Värdnationerna: Om Gabon och Ekvatorialguinea
Låtom oss kasta ett par getöga på nationerna som skall anordna mästerkapet. Gabon och Ekvatorialguinea. Lite geografi, historia, lite musik, lite naket och lite annat? Absolut. Låt oss börja.
Afrika följer VM och EM. De delar upp värdskapet och ger det till länder som kanske inte sett så mycket bra fotboll genom åren. Årets African Cup of Nations äger rum i Gabon och Ekvatorialguinea. Fotbollen tar således åter plats på västafrika efter en sväng till Angola. 2008 spelades ett mycket trevligt mästerskap i Ghana, som dock fick lite otrevliga minnen via dåliga planer, dåliga hotell och bedrövliga domare. Spelet var dock enastående. Hur blir det i år?
Gabon
Först var jag lite tveksam över var detta land egentligen låg. Sedan blandade man ihop det med först Gambia och sedan Irland. Så fel det blev. Men till slut hittade jag det. Strax söder om Sölvesborg.
Med ett par starka östtyska diskuskast, så förflyttar vi oss ned till närheten av Angola igen. Angola 2010 var mästerskapet vi minns från tidgare. Nu går vi längs samma kust och landar cirka 100 mil norrut i Gabon. En gång i tiden ett portugiskt slavvälde. Landet administreras sedan 1483 av Portugal, som dock släppte det 1842, då Frankrike tog över och moderniserade landet betydligt. Frankrike ställde om landet från slavhandel, fattigdom och en betydande diktatorisk stat till ett frihetstörstande land och slog ned allt vad slavhandel hette.
Landet blev fritt från Frankrike 1960 med huvudstaden Libreville (som klädsamt nog betyder fri stad på franska), men som så många andra stater som får sin frihet, så lyckas man inte skapa en demokrati utan tarkare stammar, militärer eller starka män tar rodret. Så också i Gabon, där diktatur rådde fram till mitten av 90-talet, då landets största stam Fang började göra motstånd och faktiskt på fredlig väg fick fram en demokrati och flerpartisystem. Idag styrs landet av Ali Ben Bongo Ondimba, som är son till landets legendariske president Omar Bongo. Det var inte helt enkelt och följt av en del upplopp och protester innan han blev vald till president och samtliga andra 16 presidentkandidater anklagade honom för valfusk. Han är f.ö också ledare för Gabons Deomkratiska parti
Landet har 1,5 miljoner invånare. Hälften av dessa finns i tre städer - Libreville, Port-Gentil eller Franceville. Huvudspråket är franska, men här pratas också Bantuspråk. Bantu är f.ö det mest utbredda språket i hela södra Afrika och betyder helt sonika "Människa" på just Bantuspråk.
Störst stad är Libreville och störst flod är Ogoouéfloden. Högst berg ligger på 1500 meter och heter Mont Iboundji. Huvudsakliga tillgångar för Gabon, som är ett ganska välmående land är Mangan, Olja, Zink och Uran.
Naturligtvis skall man kunna namnet Pierre Akendengué, som inte riktigt är en feber, men som med sin skiva 1974 skapade den moderna Gabon-musiken. Så det så.
Ekvatorialguinea
Vi går norröver. Till Ekvatorialguinea.
Landets bakgrund är brokig och här har portugiser, fransmän, spanjorer och britter vandrat och försökt ta makten. Från 1968 är landet självständigt och naturligtvis blev det envälde direkt. Den dikatoriske Francisco Maciuas Nguema tog makten och drev ett elvaårigt maktmissbruk och han förde ett av de absolut blodigaste styrena i Afrika.
men han fick sin brorson emot sig, Teodoro Obiang Nguema, som var arméchef och som tog makten 1979 efter en militärkupp.
Denne har haft makten sedan dess och menar att det råder demokratiska val i landet. Självfallet är han på poppis att över 97% röstar på honom...eller nej. Man kan väl kanske säga så - det är förbättrade förhållanden än under dennes farbror, men fortfarande råder det diktatur och Teodoro är i mycket en enväldig härskare.
Landet är dock intressant geografiskt. Den stora delen av landet ligger på fastlandet mellan kamerun ocxh Gabon, men sedan finns det ett par öar utanför, som också tillhör landet. En av dessa heter Bioko och ligger fyra mil utanför kameruns huvudstad Douala. Här ligger också Ekvatorialguineas huvudstad Malabo. Intressant.
Spanska och franska talas i landet, men även Bantuspråket Fan. Folkslagen som dominerar är Bantufolkslagen Fang och Bubi. Huvudsakliga inkomster kommer från olja och naturgas, men även skogsindustri, kaffe, ris och bananer..
En person som man med glädje minns från Ekvatorialguinea är Eric Moussambani - kallad Eric the Eel - efter sitt nästan 2-minutiga försök på 100 meter fritt i Sydney-OS simbassäng.
