Hemmanationens hopp; Publiken och Manucho
Det är på Estadio 11 Novembre det skall hända.
Nejlikerevolutionen i Portugal låg bakom frigörelsen. Diktaturen i Portugal störtades och vips ramlade alla kolonier bort och den 11 November 1975 fick Angola självständighet. Då är det klart att Luandas stora nya stadion skall heta så. 50 000 personer får plats på arenan och räkna med att denna blir fullsatt när de svarta antiloperna "Los palancas negras" äntrar arenan idag. Den växande nationen Angola kommer att fylla arenan och vräka igång hejaramsor, flaggor och vem vet, kanske den förhatliga vuvuzuela kommer att höra också. Publiken, värdskapet, tempot, trycket och så Manucho Goncalves. Där har vi hemmanationens vapen. Visst; Mantorras och Flavio tillhör förvisso de stora spelarna också, men fixstjärnan är som tidigare Manucho Goncalves; eller Manucho som han kallas. Tyvärr har det inte blivit den rasanta utveckling som han och Angolas fotboll hoppats på. Han värvades under pompa & ståt till Manchester United, som fick en kraftfull och teknisk spelare. Det var 2008 som han skrev på ett tre-årigt kontrakt efter att Carlos Quieroz fiskat runt i olika ligor och bkivit imponerad av Angolas forward. "We have had Manucho here for a three-week trial and have been impressed enough to offer him a three-year contract,"sade Sir Alex Ferguson. "He is a tall, agile, quick forward and through contacts that Carlos [Queiroz] has was brought to our attention around six months ago." Manucho fick dock inte det stora genombrottet. Sir Alex gav honom en möjlighet att slå sig in i laget under försäsongen 2008/2009, men Manucho blev skadad. När han väl återkom till laget, så såg Sir Alex att det var läge att ge honom en tid att komma tillbaka och han lånades ut till Panathinaikos och till Hull. Det var en del pronlem med arbetstillstånd parallellt också. Det gick väl hyfsat i både Grekland och i Hull, men Sir Alex såg ingen egentlig framtid utan såldes honom till Real valladolid, dit han kom inför denna säsong.
Inte heller här har det varit en framgång. Visst; 13 matcher i La Liga, men bara två mål. Manucho har haft det svårt med tempo och haft svårt att hitta fram centralt. Det har varit tufft och sjäkvförtroendet har skiftat. Till detta har han haft disciplinära problem i landslaget, i vilket han var avstängd för att han inte lydit order vid en del samlingar. Men ändock är det Manucho Goncalves som är den stora fixstjärnan när Angola löper ut till första matchen. I senaste ACN i Ghana gjorde han turneringens mål mot Egypten. En stänkare från 30 meter, som av BBC beskrevs som "Manucho scores the goal of the tournament so far. Muscles one man out of the way to pick up possession 40 yards out, takes a few menacing steps forward, and absolutely wallops the ball into the top of Essam Al Hadari’s goal. Pure class" och han blev också invald- konstigt nog dock tyckte jag- i turneringens lag. Nu vilar Angola på hans axlar. Stor och tung, en murbräcka, som tar sig fram och som kommer att vara den spelare som Angola lyfter fram sina anfall mot, Om han kan kombinera med Mantorras eller Flavio får vi se, men är han i form så är det en underhållande spelare.
