Dagens åttondelar : dags för Senegal och Marocko att bekänna färg.
För länge sedan - 1989 - besökte jag för första gången Afrika. Det var en enormt stark upplevelse att hoppa på ett flygplan i Köpenhamn och landa på en mörk flygplats i Banjul, Gambia. Att på natten flyga in över ett fullständigt kolsvart Afrika, där man här och var såg en lampa, några hus som lyste och på håll se jättestaden Dakar. Det var en fantastiskt intressant vecka med utflykter till byar, städer och inte minst - till Teranga; till Senegal.
När nu åttondelarna rullar vidare med Senegal-Kap Verde och Marocko-Malawi, så kan jag inte annat än att tänka på när vi passerade gränsstationen till Senegal. Från Gambias sida var det en autostrada; en fyrfilig asfalterad väg som gick så långt man kunde se- bara för att övergå i en bedrövlig ljusgrön jordig stig bortanför horisonten. När vi väl hade fått våra pass kontrollerade av den senagalesiska polisen, så var det en likadan autostrada på den sidan, som sedan övergick i en jordig grusväg med hål, stenar och kantigheter. På konstiga vägar tog vi oss ut till en fantastisk kustremsa. Det slog in grenar med små konstiga djur in i vår jeep på vägen; jag hade någon gräshoppeliknande sak på mitt ben som jag borstade bort, bara för att se den återkomma till mitt ben två gånger till. Jag undrade om den lagt ägg. Väl ute vid kusten väntade ett litet provisoriskt matställe, där vi fick någon blandning av krabba, fisk och grönsaker. Minns inte om det var gott, men vad jag minns var att jag kunde gå ut över några sanddynor och när jag gick framåt så rörde sig marken framför mig. Det var tusen och åter tusen av små vinkarkrabbor, som flyttade sig snabbt när jätten Magnus kom gående. Jag lommade ut till vattnet och såg ut över det varma Atlantvattnet och man konstaterade att det var nog så det såg ut när den europeiska slavskeppen kom på 16-1700-talet. För stranden var helt orörd. Inga hus, inga flådiga hotell, inga som hyrde ut båtar eller några fiskare. Helt orörd strand som den sett ut i hundratals år. Helt fantastiskt. Efter någon timme på stranden rullade vi tillbaka till hotellet. Vi tog en annan väg. Vi passerade definitivt ingen gränsstation utan föraren tog en annan väg genom skogen och vips var vi tillbaka i Gambia. En fantastisk lite tripp till Senegal och en härlig övergång till dagens kraftmätningar i AFCON2021.
SENEGAL - KAP VERDE
Det är dags för Teranga Lions att visa sina muskler. Teranga är ett smeknamn på Senegal och lär vara "Wolof" för gästfrihet, men släng in lite deltagande, vänlighet och skoj i ordet så får du betydelsen. Lejonen gick vidare till åttondelen utan att släppa in ett mål. Å andra sidan gjorde man ett mål - av Mané på straff. Men Senegal har fått tillbaka sina stora stjärnor efter Covid-19. Mendy, Koulibaly och Gueye är alla med igen. Det är ett väldigt starkt lag med stabilt försvar framför Mendy - Diallo, Sarr, Koulibaly. Nu måste det växla upp ordentligt för att ta detta hela vägen. Efter att Algeriet och Nigeria redan åkt ut så ser resan väldigt gynnsam ut för Aliou Cissés lejon.
Men de skall passeras Bubistas blå hajar som har en bra formkurva. Endast en förlust på sju i viktiga matcher och krysset mot Kamerun var en av turneringens stora händelser. Laget har varit väldigt väl organiserat med Stopira, Steven Fortes och Pico Lopes som mycket väldisciplinerade försvarare. Yttrarna Garry Rodigues och Tavares har varit jobbiga att möta och längst fram finns möjligheten att spela Julio Tavares, Semedo eller Monteiro.
Risken är att det blir en väldigt låst match, där Senegal har mycket boll, men borde väl klara detta?
Match i Bafoussam.
MAROCKO - MALAWI
Kollegorna på den marockanska redaktionen har på ett fördelaktigt sätt skrivit om denna match och jag tänker inte orera så massor om det, men ge er en liten bild av hur den malawiska världen ser på denna match. Det är Malawis största match någonsin. Det lilla avlånga landet som är insprängt mellan Zambia, Mozambique och Tanzania med huvudstaden Lilongwe är makalöst uppspelt. Stora affärmän står på rad och vill gödsla med premier till dessa spelare. Vicekapten Banda menar att laget är redo för matchen i Yaoundé. De har varit i staden vid flera tillfällen och laget har förberett sig mycket väl. Parallellt pågår en politisk kamp i landet där president Chakwera funderar på att lösa upp parlamentet. Sådant som händer i afrikanska länder rätt löpande.
Rumänen Mario Marinicas intåg i laget har varit en kraftig vederkvickelse. Den resande fotbollsmästaren har varit i England och delar av Europa och fick ta över rodret mot Zimbabwe. Ordinarie coachen Mwese blev assistent och han skall vara kvar i organisationen även efter mästerskapet. Marinica är ett taktiskt mästerverk med lång bakgrund, som hjälpt Malawis fotboll. Intressant är också att Malawi i sin media lyfter fotbollsförbundets ledning som tryckt in mycket pengar i fotbollsvärlden.
Malawi har varierat mellan en 3-4-1-2 och en 4-4-2 uppställning. De har ett frågetecken i kaptenen Limbikani Mzawa, där Chaziya kan ersätta, men det är ett avbräck. Intressant med forwardstrion Mbulu-Muyaba och den stora sevärdheten Mhango, som gjort stort avtryck.
Match i kväll i Yaoundé och Marocko är naturligtvis favoriter.
