Dag 5 i AFCON gav islossning
Då släppte vi på bromsen. Äntligen kom målen. Fyrverkerier i Yaondé och målen är på plats.
KAMERUN - ETHIOPIEN 4-1
Inte sedan 70-talet har Kamerun förlorat en match på Olembe Stadium i Yaoundé. Ett veritabelt fort med andra ord, men ändå väldigt ont om folk på denna arena som gapade ganska tomt. Tydligen behövdes PCR-test och Vaccination för inträde och det fyllde på efter hand. Men grönklädda hemmalaget tog emot gulklädda Walia Ibex från de norra breddgraderna av Afrika. Kamerun med Choupo-Moting från start. De gulklädda förväntar sig mycket av Nassir på topp och att Mesud Mohammed skall lyfta sig.
Jag ville gärna se en islossning i turneringen, med mål och offensivt spel. Efter tio minuter stod det 1-1. Jippi. Först chockade Dawa Hotessa med 1-0 för bortalaget efter en bra raid på kanten av Nassir som hittade målskytten framför en helt vilsen Collins Fai. Chock på läktarna, men fem minuter senare så kvitterade Toko Ekambi som nickade in kvitteringen bakom en målvakt som hämgde minst en hel rvättmaskin med lakan i straffområdet. Jag förstår inte vad det är med afrikanska målvakter och luftspel. I Matchen mellan Elfenbenskusten och Ekvatorialguina såg man Nzalang Nacionals målvakt sväva i något intet när motståndarna nickade.
Kamerun kom närmre mål sedan med ett par frisparkar och hade mest boll, men Ethiopien var inte ofarliga och framför allt den snabbe Nassir störde de okuvliga lejonen med sin snabbhet och han rusade som ett snälltåg på kanten förbi Tolo, pressade Onana i mål som lämnade retur men Dagnachew missade returen.
Hemmalaget fortsatte att jobba framåt. Mycket bollinnehav med ett par inlägg av kvalitet, en nick över mål och ett offsidemål av en vilt springande Mouni Ngameleu(hur uttalas det?), som också kom i en annan våg i anfallet efter. På andra sidan levererade Toko Ekambi en rejäl Cruyff-fint som lurade bort backen Hamid rejält. Snyggt sätt att skicka hela Walia Ibex försvar ut på landsbygden. Tyvärr blev det inget av inlägget.
Men de kröp närmare. Chip in mot Aboubakar- helt fri- men mittbacken Aschalew Tamene räddade precis. Sedan träffade Toko Ekambi ribban med en nick och vyvuzuelorna gick igång rejält. Sedan kontrade Ethiopien och det var hyfsat spännande att se Aboubakar löpa 70 meter i full fart, hinna upp en kontrande motståndare och få ned bollen till Onana. Bra gjort.
Ethiopien hade den sista chansen i första halvleken då Dagnachew sköt och den alltid farlige Nassir dök på returen, men Onana fick undan bollen.
Mest intressanta namnet på planen dock. Martin Hongla. Vem vill inte heta det?
Andra halvleken; vad skulle ske? Jo, Kamerun ville avgöra direkt och Aboubakar hade en jättechans efter tre minuter och spänningen steg. Till slut kom det. Choupo-Moting hittade Aboubakar med ett inlägg och en jättenick. 2-1.
Strax efter, Fai hittade med en kort boll - vem? Jo, Aboubakar. 3-1. Nu har den väldige forwarden gjort fyra mål.
Blir det mer? Jodå, Karl Toko Ekambi - gjorde ett till och fastställde 4-1.
Kamerun ägde matchen fullständigt i andra halvlek och hade chans-på-chans, men målen uteblev och det var nära att Ethiopien gjorde 4-2.
Men seger för de okuvliga lejonen och det dansades någon form av lokal dans på läktaren.
Bäst i Kamerun: Vincent Aboubakar - två mål och alltid stor och kraftig i straffområdet
Bäst i Ethiopien: Abubeker Nassir - forwarden var farlig och bäst i första halvleken.försvann i andra.
CAP VERDE - BURKINA FASO 0-1
Match i Yaoundé igen. Skulle fler mål följa på den första urladdningen? Burkinabéerna kom med Tapsopa i laget. Tillbaka efter Covid-19. Med en stark Sangaré från första matchen och den starke Dafo från RS Berkane. Kap Verdes Tavares och Rocha skulle leda de blå hajarna.
Bra fart och jämn match i början, De blå Kap Verde höll stången, släppte upp Burkina Faso med mycket boll och ställde om på kontring. Farligast blev det när Rodrigues löpte på en långboll ,nädde högst och nickade in den till Julio Tavares som helt fri framför mål lade bollen strax utanför Koffis mål.
Men Burkina Faso kom närmare och efter några halvchanser, en bra frispark, så kom målet. Inlägg från Kaboré och Hassane Bandé från en kroatisk klubb tryckte in den med bröstkorgen. 1-0 till de vita burkinabéerna.
Andra halvleken började i ett makligt tempo. Det saknades intensitet och det var väldigt mycket felpassningar. Burkinabéernas målvakt Hervé Koffi tillsammans med Leverkusens Tapsopa hade en lugn dag på jobbet för det mesta även fast Kap Verdes duktiga forwards-duo Garry Rodrigues och Julio Tavares försökte ta sig igenom men misslyckades. Närmast var Stopira som dök upp med sin röda frisyr och nickade bollen ned i backen och över målet. I nästa anfall sköt Rodrigues ett bra skott som Koffi tryckte utanför målet.
Burkinabéerna låg på kontring och jag imponerades främst av ManCity-lånet till Troyes - Issa Kaboré- som visade upp en mognad och bra kunsmap på kanten. Bra fot, bra bollar framåt och släppte inte förbi någon.
Efter 66-68 minuter kom det en rad byten som förstörde rythmen och Kap Verde jublade när deras "fix-stjärna" Ryan Mendes äntligen fick lite speltid. Mendes-proffs i Qatar- skulle kanske kunna göra skillnad, men inte alls. Det blev långsamt igen och inget kreativt spel. Istället kunde man titta lite extra på målvaktsspelet där Burkina Fasos Hervé Koffi hittills är en av turneringens bästa; men där Kap Verdes Vozinha är ett bevis på ett bristande förmåga i luftspelet. Ibland felaktig bedömning, ibland hängde han tvätt och någon utboxning i fel läge. Intressant.
Det rullade på utan egentliga chanser. Mot slutet fick burkinabéerna några chanser men tog dem inte och när det var en minut kvar kom ett av turneringens mest klara gula kort då nyinsatte Sanogo i Burkina Faso passerade en helt slutkörd Steven Fortés som tog tag i tröjan. Sanogo satt fast som i en mänsklig mangel. Gult? Näha?
1-0 till Burkina Faso.
Bäst i Burkina Faso: Issa Kaboré- ständigt på gång
Bäst i Kap Verde: Garry Rodrigues, som orkade mest
Ställning: Kamerun 6, Burkina Faso 3, Kap Verde 3 och Ethiopien 0
.
