Sundsvall chanslöst på Stadshagen
Djurgården svarade för ett glädjande formbesked när Gif Sundsvall rullades ut. Hemmalaget kunde ha gjort fler mål än det som blev matchens enda.
Ett smällkallt Stadshagen andades positivism, både den glatt sjungade publiken och det finurligt bolltrillande hemmalaget. Spelglädjen och självförtroendet var inte att ta miste på. Det lutar allt mer åt att bottennappet mot Västerås kunde tillskrivas det hårda försäsongsprogrammet. Spelarna var nertränade.
I dag var varenda spelare på alerten. Från den rätt sysslolösa Andreas Isaksson i målet till den ettriga trion på topp var det kvicka fötter och snabbtänkta huvuden. Det såg roligt ut att spela, helt enkelt.
Mikael Dorsin fortsatte som vänsterback och klarade sig åter klart godkänt. Som den mittfältare han är van vid att vara i Djurgården blir det en och annan rusch för mycket ner mot motståndarmålet, men då täcker den intelligente Abgar Barsom upp bakom ”Dorran” på kanten. Stenhård i närkamperna och löpstark – Dorsin gör sig bra som försvarare, även i Dif:s trebackslinje.
Markus Karlsson är för tillfället för bra framåt för att spela back. I dag, som vänsteranfallare, var han magnifik. I den första halvleken var han inblandad i ungefär allt. När han inte skrämde slag på halva Sundsvalls lag med sitt opolerade närkampsspel eller vann nickdueller på löpande band rusade han likt en vinthund ner mot kortlinjen för att pumpa in farliga inlägg.
I 23:a minuten satte Karlsson fullt logiskt ledningsbollen bakom Fredrik Sundfors. En snabb kontring på företagsamme Louay Chankos högerkant gav Niclas Rasck ett halvt friläge. Gif-målvakten parerade, men Markus Karlsson rullade in returen.
Minuterna senare borde ”Mackan” ha blivit tvåmålsskytt, men hans högerfot, som inte är av yppersta klass, skyfflade bollen över i ett mycket bra läge.
Johan Wallinder såg piggare ut än senast. Steget är dock inte så rappt som det borde vara än, och tajmingen måste bli bättre, men visst märks det att Wallinder är en bra targetplayer med näsa för mål. Det är svårt att hitta rätt i centerrollen. Minns att det tog Samuel Wowoah ett bra tag att lära sig positionerna innan han blev den framgångsrike målskytt han avslutade sin djurgårdskarriär som.
Gif Sundsvall hade ungefär en och två halva målchanser (jag räknar inte skottet som gav hörna trots assisterande domarens offsideavvinkning). Två skott strax utanför i första halvlek och ett bra läge i andra halvlek när Andreas Isaksson med stor pondus avstyrde.
Andra halvlek blev en enda lång djurgårdspress. Chanserna avlöste varandra, och rörligheten och påhittigheten var stor. Alla i hemmalaget var bra, men särskilt framstående i andra var Stefan Rehn, Patrik Eriksson-Ohlsson och ”Lolo” Chanko.
Jones Kusi-Asare avlöste Johan Wallinder i matchens slutskede. Givetvis var Jones nära att sätta dit tvåan, men den här gången vandrade gruskungen mållös av banan …
Laget:
Isaksson – Rasck, Eriksson-Ohlsson, Dorsin – Pehrsson – Rehn, A. Johansson, Barsom – Chanko (Limpar 84), Wallinder (Kusi-Asare (73), Karlsson
Mål:
1–0 Karlsson (23)
Läs mer:
[Pratminus efter matchen]
