Taylor Hall tillbaka - Devils kan ha sin bästa tid kvar
Taylor Hall är tillbaka på allvar

Taylor Hall tillbaka - Devils kan ha sin bästa tid kvar

New Jersey slog tillbaka Nashville Predators med 5-4 i förlängning natten till söndag och de två poängen var lika oförtjänta som de var välkomna. Efter 24 spelade matcher tänkte jag blicka, både bakåt och framåt, för att se om Devils överraskningståg tänker tuffa vidare.

En dryg fjärdedel in på säsongen kan man slå fast att New Jersey Devils är bättre än vad många trott. För efter 24 omgångar är man en poäng efter Tampa Bay, som innehar sista wildcardplatsen, och Devils har dessutom två matcher tillgodo. Framför allt har en torftig offensiv luckrats upp vilket tillsammans med en fint hemmafacit lagt grunden för en intressant fortsättning.

Målvakterna
Att denna rubrik skulle avse någon mer än Cory Schneider trodde man inte på förhand. Hans nyckelroll i laget, är och förblir ju odiskutabel, även om hans spel senaste veckorna inte hållit samma kvalitet som man vant sig vid. 

Men Keith Kinkaid förtjänar också lovord för sitt spel och han har verkligen satts på prov.  Av de sex matcher han stått har dem varit på bortaplan. Efter segrar mot Carolina Hurricanes och Buffalo Sabres följde San Jose, Pittsburgh Penguins och nu Nashville där han fick 41, 49 resp 42 skott på sig. 

Mot Sharks, var både han och laget någon annan stans, men mot både Penguins och Predators var han en högst bidragande orsak till att man snodde ett par oförtjänta poäng. Dessutom borde Kinkaids enda hemmamatch, mot Chicago Blackhawks, varit en seger.

Taylor Hall
Taylor Hall kom, han såg och han segrade innan menisk-skadan satte stopp. Hans tillfrisknande krossade dock schemat med ett par veckor och nu senast var det Nashville Predators som fick lida för det, när Hall bland annat stod för ett snyggt volleymål, och låg bakom Cammalleris avgörande.

6 mål och 9 assist på 16 matcher är fina papper, och när dessutom måltorkan slog till strax innan skadan, visade Hall prov på flera andra fina egenskaper. 

Hur man tacklade skadorna…och Cammalleris renässans
Förutom att Hall blev skadad försvann också Michael Cammalleri i sex matcher på grund av sin dotters sjukdom. Alltså fick man klara sig utan lagets tilltänkte poängkung, samt en spelare som nästan gjorde en poäng per match i fjol, och som det nyss lossnat för efter ett förlösande hattrick mot Carolina. 

När dessutom 30-målskytten Kyle Palmieri fick vila ett par matcher strandade laget på Kaliforniens kust men väl hemma igen var Cammalleri tillbaka på rejält spelhumör. 

Med fyra mål och fyra assist på tre matcher var han den främsta anledningen till att laget kunde hugga fyra poäng i tre riktiga rock’n’roll-matcher mot Toronto, Detroit och Pittsburgh. Sen har produktionen fortsatt och, i och med nattens två baljor mot Nashville, har Cammalleri noterats för elva poäng på sex matcher sedan återkomsten.

Försvaret håller ihop det…än så länge
Devils backsida kan ifrågasättas på många sätt. Man kommer få problem mot lag med speed vilket man sett mot bland annat Toronto och Pittsburgh. Mot starka possession-lag som San Jose Sharks och LA Kings kom man också verkligen till korta. 

Men så länge Ben Lovejoy och Kyle Quincey inte behöver hamna i åkdueller, eller John Moore får ut pucken ur egen zon samtidigt som Damon Severson fattar rätt beslut, håller faktiskt försvaret så pass bra klass att Schneider har haft råd att inte vara helt på topp. 

Shout out till Severson (3+11) och Moores (4+6) offensiva bidrag och Yohann Auvitu har acklimatiserat sig bättre än vad man trodde. Fransmannen får nog räknas som bästa back bakom alltid lika stabile Andy Greene.

Är Zajac underskattad nu?
Travis Zajac är lagets näst bäst betalda spelare med $5,75 milj per år och detta är nog första gången man känt att han varit värd pengarna. Överbetald kanske han alltjämt är, men överskattad har nästan blivit till underskattad. 31-åringen, har alltid gjort ett gediget jobb på isen, men har nu dessutom 20 pinnar (8+12) på kontot, och är faktiskt ”on pace" för sin poängmässigt bästa säsong sedan 2009-2010.

Vad talar för slutspel? 
Schemat: Devils har spelat minst antal hemmamatcher i hela ligan (9) och i Prudential Center är man extremt svårslagna. Inget lag har hittills lyckas vinna under ordinarie tid i "The Rock", och även om inte den fina statistiken kommer hålla i sig för evigt, känns andra halvan av säsongen som en fördel. I februari spelar man t.ex. nio av elva matcher på hemmais.

Jämnheten: Devils är extremt svårslagna och verkar liksom aldrig ge upp en match. Förutom två klart sämre insatser borta mot LA Kings och San Jose Sharks har man det spelat tighta matcher. Fem av de sex senaste har avgjorts med ett måls marginal och dessa fem har också samtliga varit oavgjorda efter ordinarie tid.

Den förbättrade offensiven: Målfabrikationen har faktiskt skjutit i höjden och inte lär det bli sämre av att Taylor Hall äntligen är tillbaka. Adam Henrique har sett bättre ut på slutet men alltjämt finns det mer att hämta hos både honom och Kyle Palmieri. Dessutom har Nick Lappins respektlösa spel bidragit till att tredje- och fjärdekedjan känns mindre och mindre som en skara statister och bidragen från bottom six blir allt mer frekvemnheten: Devils är extremt jämna och därmed svårslagna. De sex senaste matcherna har 

Och emot?
Försvaret: Båda målvakterna kan vinna matcher åt Devils, vilket de också visat, men det finns oerhört mycket att jobba med när det gäller backarnas spel i egen zon. Just nu känns det som att laget måste göra fyra-fem mål framåt för att vinna matcher, och det är varken hållbart eller realistiskt i längden, trots att man verkligen snäppat upp sig på den biten.

De andra lagen kan vara bättre: Western Conference är så sjukt jämn. Det kommer bli en strid på kniven om wildcardplatserna för någon topp tre placering i Metropolitan blir det inte för Devils. Särskilt inte om Columbus fortsätter överraska och när Washington får upp ångan rejält finns det inte mycket som stoppar dem.























 

Zebastian HagbergIblandband2016-12-04 22:01:00
Author

Fler artiklar om New Jersey