Tre veckor efter trading deadline
I samband med årets trading deadline välkomnade Ottawa fem nya spelare. Hur har deras första tid i klubben varit? Och har experterna rätt när de sett Sens som en av årets trading deadline-förlorare?
Till Ottawa
- Alex Burrows, F
Till Vancouver
- Jonathan Dahlén, F
Alex Burrows hade sina bästa säsonger under åren 2008 till 2012. Därefter har det gått tyngre, även om han under denna säsong ser ut att ha sin bästa säsong sedan 2012. Något som måste ha frestat GM Pierre Dorion. Även det faktum att Burrows har kontrakt över ytterligare två säsonger till en cap hit på 2,5 miljoner dollar kan ha setts som en fördel eftersom Burrows inte bara blir en rental, utan en spelare som man kan ha i laget även på längre sikt. Burrows fyller dock 36 år om några veckor och frågan är hur länge han, med sin lite aggressiva och intensiva speltid, kommer kunna spela det spel han är bra på.
Tidigare i vintras skrev jag om just Jonathan Dahlén och vilken nyttig spelare han skulle kunna bli för Ottawa i framtiden. Visst, det är svårt att förutspå unga prospects och ingen vet egentligen hur bra Jonathan Dahlén kommer att bli. Även det faktum att han ”bara” spelar i Sveriges andraliga kan ha gjort att man ha värderat vad han presterat hittills lite lägre. Å andra sidan kan man jämföra med Filip Forsbergs sista säsong i Sverige. Då spelade han för Leksand som på den tiden låg i Allsvenskan och gjorde 33 poäng på 38 matcher. Dahlén har gjort 44 på 45 i år.
Den enda rimliga förklaringen till att Ottawa valt att göra så här är att man tror att man har chansen att göra ett bra resultat i år och att man med en hel del prospects på forwardssidan kände att man hade råd att offra Dahlén. Det är dock lätt att vara skeptisk. Dahlén är en sådana spelare som har stor potential att bli framgångsrik i dagens NHL där fart och teknik blir allt viktigare.Det är dock svårt att argumentera mot resultaten på kort sikt. Burrows gjorde två mål redan i sin första match för Sens och är totalt 4+2 på sina första sex matcher. Efter det att Burrows och även Viktor Stålberg kommit till laget har båda använts flitigt i powerplay och varit en stor del i att Ottawa just nu gör mål i vart fjärde powerplay-tillfälle (23,5 %).
Till Ottawa
- Jyrki Jokipakka, D
- Andraval i årets draft
Till Calgary
- Curtis Lazar, F
- Mike Kostka, D
Lazar har varit omgiven av många rykten den senaste tiden. Det var därför inte helt oväntat att han fick lämna klubben. Lazar valdes i första rundan 2013 och som det stora framtidslöftet han ansågs vara gick han direkt från juniorspel till NHL. Efter en stabil rookiesäsong (15 poäng, 12:53 min speltid) och andra säsong i rätt riktning (20 poäng, 13:51 min speltid), har det i år gått betydligt sämre. Efter att ha missat träningslägret på grund av körtelfeber, fick han börja säsongen i AHL. Efter att ha spelat sig varm blev Lazar uppkallad och spelade 33 matcher för Sens innan traden. På dessa matcher gjorde han endast en assist och fick 8:48 min speltid. Lazar har själv beskrivit det som att han fått jaga för att komma ikapp hela säsongen på grund av det missade träningslägret. Lazar väntar fortfarande på att få göra sin första match för det just nu superheta Calgary.
Till Ottawa kommer istället den tjugofemåriga defensiva backen Jyrki Jokipakka. Jokipakka kom till Calgary från Dallas vid förra års trading deadling i den omtalade Kris Russell-traden. Sedan han tog plats i Dallas under säsongen 2014-15 har han varit ordinarie i NHL. Totalt har det blivit 147 matcher och 38 poäng. Förutom att bredda backsidan inför slutet av säsongen är det inte otänkbart att man från Ottawas sida ser Jokipakka som någon skulle kunna ersätta Mark Borowiecki. Båda är har sin styrka i det defensiva spelet med Jokipakka är yngre, rörligare och har en större förmåga att kunna bidra även i det offensiva spelet.
Med tanke på att Fredrik Claesson fortsätter att ta stora steg framåt är det med Jokipakka i laget hård konkurrens om platsen som sjätteback i laget. Jokipakka väntar på att få göra sin debut för Sens, men när han väl får chansen blir det intressant att se vad han kan bidra med. Att Dorion valde att byta bort Lazar är rimligt om han ansåg att Lazar inte skulle kunna ta några större steg i Ottawa och samtidigt tog upp plats för någon annan som kunde göra mer nytta i nuläget. I det fallet är det lika bra att göra det tidigt medan man fortfarande kan få något värde tillbaka. Ett andraval kan mycket väl bli en spelare likvärdig med den spelare som Lazar kommer utvecklas till.
Till Ottawa
- Viktor Stålberg
Till Carolina
- Tredjeval i årets draft
Ottawa har blivit Viktor Stålbergs sjätte NHL-klubb, på sin dryg 500 matchers karriär. Stålberg har gjort sig känd som en slitvarg med bra fart under skridskorna. Han har som mest gjort 43 poäng under en säsong (Chicago, 2011/12). Stålberg har öppnat bra i Ottawa där han fått stort ansvar i boxplay och faktiskt även i powerplay. Förutom special teams har han spelat mycket med Kelly och Wingels och gjort två mål och ett assist på sina första sju matcher i klubben.
I Stålberg har Ottawa fått den spelare som man hoppades på att få när man tidigare under säsongen hämtade in Tommy Wingels från San Jose. Laget blir snabbare i de lägre kedjorna och får någon som kan bidra i special teams, vilket har varit en svaghet för Ottawa denna säsong. Dessutom får man in en spelare som har mycket erfarenhet från att spela slutspel och som har vunnit en Stanley Cup. Något som kan vara viktigt om man vill vara ett konkurrenskraftigt lag en bit in i slutspelet. Ett tredjeval är ett helt okej utbyte att ge, särskilt med tanke på att man fick ett andraval i traden ovan. Om han fortsätter att bidra och kanske även väljer att förlänga sitt kontrakt med Sens i sommar kommer den här traden att se ännu bättre ut.
Till Ottawa
- Brandon Gormley, D
Till New Jersey
- Future considerations
Denna trade skedde en vecka efter trading deadline. Det innebär att Gormley inte får spela i slutspelet för Ottawa, något som han ändå inte skulle vara aktuell för. Gormley har ansetts ha väldigt stor potential och valdes som trettonde man av Arizona i 2010års draft. Gormley har dock haft svårt att ta de nödvändiga stegen i sin utveckling för att kunna etablera sig i NHL. Han har emellertid varit en okej spelare i AHL och fått flertalet chanser i världens bästa liga (totalt 58 match). Ottawa blir Gormleys fjärde NHL-klubb.
Gormley kommer få spela resten av säsongen i Binghamton, där han kommer vara en välkommen ersättare till Mike Kostka som försvann till Calgary i Lazar-traden.
Chris DiDomenico
Någon dag innan trading deadline meddelade Ottawa att man signat 28-åriga kanadensaren Chris DiDomenico till ett tvåårigt tvåvägskontrakt. DiDomenico har de senaste säsongerna spelat i SCL Tigers i schweiziska ligan och bröt med sitt lag mitt under säsong för att ta chansen i NHL. DiDomenico draftades av Toronto i sjätterundan 2007. Han spelade fyra säsonger i juniorligan QMJHL, där han hade faktiskt hade Guy Boucher som tränare under en halv säsong i Drummondville. DiDomenico gick sedan vidare till att pendla mellan AHL och ECHL under två år innan han spenderade två år i Italien. De tre senaste åren har han alltså varit i Schweiz, där Ottawa bara under senaste året tidigare har hämtat sina två coacher och Tom Pyatt ifrån.
Frågan är vad man tänkt vilken roll att DiDomenico ska fylla. Ottawa har efter trading deadline gott om bra breddspelare och DiDomenico har i tidigare lag haft en framskjuten roll och gjort mycket poäng. Kanske har man tänkt testa om han håller för en topp sex roll även i NHL, i alla fall så pass att han skulle kunna hoppa in om laget drog på sig mycket skador. Den lilla istid han fått hittills indikerar faktiskt det, då han fått spela mycket med Derick Brassard och Alex Burrows.
Oavsett är det en värvning med liten risk. Det är ett billigt tvåvägskontrakt och Sens har inte behövt ge upp något för att få honom.
Har experterna rätt?
Experterna har varit rätt eniga om att Ottawa var en av årets trading deadline-förlorare. Detta främst med anledning av Alex Burrows-traden, men de finns även några som tycker att Lazar inte var värd att ge upp på.
Om vi bortser från Burrows-traden anser jag att Dorions agerande kan motiveras väl. Man har ökat sin bredd på backsidan, höjt kvalitén på forwardssidan och inte behövt ge upp mer än Lazar och en AHL-spelare för det. Dessutom har ett tredjeval i årets draft har blivit ett andraval.
Burrows-traden är däremot svår att motivera. Åsikten att Ottawa på kort sikt blir ett något bättre lag är fullt rimlig, men frågan är om man inte har gett upp för mycket framtid när man skickade iväg Dahlén. Det kan mycket väl bli en trade som Ottawafansen kommer beklaga sig över under många år framöver.
