Analys av första omgången: Spelglädje, respektlöshet och fair play
Efter att den första omgången av Afrikanska Mästerskapen är avklarad kan vi urskilja ett par tydliga tendenser.
Första omgången av Afrikanska Mästerskapen är i och med att vi summerar onsdagkvällen avklarad. Vi har kunnat se ett genomgående tema i matcherna hittills.
* Underhållande och svängiga matcher *
Med få undantag har matcherna i första omgången bjudit på underhållande och glädjefyllt spel. Trots att det är öppningsomgången tycks all respekt, i synnerhet för stornationerna, och nervositet vara som bortblåst. Det gör att matcher som Moçambique - Benin blir till riktigt trevlig tisdagsunderhållning. Dessutom har vi kunnat se att spelövertaget under matcherna ofta svänger fram och tillbaka, och att inga vändningar är omöjliga (Mali).
* Respektlösa underdogs *
Malawi körde över storfavoriterna Algeriet, Burkina Faso stod upp mot giganterna Elfenbenskusten och Zambia var närmast segern mot Tunisien. Idag gick dessutom Gabon in och - utan att darra på manchetten - snuvade gruppfavoriten Kamerun på segern. Detta bäddar för minst sagt spännande matcher i andra omgången (Ghana - Elfenbenskusten på fredag!). Känslan är att det mesta är möjligt att åstadkomma i Afrikanska Mästerskapen.
* Spektakulära målvaktsinsatser *
Nu hittade jag inget bättre ord än "spektakulära" men om ni kommer på ett som väver in adjektiven fantastiska, bedrövliga, underhållande, idiotiska, sköna och uppoffrande, hör gärna av er så lovar jag att ändra i texten.
Trots två missade matcher har jag sett Carlos Fernandes (Angola) göra en Massimo Taibi-tabbe, Ovono spela hem tre poäng till sitt Gabon med omöjliga räddningar, Enyiama (Nigeria) springa bort sig totalt närmre mittplan än mållinjen och Rafael (Moçambique, ca 105 kg) göra akrobatisk sälgymnastik och stå på bröstet. Chilavert och Barthez blir till duvungar i sammanhanget.
* Fair Play *
Det skall sägas att det har varit synnerligen heta och jämna matcher, missnöjda storfavoriter som har haft svårt att få spelet att stämma och det har smällt på ganska ordentligt. Trots detta har jag, rätt mig om jag har fel, inte sett något rött kort ännu - och anmärkningsvärt få gula kort. Filmningarna finns där, men inte i lika stor utsträckning som i europeisk fotboll. Gnäll på domaren? Påtagligt sällan!
Lite amatörpsykologi säger att man tycks ha ett mer avslappnat förhållningssätt till fotbollen i de afrikanska nationerna, inte nödvändigtvis att den är mindre betydelsefull, snarare att man handskas med motgångar på ett mer moget sätt än vad vi gör i europeisk klubb- och landslagsfotboll. Men skulle vi verkligen ha något att lära av afrikansk fotboll? Ja, kliv ner från din pidestal och tänk om en sekund.
¤ ¤ ¤
Sammantaget är känslan efter den första omgången att den där tragiska fredagen ter sig alltmer avlägsen efter denna smått fantastiska inledning på CAN 2010.
Låt oss njuta av ytterligare två omgångar i samma positiva anda!