ronaldinho ska vara med måste han mot Reggina uppvisa ett spel som Carlo Ancelotti helt enkelt inte kan säga nej till.
Den som lever får se.
Veckans tre hetaste:
1. Alexandre Pato. Mål mot Lazio (borde ha varit två) och Glasgow Rangers. Lämnar alltid sitt avtryck i matcherna.
2. Beckham-gate. Det blir intressant att se hur Milan och Galaxy löser problematiken. Beckham vill stanna, Milan vill behålla. Vem står för kalaset?
3. Daniele Bonera. Tillbaka mot Lazio med sargad ljumske och feber i kroppen - hur stabil som helst. Pålitlig.
Veckans Benoit Cauet:
Tilldelas den som på ett enastående sätt lyckats föra sig som en riktig idiot
Giuseppe "Zio" Bergomi, kommentator SKY Italia
De som läser min blogg har redan sett klippet. Jag hänvisar motiveringen dit.
Se klippet här
