Elfenbenskusten - Togo 2-1
Runt omkring Rustenberg ligger odlingar av frukt,grödor och så Krügerparken. En ideal plats att utgå ifrån om det skall kollas på vilda djur således. Därför spelar Elefanter mot Sparvhökar i just Royal Bakofeng Stadium i Rustenberg och det var första omgången i grupp D. De favorittippade elefanterna kom med ett ungefärligt tippat lag. Eboué klev in på högerbacken igen och längst fram saknades både Bony och Traoré. Max Gradel ersatte tillsammans med Didier Ya Konan. Hos Togo, så saknade jag Prince Segbefia, men i övrigt kändes Togo som en uppställning man skulle kunna plocka ihop.
Matchen
Det började i ett vilt gatlopp mellan lagen och redan efter någon minut så snabbade Adebayor upp en för lös hemmapassning och hamnade fri med "Copa" Barry, som dock var följsam och väntade ut togolesen, som till slut inte fick iväg bollen mot ivorianerna. En bra inledning av Togo, som gick hårt åt motståndarna och Didier Drogba hade ett häftplåster på sig iform av den hårdföre Vincent Bossou. Ett kraftpaket. Som en riktig avelshingst med 193cm och närmare hundra pannor. Han spelar i Vietnam dagligdags och man inser att denne skrämmer bort halva Vietcong när han dyker upp. Drogba skulle få jobba. Men det ger lite öppningar åt andra spelare och här har ivorianerna snabba yttrar i form av Ya Konan och Gervinho. Den sistnämnde hade en trevlig dag på jobbet med sina patenterade löpningar och som Gunnersfan blir man nästan irriterad över att se hur bra han kan vara, när hans Gunnersliknande karaktär är en skugga. Är det hans bror som spelar i London?. Via Gervinho tog man också ledningen, då han kröp ned mot kortlinjen, tittade upp och hittade Ya-Ya Touré, som slog in bollen via en Togolesisk försvarare. Liv i luckan, elefantvrål och på savannen marscherade Överste Hathi,
Sedan stannade det av något och Togo fick tag i spelet och höll bollen ordentligt ett tag. Framför allt Romao, Gakpé och Ayité visade upp en härlig rörlighet och försvarsmässigt stod Akakpo. Bossou och Nibombe väldigt säkra.
Strax före paus fick Togo en hörna och helt plötsligt hade de kvitterat då Ayite tryckte in kvitteringen.
Andra halvleken fick inte riktigt form av någon dominans från något håll. Yaya Touré försökte på sitt mästerliga sätt att på igång ett rörligt spel, men bollar och löpningar fångades upp av ett skickligt positionerat Togo, som också fick ett mål bortdömt, då de hade spelat in bollen innan domaren blåst igång spelet efter ett byte. Det var Nibombe, den hårdföre backen, som hade nickat in bollen och han visade upp en sämre sida några minuter senare då han kom som en rälsbuss och kapade Drogba. Rött? Nja, men hyfsat orange.
Den bästa chansen innan avgörandet kom hade samarbetet Gervinho-Yaya Touré, då de repriserade målet, men denna gången stod Agassa rätt i målet.
Det gjorde han dock inte strax före slutet, då Yaya Touré lyfte en frispark(för övrigt en i mängden och den första som var bra, ty både Yaya och Drogba hade ypperliga frisparkslägen, men drog bollarna i riktning Swaziland) över hela Togos försvar. Agassa missbedömde fullständigt och hängde en vit-tvätt medan Gervinho styrde in 2-1 i bortre hörnet. Jubel och kaskader igen.
Matchen slutade 2-1, men hade lika gärna kunnat bli 2-2, då Djeme var enormt nära i slutet av matchen, men Bobacar Barry sade "Copa de la Vida" och tippade bollen över ribban.
2-1 till Elfenbenskusten i en grupp som man mycket väl kan kalla getingbo.
Efter matchen sammanfattade Drogba matchen i www.supersport.co.za "It was a tough game but we expected that.Togo gave us a good fight but we also made a lot of mistakes and this is something we can change in the next games. Still 2-1 for us is a great win even if it was difficult."