AFCON2021 - Vad vi minns och vad vi glömmer..

AFCON2021 - Vad vi minns och vad vi glömmer..

Det spelades 52 matcher i det afrikanska mästerskapet och det gjordes exakt 100 mål. Rätt magert va? 35 matcher hade två mål eller mindre. Man kom trea i skytteligan på tre mål och sex matcher av 16 i slutspelet slutade med straffar. Det var ingen klang- och jubelföreställning i Kamerun utan ett mästerskaps fästning som var tight, svårforcerat och oerhört tufft att dyrka upp. Men vad minns vi och vad vill vi glömma?

Vi minns..
* Glädjetårarna hos Senegal var fantastiska att skåda. "Äntligen" fick en bild. 
* Glädjetårarna hos Ekvatorialguineas Esteban med det fantastiska namnet Esteban Orozco Fernandez Obiang Obono, när han gjort 1-0 på Algeriet
* Glädjetårarna hos Malawi och Komorerna som för första gången tog sig vidare till slutspel
* Glädjetårarna hos Gambia och deras tränare Tom Saintfliet efter Gambias fantastiska avancemang 

Vi minns
* Besvikelsen hos Gabaski efter finalen. han fick priset som "matchens lirare" och täckte hela bucklan med tårar
* Besvikelsen hos en hel nation när Kamerun slog bort sig i semifinalen.
* Besvikelsen hos Bertrand Traoré i Burkina Faso när han insåg att man tappat 0-3 och inte gjort sin nation den tjänst man hade hoppats på. 
* Besvikelsen hos Ghana och Algeriet som missade slutspelet

* Vi minns de snygga målen
- Naby Keitas strama vristskoitt mot Zimbabwe
- Gabadinho Mhangos långskott eller lobb över Bounou i Marocko
- M'Changama fantastiska frispark mot Kamerun
- Pépés snygga vridna skott mot Sierra Leone

* Vi minns målvaktsingripanden av klass
* Komorernas Salime Boinas match mot Marocko tillhör turneringshistoriens svettigaste. Hans trippelräddning från nära håll var extrem. Det var tre gånger mål som han fäktade ur från målet
* Egyptens Gabaski som ersatte El-Shenawy och stod för en klassräddning mot Marocko och var ännu bättre i finalen
* Hervé Koffi i Burkina Faso som stod emot Gabons offensiv i åttondelen och var lysande
* Jesus Owono i Ekvatorialguinea vars straffräddning i straffavgörandet skickade hem Mali

* Vi minns tavlorna
* André Onanas släpp i match om tredje pris
* Kap VErdes Vozinas bedrövliga luftspel
* Hervé KOffis släpphänthet i kuftspelet i match om tredje pris
* Mauretaniens Baubacar Diop vars luftspel var dramatiskt, men hans placeringsförmåga på hörnor var bedrövlig

* Vi minns färgerna
- Senegals vita dansande militärer
- Gambias fantastiska färglada läktarsektion som fyllde en hel läktare med Gambias färger
- Egyptens Sfinxer och faraoner som härjade runt på läktarna
- Kameruns fans som fanns i alla färger som världen skapat 
- Hårkreationerna som fått vilken frisör som helst att bli avundsjuk

* Vi minns domarinsatserna
- Janni Sikazwe från Zambia som blåste av matchen mellan Tunisien och Mali fem minuter för tidigt. Men som tydligen drabbats av utmattning och tappat tidsuppfattningen
- Victor Gomes från Sydafrika som blåste sönder finalen
- Bakary Gassama från Gambia som fick matchen Egypten-Kamerun och som trots 120 minuters match inte kollade VAR en enda gång
- De tveksamma utvisningarna för "fel" lag i matcherna Senegal-Kap Verde och Kamerun-KOmorerna, som ledde till att "underdogs" hamnade i underläge tidigt när det gällde manskap 
- Vi minns den första kvinnliga huvuddomaren i AFCONs historia då Salima Mukansanga från Rwanda tog matchen Zimbabwe-Guinea

Vi häpnas negativt över
- Algeriets katastrofala insats
- Ghanas svarta stjärnor som försvann i ett svart hål
- Guinea? Var de överhuvudtaget på plats. 
- Flertalet stora stjärnors fullständiga pladask - Riyad Mahrez, Wilfried Zaha, Bröderna Ayew, Ismaël Bennacer - som lämnade turneringen utan att ens ha gjort ett enda avtryck 

Vi häpnas positivt över
- Komorernas lilla önation som kramlade ihop det som fanns i diasporan och levererade en kompakt fotboll
- Kap Verdes kamp,glöd och att de faktiskt var blå hajar under matcherna
- Ekvatorialguinea som efter president Obiangs försök för tio år sedan att bilda/värva  ihop ett landslag - nu faktiskt har ett fungerande landskag med rötter i landet
- Gambias framfart Ja, vad säga om detta land som gick som en ångvält framåt och knappt släppte in ett mål
- Malawis flammor som föll med flaggan i topp i åttondelen men som kördes i parad när de väl kom hem till Lilomgwe

* Vi glömmer gärna
- Att man spelade Mauretaniens nationalsång fel - tre gånger
- Olembe Stadions bedrövliga gräsmatta
- de stora luckorna på läktarna, där man inte sålt biljetter
- Bråket i Gabon som ledde till att flera landslagsstjärnor försvann ur truppen 
- slagsmålet efter Marocko-.Egypten då tränare och spelare blev avstängda

Vi tar tyvärr med oss att
- det inte var den fest man hoppats på. På tok för många intetsägande försvarsorienterande matcher.
- stjärnkavalkaden uteblev. Endast en handfull större spelare lyfte sig och visade vägen
- tempot i matcherna ofta var lågt
- avblåsningarna var många och drog ned tempot, intensitet och drog ut på tiden. 
- den bristande offensivkraften i många lag. För dåliga anfall mot för bra försvar. 

Sedan avslutningsvis... 
* Vi får inte glömma
- Den stora olyckan på Olembe Stadion som kostade 30 liv
- Det faktum att det fortfarande är någon form av inbördeskrig i landet som skördade 7 liv i början av turneringen

Därmed stänger jag bevakningen för AFCON2021 och tackar för visat intresse. 

Magnus Falk2022-02-08 07:45:00
Author

Fler artiklar om Afrikansk fotboll