SvenskaFans rankar: 8. Carolina Hurricanes
När förra säsongen inleddes var det inte många som trodde på Carolina Hurricanes som Stanley Cup-mästare, kanske inte ens spelarna själva. Men de överträffade sig själva och i juni stod de som mästare efter en fantastik säsong och ett lika fantastiskt slutspel. Kan laget återigen ta hem Lord Stanleys pokal till Raleigh i North Carolina?
Carolina Hurricanes gick till slutspel för första gången sen 2001/02 då de också gick till final, men som de förlorade mot Detroit Red Wings. Därefter rasade laget samman och floppade rejält de kommande åren och inför den gångna säsongen var laget ansett som ett riktigt bottenlag med som bäst en minimal chans att ens ta sig till slutspel. Bland annat tippades laget sist i förra årets rankning här på Svenskafans.
Vi var dock inte ensamma om att tvivla på Carolina, de sades vara utan offensiv potential och med ett slappt försvar framför en osäker målvakt. Andremålvakten Cam Ward förväntades inte hålla i NHL och allt annat än en bottenplacering vore en stor skräll.
När säsongen sedan skulle summeras hade Carolina visat upp en strålande offensiv med stor offervilja och fantasi, försvaret var säkerheten själv och andremålvakten hade imponerat så mycket att han hade tagit över sysslan som förstaval.
I Stanley Cup skulle de dock inte räcka ända fram, trots värvningarna av Doug Weight och Mark Recchi. Återigen skulle de dock visa att expertisen hade fel och drog fram som den orkan de är. Montreal Canadiens, New Jersey Devils och Buffalo Sabres slogs tillbaka och i finalen väntade Edmonton Oilers.
Finalserien gick till sju matcher, men så småningom stod Carolina ensam kvar på isen och tog emot publikens jubel och Stanley Cup-pokalen.
Nu gäller det dock för Carolina att fokusera på ännu en säsong och glömma förra årets triumf. Att vinna Stanley Cup två år i rad har inte varit lätt de senaste säsongerna. På de 20 senaste säsongerna är det bara tre lag som har klarat av det: fantastiska Edmonton Oilers lett av Wayne Gretzky under slutet av 80-talet, Pittsburgh Penguins lett av Mario Lemieux under början av 90-talet och Detroit Red Wings, anförda av Steve Yzerman.
Målvakter:
Förra årets stora utropstecken och Conn Smythe Trophy-vinnare som slutspelets viktigaste spelare, Cam Ward, återfinns fortfarande i Carolina, däremot har svenskbekantingen Martin Gerber flyttat till Kanada och Ottawa Senators.
Cam Ward är på förhand den givna förstemålvakten och håller han samma klass som i slutspelet senast så tillhör han den absoluta toppen bland NHL:s målvakter. Han är oerhört professionell och har en tendens att höja sig i de stora matcherna, och då är han bara 22 år.
Carolina skrev under sommaren kontrakt med John Grahame, senast i Tampa Bay Lightning. Han får dock räkna med att vakta båsdörren i majoriteten av matcherna om inget oförutsett skulle hända med Ward.
Craig Kowalski finns också att tillgå.
Backar:
.jpg)
Carolina saknar en uttalad försteback, men har istället en handfull oerhört jämna spelare som alla gör ett starkt jobb. Gamle MODO-bekantingen Frantisek Kaberle får dock ses som lagets främsta försvarare, men var under sommaren tvingad till en axeloperation och kommer att missa stora delar av säsongen, vill det sig illa är tjecken till och med borta hela säsongen.
Lagets svenska inslag står Niclas Wallin (bilden) för. Wallin och Kaberle spelade en del ihop förra säsongen och när Kaberle kommer tillbaka kommer de två troligtvis att spendera istid tillsammans även i år.
De gamla veteranerna Bret Hedican och Glen Wesley kämpar vidare, och Wesley lär ha fått blodad tand efter att han vunnit sin första Stanley Cup under sin hittills 18 år långa karriär.
Carolinas headcoach Peter Laviolette har valt att skriva kontrakt med David Tanabe, senast i Boston Bruins, och amerikanen återvänder därmed till klubben där han sparkade igång sin NHL-karriär. Han kommer troligtvis att bilda tredje backpar tillsammans med Mike Commodore. Där har Carolina två ojämna spelare som i sina bästa stunder är fantastiska men som kan ha svackor lika djupa som Jessica Almenäs urringning.
Värvningen av Tanabe kommer troligtvis innebära att Oleg Tverdovsky kommer få agera sjundeback, eller eventuellt lämna klubben. Skadan på Kaberle kan dock innebära att Tverdovsky får speltid under tjeckens skadefrånvaro.
Orutinerade Anton Babchuk och Andrew Hutchinson finns också att tillgå.
Förlusten av Aaron Ward kommer att märkas, framförallt i det defensiva spelet och i numerära underlägen.
Forwards:
Carolina har tappat offensiva krafter i form av Doug Weight, Mark Recchi, Matt Cullen och Josef Vasicek och ersatt dem med Scott Walker, Trevor Letowski, Shane Willis och Jesse Boulerice. Det är en klar försämring och det är bara Scott Walker från Nashville Predators som imponerar.
Rutinerade Weight och Recchi värvades under den gångna säsongen för att förstärka laget inför Stanley Cup, men valde under sommaren att gå tillbaka till lagen de kom ifrån, St. Louis Blues respektive Pittsburgh Penguins. Matt Cullen är en stark defensiv forward som även gör ett fullgott jobb i offensiven och han kommer saknas. Josef Vasicek var skadad stora delar av förra säsongen och honom skickade man iväg i utbyte mot Scott Walker.
Laget har tre starka duor i Eric Cole – Eric Staal, Rod Brind’Amour – Justin Williams och Craig Adams – Kevyn Adams. Mycket i lagets offensiv kretsar kring de fyra förstnämnda medan Adams x 2 och även Brind’Amour har en viktig roll defensivt. Brind’Amour är en av ligans bästa defensiva forwards och vann den gångna säsongen Frank J. Selke Trophy som ett bevis på det.
Ray Whitney och Cory Stillman är också två starka forwards som har fått ett uppsving i karriären på ålderns höst. Stillman bildade en stark kedja tillsammans med Cole och Staal förra året, men är nyopererad i axeln och kommer att missa inledningen av säsongen.
Brad Isbister får ännu en chans i NHL, Carolina har skrivit ett ettårigt tvåvägskontrakt med den skadebenägna forwarden, men han får som bäst rikta in sig på spel i fjärdekedjan.
Unga Andrew Ladd och Chad LaRose är två intressanta spelare som gör ett fullgott jobb i en tredje- eller fjärdekedja.
Keith Aucoin kommer troligtvis få spela mer än förra årets sju matcher, men får nog räkna med att hålla till i en fjärdekedja.
Tuffingen Stephen Peat finns också att tillgå.
Nyckelspelare:
Cam Ward, Rod Brind’Amour, Eric Staal
Nyförvärv:
Scott Walker, trade från Nashville Predators
John Grahame, free agent från Tampa Bay Lightning
Trevor Letowski, free agent från Columbus Blue Jackets
Shane Willis, free agent från Tampa Bay Lightning
Jesse Boulerice, free agent från St. Louis Blues
David Tanabe, free agent från Boston Bruins
Brad Isbister, free aget från Boston Bruins
Stephen Peat, free agent
Förluster:
Aaron Ward, free agent till New York Rangers
Mark Recchi, free agent till Pittsburgh Penguins
Doug Weight, free agent till St. Louis Blues
Matt Cullen, free agent till New York Rangers
Martin Gerber, free agent till Ottawa Senators
Josef Vasicek, trade till Nashville Predators
Svenskar:
Niclas Wallin
Coach:
Peter Laviolette
Preliminär laguppställning:
Eric Cole – Eric Staal – Cory Stillman
Ray Whitney – Rod Brind’Amour – Justin Williams
Craig Adams – Kevyn Adams – Scott Walker
Andrew Ladd – Chad LaRose – Trevor Letowski/Brad Isbister
Niclas Wallin – Frantisek Kaberle
Bret Hedican – Glen Wesley
David Tanabe – Mike Commodore
Cam Ward (John Grahame)
Andra notabla spelare i laget:
Shane Willis, Pat Dwyer, Oleg Tverdovsky, Stephen Peat, Keith Aucoin
Bästa nyförvärv: Scott Walker
Carolina valde att skeppa bort skadebenägne centern Josef Vasicek mot Scott Walker för att förstärka sin högerkant bland forwards. Det är en klar förstärkning, trots att Walker också har en tendens att dra på sig skador. Med rätt omgivning är han dock kapabel till minst 30 mål och 70 poäng. Troligtvis får han inledningsvis ta Cory Stillmans plats tillsammans med Eric Cole och Eric Staal för att sedan flytta ner till Carolinas checking-line tillsammans med Craig och Kevyn Adams.
Värsta förlust: Doug Weight
När Doug Weight värvades från St. Louis Blues under säsongen klargjorde han direkt att han mycket väl kan tänka sig att återvända dit efter säsongen. När han nu försvann så är det inte bara en bra spelare med känsliga passningar och ett stort hjärta som försvinner, utan också en stor ledare med 15 års NHL-rutin. Förlusten kommer att märkas både på och utanför rinken.
Årets poängkung: Eric Staal
Den äldsta brodern i den ökända Staal-familjen överraskade alla när han förra säsongen slutade på en sjundeplats i NHL:s poängliga på 100 poäng och vann slutspelets poängliga med 28 poäng på 25 matcher. Under sin rookiesäsong gjorde han bara 31 poäng men fick en stor uppsving i och med de nya reglerna och allt tyder på att han även denna säsong vinner den interna poängligan i Carolina.
Årets nykomling: Pat Dwyer
23-årige Pat Dwyer skrev på ett tvåårskontrakt med Carolina under sommaren men den amerikanska högerforwarden får nog vänta på sin tid. Visserligen är han snabb och tacklingsvillig, men i den rollen har Carolina redan Andrew Ladd. Dwyer kan dock få chansen om laget drabbas av skador och han kommer i så fall att göra allt för att ta en permanent plats.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. Carolina Hurricanes
9. Montreal Canadiens
10. Buffalo Sabres
11. San José Sharks
12. New Jersey Devils
13. Nashville Predators
14. Toronto Maple Leafs
15. Minnesota Wild
16. Edmonton Oilers
17. Boston Bruins
18. Tampa Bay Lightning
19. Vancouver Canucks
20. Florida Phanters
21. Atlanta Thrashers
22. Colorado Avalanche
23. St. Louis Blues
24. Pittsburgh Penguins
25. Los Angeles Kings
26. Phoenix Coyotes
27. Columbus Blue Jackets
28. New York Islanders
29. Washington Capitals
30. Chicago Blackhawks
