Vancouver Canucks v.42
Svenskkolonin Vancouver Canucks har fått en pigg inledning på säsongen, och ligger med nio spelade matcher tvåa i Northwest Division.
Spelade matcher
Vancouver Canucks – Edmonton Oilers 2-1 (0-0, 2-1, 0-0) – 16 oktober
Årets första match mot rivalen Edmonton Oilers för Canucks, en match som alltid betyder mycket prestige. För Vancouver handlar den här matchen också mycket om att få igen efter den överkörning som Oilers stod för mot Canucks under fjolårssäsongen; lagen möttes sex gånger 2005-06 – Oilers vann fem av dem matcherna. Det var även Edmonton som knep den sista slutspelsplatsen före Canucks som slutade tre poäng bakom. Revansch? Ja tack!
Canucks inledde matchen bäst och dominerade stundtals den första perioden helt, men Dwayne Roloson i Edmontons mål stod för en mycket bra insats och räddade samtliga 17 avfyrade skott från Vancouver i den första perioden.
Trots dominansen i den första perioden var det Edmonton som tog ledningen två minuter in i den andra perioden, Marc-Andre Bergeron sköt ett tämligen ofarligt skott mot Luongo i målet, som dock släppte returen rätt framför Raffi Torres som utnyttjade gratisläget och stänkte in matchens första mål.
Det skulle dröja nästan halva matchen för Canucks att överlista storspelande Roloson i Edmontons mål. Kevin Bieksa avfyrade ett ganska lätt skott mot mål, men Roloson fick problem med pucken som på retur hamnade mitt framför mål där Taylor Pyatt på ett enkelt sätt kunde slå in kvitteringen. Med en minut kvar av perioden tog även Canucks ledningen med 2-1 efter ett elegant mål av finländaren Sami Salo, som var tillbaka i laget efter att ha vilat mot San Jose.
Istället för att spela på resultat som mot Minnesota körde även Vancouver på i den tredje perioden, och fortsatte att vara det bättre laget. Perioden slutade mållös trots några chanser i powerplay för båda lagen, spelet i numerärt överläge var annars bristfälligt från båda lagen – sammanlagt hade både Oilers och Canucks 12 chanser i powerplay utan att göra mål.
När slutsignalen ljöd i General Motors Place var det en riktig kämpainsats som banade väg för segern. Svenskkedjan hamnade utanför målprotokollet men skapade mycket farligheter. Roberto Luongo tog revansch på den otursamma matchen mot Sharks föregående vecka med att bara släppa in ett mål. Finländaren Sami Salo fortsätter att imponera och gjorde även det matchavgörande 2-1-målet.
Talangbacken Luc Bourdon har inte haft en rolig inledning på säsongen, matchen mot Edmonton fick han tillsammans med Tommi Santala följa från pressläktaren.
Matchfakta:
Andra perioden
0-1 (22:01) Raffi Torres (Marc-Andre Bergeron, Petr Sykora)
1-1 (28:13) Taylor Pyatt (Kevin Bieksa, Trevor Linden)
2-1 (39:00) Sami Salo (Alexandre Burrows, Josh Green)
Skott: 37-18
Utvisningar: Vancouver 6x2 Edmonton 6x2
---
Edmonton Oilers – Vancouver Canucks 2-1 (2-0, 0-0, 0-1) – 17 oktober
Ett dygn efter den första drabbningen mellan Edmonton och Vancouver var det återigen dags för lagen att mötas. Den här gången i Rexall Place, där Edmonton alltid är svårspelade.
Efter den tunga matchen mot Canucks kvällen innan valde Oilers att vila Roloson och istället spela med Markkanen i mål. Även Vancouver lät sin förstamålvakt vila, Roberto Luongo ersattes av nyförvärvet Dany Sabourin.
Om matchen kvällen innan var en riktig höjdare (i alla fall från Canucks perspektiv), så var det här ett riktigt sömnpiller. Edmonton fick en kalasstart på matchen då Ethan Moreau redan efter 51 sekunder stänkte in 1-0 bakom en förvånad Sabourin i Vancouvers mål. Två minuter senare utökade Oilers ledningen efter mål av norrmannen Patrick Thoresen. Därmed hade Sabourin släppt in två mål på tre skott, ingen drömstart för den nya klubben precis. Men Sabourin spelade upp sig ordentligt och såg faktiskt till att hålla siffrorna nere i den första perioden som Oilers hade full kontroll på. Utespelarna i Vancouver uppträdde segt efter genomköraren dagen innan.
Efter bra spel under den tredje perioden från Canucks fick man utdelning, då Daniel Sedin i numerärt överläge passade en obevakad Markus Näslund framför Oilers mål som skickade in reduceringen bakom Markkanen. Målet betydde hans fjärde för säsongen, och 301:e totalt som ”Canuck” – vilket gör han till den störste målskytten i Vancouver genom tiderna. Men målet kom alldeles för sent, och Edmonton lyckades hålla ledningen de resterande tre minuterna av matchen.
Sammantaget en ganska svag insats från Canucks, som kom igång först i den tredje perioden. Positivt från matchen var att man återigen nollade Edmontons powerplay, som innan matcherna mot ’Nucks hade ligans femte bästa PP.
Dany Sabourin fick ingen önskestart för Canucks, men spelade upp sig och ska inte lastas för förlusten. Mattias Öhlund stod för en bra insats i ett annars ganska blekt Canucks.
Luc Bourdon fick återigen följa matchen från pressläktaren, den här gången med veteranen Trevor Linden som sällskap.
Matchfakta:
Första perioden:
1-0 (00:51) Ethan Moreau (Jarret Stoll, Steve Staios)
2-0 (03:01) Patrick Thoresen (Marty Reasoner, Steve Staios)
Tredje perioden
2-1 (57:31) Markus Näslund (Daniel Sedin, Henrik Sedin) - PP
Skott: 20-22
Utvisningar: Edmonton 7x2 Vancouver 9x2
---
St. Louis Blues – Vancouver Canucks 2-3 (OT) – 20 oktober
Under fjolårssäsongen möttes Blues och Canucks vid fyra tillfällen, och trots att St. Louis var hopplöst sist i Western Conference lyckades dem vinna samtliga matcher lagen emellan.
Matchen inleddes bra för Canucks, som redan efter drygt två minuter hade avlossat fem skott på Curtis Sanford som vaktade Blues mål. Vändningen i matchen kom dock med utvisningar, som började hagla ordentligt från domarna en bit in i matchen. St. Louis fick chansen i kvällens första powerplay, och utnyttjade det minst sagt väl. Taylor Pyatt hann bara sitta i utvisningsbåset ett tiotal sekunder innan Petr Cajanek skickade in pucken bakom Luongo efter en misslyckad rensning från Canucks. Målet var det enda i den första perioden som sammanlagt åtta utvisningar, varav sex drabbade Canucks-spelare.
I den andra perioden var det ombytta roller, Blues drog på sig samtliga fem utvisningar som utdelades av domarna. Men Vancouver lyckades inte få in pucken bakom storspelande Curtis Sanford i Blues mål, trots att man avlossade 16 skott.
Trots ett stort spelövertag även i den tredje perioden så kunde hemmalaget Blues öka på sin ledning till 2-0 efter en virrig situation framför Canucks mål. Det skulle ta Vancouver 26 skott, åtta chanser i powerplay och sammanlagt 47 minuter och 30 sekunders speltid att spräcka Sanfords nolla. Taylor Pyatt stod placerad framför Sanford och kunde efter fint framspel av Daniel Sedin trycka in pucken i mål. Målet tände Canucks, och med 30 sekunder kvar att spela av den tredje perioden slog kapten Markus Näslund till med ett slagskott från backposition i numerärt överläge, och den skymde målvakten i Blues hade ingen chans att ta skottet.
Matchen gick till övertid, och Canucks lyckades fullborda vändningen genom att avgöra med 1 (!) sekund kvar att spela av matchen. Sami Salo, som varit riktigt bra hela matchen avgjorde med ett fint handledsskott efter att ha fintat bort en Blues-forward.
Canucks borde kanske ha avgjort matchen redan i den andra perioden, men vändningen visar prov på stark lagmoral från Vancouver som dessutom lyckades ta död på ”Blues-spöket” från fjolårssäsongen. Sami Salo var bäste spelaren på isen tillsammans med Curtis Sanford i bortalaget och även lagkapten Markus Näslund gjorde en riktigt bra match tillsammans med Sedinarna. Roberto Luongo gjorde återigen en mycket stabil insats och har hittills levt upp till alla förväntningar som ställdes på honom inför säsongen med råge.
Matchfakta:
Första perioden
1-0 (06:41) Petr Cajanek (Keith Tkachuk) - PP
Tredje perioden
2-0 (45:41) Lee Stempniak (Bill Guerin, Keith Tkachuk) – PP
2-1 (47:30) Taylor Pyatt (Daniel Sedin, Henrik Sedin) – PP
2-2 (59:34) Markus Näslund (Sami Salo, Henrik Sedin) – PP
Fjärde perioden (OT)
2-3 (04:59) Sami Salo (Markus Näslund, Brendan Morrison)
Skott: 19-39
Utvisningar: St. Louis 12x2 Vancouver 10x2
---
Nashville Predators – Vancouver Canucks 3-4 (OT) – 21 oktober
Tredje raka bortamatchen för Canucks, och glödheta Nashville Predators borta är förmodligen den svåraste matchen hittills för Vancouver. Predators har innan matchen mot Canucks fyra raka hemmasegrar.
Vancouver fick en flygande start på matchen, Markus Näslund lyckades snappa upp uppspel från Nashville, och serverade Jan Bulis som med ett högt skott överlistade landsmannen Tomas Vokuon i Predators mål. Målet var Bulis första för säsongen.
Nashville kvitterade matchen fem minuter senare efter att Hartnell styrt pucken över Luongo in i mål.
Canucks hade spelet stora delar av den första perioden, och lyckades återta ledningen efter att Taylor Pyatt utnyttjat ett läckert pass från Daniel Sedin på bästa sätt.
I den andra perioden kom hemmalaget både ifatt och förbi Canucks efter två mål på snabba spelvändningar. Det var även bud på fler mål från hemmalaget, som i spel 5-mot-3 hade stor press på Canucks, men efter fantastiskt spel från Roberto Luongo lyckades man hålla siffrorna nere.
Hemmalaget inledde även den tredje perioden mycket bra, och hade de tio första minuterna fem riktigt bra chanser att avgöra matchen. Men Luongo fortsatte att göra flera fantomräddningar räddningar och höll kvar Canucks i matchen.
När Nashville började dra på sig utvisningar fick Vancouver chansen att komma igen, och återigen skulle det dröja sent innan kvitteringen kom. Med en minut och fyrtio sekunder kvar att spela av matchen skickade Mattias Öhlund in pucken på mål från blålinjen så tog Brendan Morrison hand om returen och kvitterade matchen. Liksom mot Blues dagen innan gick matchen till övertid, och återigen var det Canucks som gick ut som det segrande laget, då snabbskrinnaren Lukas Krajicek följt med upp i anfallet och överlistat Vokoun med ett lågt dragskott.
Återigen visar Canucks prov på grym lagmoral och vänder matchen. Flera spelare stod för riktigt bra insatser, däribland finländaren Sami Salo, Lukas Krajicek och självklart målvakten Roberto Luongo, vars spel återigen var mycket avgörande. Laget hade innan matchen problem med målskyttet bakom IKEA-kedjan, och därför flyttade Alain Vigneault ner Markus Näslund till kedjan med Jan Bulis och Brendan Morrison, medan storväxte Taylor Pyatt fick spela tillsammans med bröderna Sedin.
Både viktige Willie Mitchell och Josh Green skadades under matchen. Mitchell kommer inte att spela Dallas på måndag, medan Green verkar vara klar för spel. Luc Bourdon fick återigen inget förtroende av Vigneault, men 19-åringen kommer troligen att ersätta skadade Mitchell på måndagsmatchen.
Matchfakta:
Första perioden
0-1 (01:00) Jan Bulis (Markus Näslund, Brendan Morrison)
1-1 (05:55) Scott Hartnell (Shea Webber, Vernon Fiddler)
1-2 (16:13) Taylor Pyatt (Daniel Sedin, Sami Salo)
Andra perioden
2-2 (23:35) Jean-Pierre Dumont (Mikko Lehtonen, Shea Webber)
3-2 (26:40) Martin Erat (Paul Kariya, Kimmo Timonen)
Tredje perioden
3-3 (58:20) Brendan Morrison (Jan Bulis, Mattias Öhlund)
Fjärde perioden (OT)
3-4 (02:32) Lukas Krajicek (Ryan Kesler, Matt Cooke)
Skott: 40-46
Utvisningar: Nashville 8x2 1x5 , Vancouver 7x2 1x5
---
Interna poängligan - topp-5
Daniel Sedin - 9 GP 4G 6A 10P +6
Henrik Sedin - 9 GP 0G 10A 10P +3
Markus Näslund - 9 GP 5G 4A 9P +3
Sami Salo - 8 GP 3G 4A 7P +3
Brendan Morrison - 9 GP 2G 3A 5P +1
Målvakter
Roberto Luongo 8 GP 2.34 GAA 91.8 Sv%
Dany Sabourin 1 GP 2.07 GAA 90.0 Sv%