Har Vegas gått på myten om sig själva?
Kan verkligen Vegas Golden Knights kosta på sig att släppa Vadim Shipachyov?
Vegas har överträffat alla förväntningar under säsongsinledningen. De har nu gått 8-2-0 och ligger tvåa i Pacific Division. De har gjort det med enorma skadeproblem mellan stolparna och är nu nere på sin fjärdemålvakt.
De har stått för tidernas bästa start av ett expansionslag, men är verkligen allt så perfekt i Vegas? Har Golden Knights gått på myten om sig själva nu?
Det började sommaren 2016. George McPhee blev utsedd till ny general manager för Vegas. Även om det säkert var klokt att rekrytera en veteran-GM för att bygga upp en ny organisation från grunden var man skeptisk till McPhee, med tanke på att han inte skött allt galant i Washington.
Man blev inte mindre skeptisk i samband med expansionsdraften. Vegas gjorde visserligen ett bra jobb när man samlade på sig flera draftval och ska man bygga en ny organisation – eller bygga om en befintlig – behöver man göra det via draften. Men spelarna man valde var sällan så värst intressanta.
Utbudet var så klart inte alltid det bästa, men Vegas samlade ihop en stor skara mer eller mindre dåliga spelare. Kanske var syftet att bygga ett dåligt lag, och då gjorde man i och för sig en vettig expansionsdraft. Men ska man sälja in ett nytt lag i en ny marknad kan det nog behövas framgång – i alla fall en relativ sådan – på isen. Det är en svår balansgång att vara tillräckligt slagkraftiga samtidigt som man vill bygga nytt via draften. Men det är inte omöjligt.
Vegas satsade hårt på att samla på sig backar, för att kunna utnyttja en trade-marknad som alltid håller backar högt. En sund plan. Problemet var bara att man samlade på sig usla backar, som inte sällan satt på problematiska kontrakt.
Man lyckades bli av med Marc Methot, David Schlemko, Trevor van Riemsdyk och Alexei Emelin. Något jättesexigt utbyte fick man dock inte tillbaka.
Men Luca Sbisa, Clayton Stoner, Jason Garrison och Griffin Reinhart var desto svårare att bli av med. Högst mediokra backar, somliga på dyra kontrakt, står lagen inte direkt i kö för att ta in. Vegas vägrade sätta sig i en position där man riskerade att tappa tillgångar utan ersättning – det vill säga sätta upp någon spelare på waivers.
Det innebar istället att man skickade ner Shea Theodore och Vadim Shipachyov till AHL, då de inte behövde passera waivers. Theodore skulle förmodligen vara lagets främsta försvarare, men 22-åringen – som man fick av Anaheim – var tvungen att offras. Shipachyov signades till ett tvåårskontrakt efter flera imponerande säsonger i KHL och några VM där han verkligen har stått ut. Men Shipachyov var tvungen att offras.
Allt för att en inkompetent general manager inte kunde få ihop sitt lagbygge i tid.
Visst tar inte Theodores utveckling någon skada av någon eller några veckor i AHL, men symbolvärdet i att skicka ner sin mest talangfulla och kanske redan nu bästa back är enormt. Det var först under gårdagen som han kallades upp, men Theodore var inte ombytt i nattens match mot New York Islanders. Istället spelade man Colin Miller, Luca Sbisa och Brad Hunt 20 minuter vardera.
Man det är Shipachyov som är det intressanta fallet. 30-åringen har varit en av KHL:s främsta spelare de senaste åren och har gjort succé i VM. Han har alltid varit ett spännande namn på marknaden och när Vegas i somras vann dragkampen om honom kunde man mycket väl ha fyndat.
Shipachyov tog över sin familj till Nordamerika och en av Europas toppspelare förberedde sig för ett äventyr. Innan säsongen ens hann börja behövde dock McPhee offra honom, då Vegas inkompetenta GM inte fick ihop sitt lagbygge i tid. Shipachyov behövde inte, likt Theodore, passera waivers för att skickas ner. Det sades att det bara var ett paper move för att få ihop pusslet, men det visade sig snabbt vara mer än det.
Nu slapp visserligen Shipachyov rapportera för tjänstgöring i Chicago Wolves, men det var trots allt spelaren som i somras sågs som Vegas förstacenter som skickades ner – från ett lag som inte direkt dräller av offensiv spetskompetens och talang. Shipachyov platsade inte sades det så småningom. Andra spelare hade helt enkelt petat honom. I ett lag med Cody Eakin, William Karlsson, Oscar Lindberg och Pierre-Edouard Bellemare i sin centeruppsättning.
Shipachyov fick visserligen några matcher på sig i mitten av oktober. Men förutsättningarna var långt ifrån de bästa. Han testades inte med Vegas andra toppspelare och över tre matcher fick han bara 30 minuters istid, varav enbart tre minuter kom i numerärt överläge. Nu har han tröttnat och har bestämt sig för att flytta hem till Ryssland igen, enligt Sportsnet.
Vadim Shipachyov var kanske inte Vegas bästa forward. Men han är betydligt bättre än vissa av dönickarna som konstant får spela. Det är en playmaker av hög klass, i ett lag som inte har någon utpräglad playmaker. Det är en center av hög klass, i ett lag som inte har någon vidare centerbesättning.
Kanske är det helt enkelt så att Shipachyovs spel från Europa inte översätts lika effektivt i NHL. Kanske hänger han inte med. Kanske var han för naiv. Kanske synkade han inte med omklädningsrummet.
Men det är helt omöjligt att veta någonting efter enbart en halvtimmes spel. Och det går inte allt för illa för Yevgeni Dadonov i Florida. Vegas hantering av Shipachyov skriker inkompetens och naivitet från ledningen. Hur svårt kan de exempelvis få att locka över Nikita Gusev efter det här fiaskot?
NHL är en jämn liga. I princip alla lag kan pricka in en toppform och vinna några matcher i rad. Under korta intervaller är dessutom hockey ett oberäkneligt spel. Vegas må ha vunnit åtta av tio matcher. Men lagets CF% (47,7), xGF (16,93) och PDO (103,92) tillhör ligans sämsta. Lagets skottprocent (10,45) är en av ligans högsta noteringar, allt enligt Corsica.
Vegas har som sagt överträffat alla förväntningar. På ett sätt är de till och med för bra för sitt eget bästa. Och nu har de till och med gått på myten om sig själva.
Och det kostade dem bara en potentiell förstacenter. Har man verkligen råd att offra det?
