Turbulent vecka för Canucks: Frustration, trejd-cirkus och en viktig seger
Canucks hittar nya sätt att göra sina fans besvikna och tålamodet börjar tryta i Vancouver när förlusterna radar upp sig. Rykten om trejds fortsätter att cirkulera men mitt i stormen lyckas man avsluta veckan med en välbehövlig seger. Vägen framåt för laget är fortfarande lika oviss.
Återigen befinner sig laget vid ett vägskäl vid starten av veckan. Efter att ha tagit en viktigt vinst mot Edmonton var matchen mot Buffalo, som spelat kvällen innan, ett ypperligt tillfälle att bygga momentum och vända den negativa trenden. Ack så fel man kan ha, Buffalo visar att det inte finns några lätta matcher i NHL, förutom mot Canucks efter en vinst då. En insats under all kritik följs upp av ett gott kok stryk mot Edmonton och Canucks ser ut som ett lag helt utan självförtroende och harmoni. Trejdrykten och ifrågasättande av tränare samt management drar igång men mitt i allt detta förvånar man alla och tvålar dit Washington Captials. Sprakar lite hopp i jakten på slutspel men det börjar kännas mer och mer avlägset att Canucks kommer lyckas att ta sig dit om insatserna fortsätter vara lika ojämna framöver.
Veckans resultat
Vancouver - Buffalo 2-3
Vancouver - Edmonton 2-6
Vancouver - Washington 2-1
Fiasko mot Buffalo
Matchen mot Buffalo kändes som en chans för Canucks att lyckas med bedriften att skrapa ihop två vinster i rad. Något man inte lyckats med sedan december vilket är anmärkningsvärt för att uttrycka det milt. Dessvärre blev det en bekant historia för de som följt Canucks under säsongen då Tage Thompson gjorde 1-0 till gästerna och Canucks får jaga från underläge återigen. I andra ser man lite piggare ut och lyckas kvittera, Phil Di Giuseppe står påpassligt vid kassen och kan raka in en lite turlig sargstuds. Efter det har Canucks sin bästa period i matchen och efter några riktigt bra offensiva skift lyckas Elias Pettersson pricka in 2-1. Tyvärr klarar man inte av att spela på ledning vilket har varit ett stort problem över säsongen och Buffalo äter sig tillbaka i matchen i tredje perioden. Jiri Kulich och J.J Peterka gör 2-2 respektive 3-2 och det blir även matchens slutresultat. Canucks lägger sig platt i en match som de verkligen borde vinna. En back-to-back för Buffalo som kvällen innan förlorade mot Seattle bör vara 2 poäng. Frustrationen hos fans och media var stor efteråt, återigen ifrågsätts ledande spelare samt tränare och det är verkligen förståeligt då det inte finns någon ursäkt att förlora en match mot ett tröttkört Buffalo.
Utklassade av Edmonton
Matchen mot Edmonton skulle inte bli en mycket muntrare tillställning för Canucks. Mycket liv inför matchen då Connor McDavid blev avstängd för en cross-checking på Conor Garland i det tidigare mötet. Tyler Myers gick samma öde till mötes men det har inte skapat lite stora rubriker av förståeliga skäl. Hursom blev det en perfekt revansch för Edmonton som körde över Canucks totalt. Leon Draisaitl var lika bra som vanligt och stod för assist samt mål i matchen. Även Zach Hyman var lyckosam och stod för 2 mål.
Det blev två tröstmål av Brock Boeser och Filip Hronek i andra perioden men en comeback kändes som en hägring i horisonten. Det var en rätt grisig match och föga förvånande stod Corey Perry i centrum i diverse gurgel som uppstod. Det som var noterbart från Canucks perspektiv var att ingen stod upp för Quinn Hughes när Perry gav sig på honom. Pettersson försökte lite men han är inte en fighter. Miller utbytte några ord innan periodpaus men inget mer än så. Det känns ganska talande för Canucks som lag, energilöst och brist på ledarskap hos majoriteten av spelarna. Man förtjänade att förlora matchen och kroppsspråket visar allt annat än självförtroende.
I intervjuer efter matcherna ser både spelare och tränare rätt nedslagna ut och samma floskler repeteras. Vet inte hur många gånger Rick Tocchet har gått ut och lagt skulden för insatserna på sig själv, det som piggade upp något var att han valde att uttrycka sin besvikelse på lagets prestation efter matchen mot Buffalo. Han behöver inte leta med ljus och lykta i Vancouver för att få medhåll där.
Lördagssviten fortsätter
Om det ändå kunde vara lördag hela veckan, för det verkar vara Canucks framgångsrecept för tillfället. Återigen står man för en väldigt solid och bra insats en lördagskväll mot ligaledarna Washington Capitals. Första minuterna i matchen hade Canucks problem att få till sitt spel och det såg ut att kunna bli en dyster kväll. Efter trevande inledning jobbar de sig in i matchen och efter 12 minuter kan Quinn Hughes glida förbi Washingtons tunga försvar och snyggt skicka in en backhand till 1-0 bakom Charlie Lindgren i kassen. Det var riktigt lördagsgodis som Hughes bjöd på och det skulle han fortsätta med då han även gjorde 2-0 i början av andra perioden, denna gång genom ett välplacerat skott genom trafik framför mål. Han fortsätter vara lagets härförare och ingjuter lite hopp inför framtiden, dessutom ger han fansen lite valuta för pengarna vilket man inte kan säga om alla i truppen för tillfället.
Det var ingen sprakande tillställning i Rogers Arena men det är inte vad Canucks behöver just nu, de behöver vinna matcher och i natt gjorde man verkligen jobbet. Solid defensiv samt riktigt bra målvaktsspel från Kevin Lankinen var framgångsreceptet. Uppoffrande spel över hela isen och det är verkligen det som man saknat senaste tiden. Trots hårt kämpande lyckades man inte hålla nollan då Pierre-Luc Dubois reducerade till 2-1 i matchens slutskede. Washington tryckte på efter det men Canucks står emot och kämpar sig till två välbehövliga poäng i jakten på slutspel.
Noterbart i denna match var att två Elias Pettersson startade för Vancouver då man kallade upp Pettersson (D-Petey som han kallas på grund av sin position) från Abbotsford och han fick göra sin NHL-debut mot tuffast möjliga motstånd. Det gjorde han med bravur, såg riktigt solid ut och bidrog med bra energi, var inte rädd för att visa sin fysiska närvaro och hanterade puck på ett bra sätt. Hoppas han får fortsatt förtroende framöver och får några fler matcher, han var definitivt en välbehövlig injektion i en backsida som inte fungerat särskilt väl senaste tiden.
Trejd-karusellen fortsätter
Rykten om trejds slutar inte cirkulera och det är J.T. Miller samt Elias Pettersson som står i centrum. Det görs inga större framsteg än så länge, spekulerats att Miller var nära Rangers och att Carolina hade visat intresse men i och med blockbuster-trejden med Colorado känns det inte särskilt aktuellt längre.
Osannolikt att Vancouver väljer att trejda Pettersson med tanke på vad Colorado fick för Rantanen. Spekuleras i lokal media att man förväntar sig mer i en eventuell trade men med tanke på vilken spelare Rantanen är och har varit under en lång period för Colorado så är det inte sannolikt att något lag skulle betala “mer” för Pettersson.
Framtiden för Miller och Pettersson känns lite oviss, spontant tror jag att tåget har gått när det gäller att göra en riktigt stor trejd. Carolina som visat intresse för både Pettersson och Miller har gjort sina stora affär och har inte något att locka med som motsvarar Canucks nuvarande ambitioner. New York Rangers har börjat gå som tåget igen och det känns osannolikt att de skulle röra om mer i omklädningsrummet just nu. Men det är långt kvar till deadline och mycket kan hända, för Canucks del tror jag att mycket hänger på prestationerna under kommande veckor. Jag skulle tippa på att man fortfarande är på jakt efter en back och letar nog en möjlighet att få in en till ett inte alltför dyrt pris.
Nästa veckas schema ser ut som följande:
28/01 St. Louis - Vancouver
30/01 Nashville - Vancouver
01/02 Dallas - Vancouver
En rad svåra matcher väntar och Canucks måste verkligen visa sig från sin bästa sida för att kunna ta poäng. Återstår att se om de kommer lyckas med bedriften att ta två segrar i rad.
