Vancouver Canucks News v.14-15
Den 82 matcher långa grundserien är nu avslutad och när divisionssegern säkrades i veckan så var det kvittot på en fantastisk arbetsinsats över hela säsongen av Vancouver som inför säsongen väntades att vara ett lag för bottenhalvan. De 105 poäng som laget samlade ihop är rekord i klubbens historia.
Nyheter
Bring it on, Dallas!
Det blir alltså Dallas Stars som Vancouver får ställas mot i kvartsfinalen i årets Stanley Cup slutspel, och det är mycket som talar för att det blir en väldigt jämn och målsnål matchserie. Här kommer snabbfakta om lagen som ställs mot varandra:
Möten säsongen 2006/07:
23/10 – Vancouver @ Dallas 1-2
6/11 – Dallas @ Vancouver 1-2
3/1 – Dallas @ Vancouver 1-2 SO
25/2 – Vancouver @ Dallas 1-2 OT
Poäng:
Vancouver: 105 Dallas: 107
Mål per match:
Vancouver: 2.65 Dallas: 2.65
Insläppta mål per match:
Vancouver: 2.40 Dallas: 2.35
Effektivitet i numerärt överläge:
Vancouver 17.2% Dallas: 18.5%
”Dödade” numerära underlägen:
Vancouver: 86.9% Dallas: 84.4%
Vinster på hemmaplan
Vancouver: 26 Dallas: 28
Vinster på bortaplan
Vancouver: 23 Dallas: 22
Främsta poängplockare:
Vancouver: Daniel Sedin (36+48) Dallas: Mike Ribeiro (18+41)
Kesler tillbaka på is
Den viktige centern Ryan Kesler var tillbaka på is under torsdagen förra veckan tillsammans med sina lagkamrater för första gången sedan januari. Kesler väntades bli borta i 12-16 veckor efter sin höftoperation, men nu säger centern själv att han känner sig bra och ligger ett par veckor före återhämtningsplaneringen.
Med Kesler tillbaka i laguppställningen får Canucks tillbaka sin bästa defensiva center någon gång under veckan, dvs. några matcher in i serien mot Dallas.
Grabner, Rahimi och Edler till Manitoba
Inför det kommande slutspelet i AHL får Manitoba Moose förstärkning från Vancouvers talangpool. Direkt från NHL-organisationen kommer backarna Yannick Tremblay och Alexander Edler, som under större delen av säsongen tillhört Moose men skickats upp med jämna mellanrum för att täcka upp efter skador.
Winnipeg-laget får även förstärkning i form av den snabbskrinnande forwarden Michael Grabner från WHL-laget Spokane Chiefs och den defensive backen Daniel Rahimi från Björklöven.
Grabner, som valdes något förvånande av Canucks i förstarundan vid fjolårets draft som 14:e spelare totalt, har stått för en hygglig säsong i Spokane, visserligen blev det 39 mål och 16 assist på 55 grundseriematcher, men i slutspelet mäktade bara forwarden en assist på sex matcher. Hursomhelst är det en mycket intressant spelare som mycket väl kan göra nytta för Manitobas offensiv. I övrigt kan jag rapportera att Grabner, i händelse av att Moose åker ur slutspelet, kommer spela i VM i Moskva för hans Österrike.
Den svenske backen Rahimi har haft en bra säsong i Björklöven och där etablerat sig som en viktig kugge i den unga backuppsättningen. Framförallt var det i JVM som Rahimi utmärkte sig, och var där troligen Sveriges bästa back i egen zon. Offensivt har Rahimi inte bidragit med speciellt mycket, något som 2 assist på 33 matcher som i stort sett ordinarie back i Löven bekräftar.
Troligen kommer Rahimi och Grabner matchas väldigt försiktigt, då coachen i Manitoba gjort klart med att han framförallt kommer att använda sig av de som varit i Moose hela säsongen.
Luongo, Bieksa och Daniel Sedin prisade
I och med den sista hemmamatchen under grundserien mot Colorado så delades följande priser ut. Vinnarna röstades fram av fans och media.
Cyrus McLean Award (Mest poäng under säsongen): Daniel Sedin (36+48=84)
Fred J. Hume Award (Minst uppmärksammade hjälte): Kevin Bieksa
Canucks Most Exciting Player Award: Roberto Luongo
Walter “Babe” Pratt Award (Bäste back): Kevin Bieksa
Cyclone Taylor Award (MVP): Roberto Luongo
The Molson Cup Trophy (Flest utnämningar bland matchens tre stjärnor): Roberto Luongo
~
Notiser
- Sami Salo och Mattias Öhlund har båda återhämtat sig från skador, vilket betyder att Canucks bara har två spelare på skadelistan; Josh Green (knäskada) och Ryan Kesler (höftskada).
– Både Daniel och Henrik Sedin hamnade inom top-30 i poängligan. Daniel var poängbäst med 84, vilket räckte för en 20:e plats i poängligan, medan brorsan Henriks 81 poäng placerade honom som nummer 26. Daniels 36 mål innebar en 18: e plats i målligan, och Henriks imponerande 71 assist innebar en fjärdeplats i assistligan.
~
Spelade matcher
3/4 – Vancouver Canucks – Los Angeles Kings 4-2
Kommentar: Kings tog kommandot över matchen med två powerplaymål, men efter smarta ändringar på kedjorna av Alain Vigneault så lyckades Vancouver på ett övertygande sätt vända matchen. Bryan Smolinski, som placerats med Sedinbröderna, gjorde nästan direkt efter bytet mål i powerplay, framspelad av just Sedinarna. Därefter flöt det mesta på för Vancouver; Pyatt kvitterade till 2-2 efter fint snurr tillsammans med de, för kvällen, nya kedjekamraterna Bulis och Linden, och Matt Cooke gjorde sitt nionde mål för säsongen med 52 sekunder kvar av mittperioden, och eftersom Brendan Morrison och Markus Näslund assisterat till målet så betydde det att samtliga spelare i de tre nykomponerade kedjorna hade noterats för en poäng under perioden, inte illa, Vigneault!
Markus Näslund gjorde sitt 24: e mål för säsongen med 32 sekunder kvar av matchen i tom kasse.
Målskyttar Canucks: Bryan Smolinski, 18 (Henrik Sedin, Daniel Sedin) – PP, Taylor Pyatt, 22 (Jan Bulis, Trevor Linden), Matt Cooke, 9 (Brendan Morrison, Markus Näslund) – PP, Markus Näslund, 24 (Daniel Sedin, Henrik Sedin) - EN
~
5/4 – Vancouver Canucks – Colorado Avalanche 1-3
Kommentar: Colorado kämpade för att nå slutspel medan Vancouver ’bara’ behövde tänka på att säkra divisionssegern, så att rivalerna från Denver skulle vara mer laddade var väl ingen större sensation. Avalanche dominerade hemmalaget i alla möjliga spelformer, och tack vare ett hat-trick av den kände ”Canuck-killern” Milan Hejduk så kunde det för tillfället stekheta bortalaget plocka hem vinsten. Sami Salo gjorde lagets enda mål 7:59 in i den första perioden, vilket kvitterade Hejduks första pyts som kom efter bara 25 sekunder.
Noterbart: Mattias Öhlund var tillbaka i truppen efter fem missade matcher på grund av armbågsskada. Öhlund spelade mest av alla i båda lagen (23:59) och stod som vanligt för en bra insats.
Målskyttar Canucks: Sami Salo, 14 (Matt Cooke, Brendan Morrison)
~
7/4 – San José Sharks – Vancouver Canucks 3-4 SO
Kommentar: Vancouver säkrade divisionssegern efter att man plockat hem segern på bortaplan mot San José Sharks i en grinig tillställning.
Canucks drog ifrån till 2-0 genom två tidiga mål av Matt Cooke respektive Taylor Pyatt och divisionssegern såg ut att vara säkrad tidigt. Men svårspelade Sharks vände på steken i den andra tack vare powerplaymål av både Milan Michalek och Joe Thornton, och matchen var i allra högsta grad levande igen. Grinigt var det, ja. Bara under de två första perioderna dömdes nio spelare ut för roughing, och sammanlagt hittade domarna 16 tvåminutare.
Canucks återtog kommandot över matchen sju minuter in i den tredje perioden efter mål av Kevin Bieksa, vars slagskott från blålinjen tog sig förbi den hopplöst skymda Sharks-målvakten Nabokov. Resten av perioden pressade Sharks på bra mot Vancouver för ett kvitteringsmål, och tillslut, med 33 sekunder kvar av perioden så lyckades Jonathan Cheechoo trycka in kvitteringsmålet från sin position framför Luongo och matchen gick till övertid. Övertidsperioden varade dock inte speciellt länge, överhete Joe Thornton, som inte bara noterades för 1+2 i matchen utan även för ett antal utvisningar, fick återigen sätta sig på botbänken efter en tripping-utvising 20 sekunder in i övertiden, och efter förarbete av Henrik Sedin och Sami Salo kunde Mattias Öhlund trycka in vinstmålet från blålinjen.
Noterbart: Vancouver säkrade inte bara divisionssegern i Northwest åt sig själva, utan även Anaheims divisionsseger i Pacific Division säkrades tack vare Canucks vinst.
Målskyttar Canucks: Matt Cooke, 10 (Kevin Bieksa, Brendan Morrison), Taylor Pyatt, 23 (Sami Salo, Daniel Sedin), Kevin Bieksa, 12 (Brent Sopel, Markus Näslund) - PP, Mattias Öhlund, 11 (Sami Salo, Henrik Sedin) - PP
~
8/4 – Phoenix Coyotes – Vancouver Canucks 3-1
Kommentar: Årets minst betydelsefulla match blev föga förvånande även årets sömnpiller. Roberto Luongo fick efter månader av intensivt spelande vila och istället hoppade Danny Sabourin in för första gången på en månad (fjärde gången sedan årsskiftet), och Alain Vigneault vädrade av sina spelare ordentligt; Alla spelare utom en fick chansen i powerplay och samtliga spelare utom två fick även chansen att spela i numerärt underläge. Mest noterbart var kanske Alexander Edler, som fick 20:14 minuters speltid varav 3:08 i PP och 1:18 i PK, långt mycket mer än han fått tidigare under säsongen. Även Rory Fitzpatrick (17:57), Alex Burrows (14:13), Tommi Santala (14:00) och Brent Sopel (21:11) fick mer speltid än normalt.
Alexandre Burrows gjorde Canucks enda mål i den första perioden och i matchen då han kvitterade till 1-1, men Phoenix lyckades ändå plocka hem segern i den här betydelselösa tillställningen.
Målskyttar Canucks: Alex Burrows, 3 (Tommi Santala, Jeff Cowan)
~.~
