AFCON dag 8
Dagens matcher tar oss till härligt belägna Limbe med en stadium nere vid havet och till Douala med en centralt belägen arena. Den andra rundan skulle köras med fyra matcher. Det var en omgång som innehöll allt. Tveksamma ingripanden från målvakter, VAR, fula fällninhgar, distansskott, teknik, favoritvinster och favoritfall.
GAMBIA - MALI 1-1
Två komplett olika nationalsånger inledde matcher. Gambias sång "For the Gambia. Our homeland" kändes genomtänkt, skriven för ändamålet och det gick att skönja någon form av melodi. Sedan Mali - här pratar vi militär marsch-"le Mali" och denna var så dåligt och ihåligt spelad att de som beställt högtalarsystemen måste få sparken. Limbe visade upp sig från sin bästa sida och solen sken över den ill-gröna planen och jag gladdes över att Fatima Jermouni - en av fyra stycken kvinnliga domare fanns med på linjen. Mali med Bissouma, men inte Haidara utan Samassekou centralt. Gambia med Sonko-Sundberg på högerbacken och med Jallow-Barrow-Ceesay längst fram.
Mali inledde starkast med några inspel som målvakten Jobe fick boxa ut. Framför allt vänsterkanten där Djenepo och Koné varierade löpningarna skapade problem och Ibou Touray hade mycket svårt att få tag i dem. Bissouma frestade en frispark. En s.k "häxpipa" som dock gick strax utanför. Mali ägde första delen av matchen, Bollen gick runt bra på mitten, hela laget användes och de kom i olika vågor. Ibland Koné, ibland Djenepo, ibland Traoré. Yves Bissouma ägde samtidigt mittfältet. Enastående första 20.
Sedan mitt i Malis övertag så fick Gambia en frispark - 30 meter ut och Musa Barrow får på en sådan rackarrökare i ribban att jag undrat om den inte fortfarande darrar. Jäklar vilket skott.
Men tempot avtog. 32 grader och 73% luftfuktighet gör sitt till tempot och Gambia fick mer och mer att säga till om. En ny frispark - från Jallow - träffade stolpen. Riktigt nära och bra slagen.
Intressant domarblåsning vid halvtid. Han blåser för hörna. Mali lägger upp bollen för att slå den. Då blåser domaren av för halvtid, Jaha.
Halva matchen gav övertag Mali, som hade en sex-sju bra skottchanser, men bra försvarsspel från Gambia, som visade styrka på sina två fasta situationer.
Örnarna från Mali öppnade i ett rasande tempo i andra och hade via Koné och Djenepo återigen ett par halvchanser, som studsade utanför Jobes mål. Sedan kom en hörnvariant och Bissouma fick en härlig räff, men bollen gick centimetrar över ribban. Nytt läge då Traoré tvingar Jobe till en klass-parad när han har fritt skottläge. Nytt nästanläge då Koné frispelas, men når inte bollen framför Jobe.
Sedan hände grejor. Ett anfall från Mali, spelades bort av Gambia,. Matchen fortsatte och i nästa blåsning så gick domaren och kollade VAR och hittade en ojusthet av en gambier i förra anfallet och blåste straff. Koné gjorde mål och 1-0 till Mali.
Men returen kom. Strax efter var det dags igen, Bollen från Ebrima Colley träffade Bissoumas arm och straff igen. 1-1 av Musa Barrow. Uppe i målvaktens vänstra kryss,
1-1 slutade matchen. En svängig match där Mali var det bättre laget,. Bra struktur i spelet, bollen rullade med adress framåt och de hade massor av chanser. Gambia låg på kontring och skall vara riktigt nöjda med en poäng.
Bäst i Gambia: Målvakten Jobe var stabil och höll siffrorna nere
Bäst i Mali; Yves Bissouma var dominant centralt.
TUNISIEN - MAURETANIEN
Nästa match i LImbe.Återgen en lite mera gladlynt nationalsång från Tunisien, medan Mauretanien dundrade på med ett inledande trumsolo och jag tyckte det var ett plagiat på den gamla DDR-hymnen. Tyvärr kom inte den, för den är ju saligt bortglömd och tyvärr ospelad.
Sedan började matchen, med ett högt tunisiskt tempo som flyttade ned Mauretanien i försvaret direkr. Korta bllar varierades med långa bollar och efter en kvart stod det 2-0 för Karthagos örnar. Först ett vristskott från Zamaleks Hamza Mahtlouti som gick in vid stolpen och sedan träffade Khazri med ett närskott efter viss kalabalik i försvaret,
0-2 är inte enkelt att hämta upp och Mauretanien hade en av Saharas längsta uppförsbackar att gå upp för. Men de bet sig fast och fick fram tre.-fyra fasta situationer som skapade en del orda och Kamaras skott gick mot stolpen men nickades bort.
2-0 till pausvilan i en match där Tunisien, bortsett från målen inte hade massor av chanser, men ett spelövertag. Mauretanien blandade och gav en hel del. På tok för mycket chansspel och mängder av felpassningar.
Andra halvlekens första kvart var rätt bedrövlig. Mauretanien briljerade med at visa hur de kunde slå långa bollar, men de kom ingen vart. Tunisien bevakade mest och bortsett från ett skott över var de rätt bekväma.
Men så kom två avgörande minuter. Först slog Khazri till efter ett begåvat anfall och gjordde 3-0 och direkt på avspark gjorde sedan Jaziri mål. 4-0. Ridå.
Mot slutet av matchen fick Tunisien en straff. Hands och VAR-koll. Msakni klev dock fram och satte den i stolpen. Straffmiss för tredke raka gången i AFCON för Tunisien.
4-0 och klar seger för Tunisien
Bäst i Tunisien: Khazri, som låg bakom det mesta i anfallsväg
Bäst i Mauretanien; Trots fyra insläppta så tyckte jag pantervige Boubacar Diop i målet var utmärkt. Han hade ett par räddningar av hög klass och trots sin spenslighet är han fullkomligt orädd.
Gruppställning: Mali 4, Gambia 4, Tunisien 3, Mauretanien 0
ELFENBENSKUSTEN - SIERRA LEONE 2-2
Orangeklädda elefanter med fans på läktaren sjöng med i den pampiga nationalsången, som också kändes som en militarparad. Sedan kom Norges nationalsång, eller Finlands eller något mittemellan; för den som skrev Sierra Leones nationalsång har plankat skapligt. Beaumelle hade ändrat på laget och lät nu Zaha och Pépé flankera Haller på topp och den hårt jobbande Seri fick en central plats på mittfälet. Sierra Leone överaskade inte utan skickade ut fyra stycken Kamara på plan. I och med att Mauretanien hade två Kamara på planen också så är det väl någon form av rekord, Sex samidigt på plan. Jaja, två olika matcher.
En bedrövlig plan i Douala tyckte jag, Mycket sand här och där, men en som verkade gilla det var Wilfried Zaha på spelhumör. Redan efter fyra minuter gjorde Ctstal Palace-Zaha QPR-backen Kakay och blev fälld. När Zaha ramlar och reser sig så har han mest ont i hela världen. Hans min är obetalbar.
Fast när Bangura vräkte omkull honom i straffområdet med straff som följd, då såg det ut som han faktiskt fick lite ont. Kessié slog dock straffen så att målvakten Kamara kunde rädda, men oj vad tidigt han gick. Inte en chans att han stod på någon linje. Inte ens med skaplig fantasi.
Men Elfenbenskustens tid skulle komma. Efter 25 minuter hittar Zaha Haller med en genial passning och denne rullar enkelt in 1-0.
De organgea elefanterna fortsatte med klart övertag men när Buya Turay kom helt fri så kunde det blivit 1-1, men Sangaré räddade snyggt.
Andra halvlek så? Jo, elefanterna gick ut med stort självförtroende; yttrarna Zaha och Pépé gjorde livet surt för sina ytterbackar och Pépé hade en bra frispark. Det såg bra ut - men så slog blixten ned. Musa Noah Kamara -med bakgrund i laget med det fantastiska namnet AIK Freetong (jo, de spelar i AIKs färger och namnet kommer från kontakterna mellan Bangura-.bröderna som spelade i AIK.)- drog in i straffområdet och dunkade in 1-1 i närmsta krysset, Mycket vackert mål.
Men Elfenbenskusten kom tillbaka och efter ett mycket vackert anfall där Zaha drev in,passade Haller och vidare till Pépé, som drog in 2-1 vid ena stolpen så var ordningen återställd. 2-1.
Nu började dock matchen att bölja lite, Gambia släppte upp fler spelare för att få till ett avslut och då kontrade Elfenbenskusten friskt. Skott av Zaha och ett fullkomligt missat friläge av Traoré. Helt fri- fem meter framför mål- inspel från sidan och han drar bollen rakt upp i Cumulus-molnen. Den bollen landade i Togo.
Det gick mot seger för ivorianerna om inte målvakten Badri Ali Sangaré velat annorlunda. I de sista skälvande minuterna så kommer det en lång hemåtpassning som han försöker rädda undan hörna, men istället för att släppa den, så tar han ned den och landar så fel att bollen rullar snett bakåt till Steve Caulker som enkelt rullar till nye Alhaji Kamara och denne gör 2-2. När denne nye Kamara kom in i 71a minuten var det fem Kamara på plan samidigt. Bingo,
Mål för Sierra Leone och panik hos ivorianerna där målvakten blir liggande. Skadad. Undrar vad som hände och om han spelade upp skadan så att det skulle ta bort hans tabbe.. nja lite elakt kanske, men det såg inte så farligt ut.
2-2
Bäst i Elfenbenskusten; Nicolas Pépé - han skapade en hel del och var alltid igång. Försvann ibland men rörde om.
Bäst i Sierrra Leone: Steve Caulker är oerhört viktig för Leone Stars med sin rutin.
ALGERIET - EKVATORIALGUINEA
Ett vitt lag mot ett rött lag. De skrålade med bra i två rätt fantasilösa nationalsånger. Fast jag tyckte jag kände igen strofer i Ekvatorialguineas musik från gamla svenska journalfilmer. Algeriet med kniven på strupen- nja nästan. Oavgjort mot Sierra Leone var inget bra resultat och när de nu vet att matchen innan slutade 2-2, så är en seger enormt viktig. Hos Algeriet var det fyra byten - Bennacer den mest notabla. Hos Nzalang Nacional så försvann Nsue och målvakten från laget. Kul med en spelare vars förnamn är Esteban Orozco Fernandez Obiang Obono och står som E.O.F.O Obono.Vad kallas han? Göran?Denne Esteban skulle vi dock se mer av. Intressant med en gästdomare från Guatemala.
Matchen började intensivt med tre gula på nio minuter. Framför allt den rosa-hår-färgade Salvador fick smaka på en del stryk, Både Bensaini och Benlamri visade att de inte var så där värst pigga på hans sätt att röra sig och kanske gillade inte hans rösa hårfärg.
Det är verkligen en match mellan det stora laget Algeriet - där spelarna kommer från, Milan, Lyon, ManCity och de stora ligorna i Afrika och mellanöstern och ett Ekvatorialguinea där spelarna finns i andra- och tredjeligor i främst Spanien och Portugal. Siáfa längst fram finns i grekiska andradivisionen och just denne Salvador i spanska andra-ligan.
Algeriet hade en bra period runt 15-25 minuter med några rejält vassa chanser. Mahrez var instrumentell med flera bra inspel från sin kant och var också involverad i ett offside-mål.
Sedan kom Ekvatorialguinea in med några ordentliga chanser. En bra frispark fick fäktas bort av Raiss M'bohli i målet och strax efter sköt Salvador ett skott som om det träffat mål gått rakt igenom nätet. En sådan där fantastisk träff, som dock inte resulterade. Mahrez brände sedan en frispark precis innan halvtid som den guatemalske domaren blåste av för. Han var nog nöjd med sina 45 minuter och hade viftat friskt med korten. 6 gula minsann. Det borde varit ett par till, Både Benlamri och Bennacer borde fått varsitt efter skapliga efterslängar.
Andra halvleken kom med ett växande drama. Ett alltmer frustrerat Algeriet flyttade fram positionerna. De lyfte fram bollarna, flyttade fram försvararna in istraffområdet på alla fasta situationer, hade ett bra skott av Mahrez som tippades ut av målvakten, som också fick undan bollen på en nick-touch av Bensebaini. Det hängde ett mål i luften, då det blåste in ett oväder från Ekvatorialguinea. Ett rejält sådant. En hörna nådde mannen med alla förnamn - Esteban - vid mål och denne krutande in 1-0.
Våldsamma glädjescener naturligtvis och Esteban ville krama om hela nationen.
Algeriets ökenrävar hade det väldigt svårt. Bollarna spelades runt framför Ekvatorialguineas försvar, ibland med instick eller bollar över försvaret, men håglöst och utan fantasi. På bänken satt tränaren Djamel Belmadi och såg mer och mer förtvivlad ut, Ännu mer när Belaillis skott i mål blev bortdömt för offside.
Mot slutet blev Belmadi alltmer ledsen och förbannad och Algeriet skickade in allt de hade. Två gånger var målskytten Esteban på plats och rensade tappert framför målet. Ökenrävarna skrek på straff någon gång, men sista minuterna gick till Ekvatorialguinea som höll undan och orsakade en av turneringens största sensationer någonsin.
Lilla Ekvatorialguinea slår storfavoriten och regerande mästarna Algeriet med 1-0 och tillfogar dem den första förlusten på 35 matcher. Vilken skräll.
Ett extremt fantasilöst Algeriet måste jag säga som inte hittade nyckeln till låset. De hade inget svar på motståndarnas låga försvar och tack vare en heroisk insats från laget är nu gruppen väldigt intressant.
Bäst i Ekvatorialguinea: Målskytten Esteban gjorde en makalös andra halvlek. Första halvleken gick till Salvador dock.
Bäst i Algeriet: Nyinsatte Brahimi, som virvlade bra i andra halvlek.
Gruppen: Elfenbenskusten 4, Ekvatorialguinea 3, Sierra Leone 2, Algeriet 1
