Inför Elfenbenskusten - Tunisien
Jean-Marc Guillou landade i Abidjan på 90-talet och med honom föddes en tradition av afrikansk fotboll, som idag "boomar" och sprids ut i distrikt, länder, landsbygder och skogsområdet. Den gamle franske mittfältaren hade en vision; att skapa en bra grund och utbildning för bra fotbollskultur i Afrika. Han startade i Elfenbenskusten och skapade sin "Centre de Formation" i storstaden Abidjan. Han kallades denna ASEC Mimosas. En fantastiskt framgångsrik fotbollsakademi som lade grunden för den fotbollsutveckling som idag finsn på afrikanska västkusten och vilken årligen utbildar mängder av talanger i syfte att skapa bättre möjligheter för dem framgent. Initialt var det ett samarbete med den belgiska klubben Beveren som inleddes och spelare som bröderna Touré, Gervinho, Boka, "Copa" Barry och Eboué fann sin väg dit. Yapo-Yapo och Romaric var andra spelare som landade i klubben.
När nu Elfenbenskusten springer ut för att möta Tunisien, så är denna utbildning fortfarande en av de mera grundläggande delarna i Elfenbenskustens fotboll, men den börjar att få konkurrens av flera likartade plantskolor. Samtidigt har en del kritik riktats mot just dessa plantskolor, som menar att man skickar iväg dem för tidigt och att den procentuella succén är minimal. I dagens Elfenbenskusten ser man dock fortfarande resterna av det och då så många av just den generationen tog sig till framstående positioner i sna klubblag, så går generationen under namnet "Golden Generation". Men än så länge är den inte "Golden" utan "Silver", ty laget har fortfarande inte sopat rent i turneringarna utan har sett både Egypten och Zambia vinna AFCON och parallelt har de också visat upp en bedrövlig sida i VM-turneringarna. Så upp till bevis mot ett mycket talangfullt Tunisien, som likt Elfenbenskusten vann sin första match.
Sabri Lamouchi(f.ö fransk-tunisier själv) i Elfenbenskusten tros mönstra samma lag som sist, vilket innebär
Barry-Eboué, Bamba,K Touré, Tiéné-Yaya Touré, Zokora, Gradel-Konan, Drogba, Gervinho
Karthagos Örnar från Tunisen har respekt för sina motståndare, men inser att de är bara människor och förbundskaptenen Trabelsi säger"They are a side with lots of qualities, but they have also shown quite a few faults.They are not unbeatable. They certainly have the best players in Africa, and I don't know why they haven't managed to claim the title for so many years.The fact that they haven't managed to achieve that means there are faults somewhere."
Tunisien slog Algeriet i första matchen efter att Youssef Msakni gjort mål i slutminuterna. Det var en match som kunde ha gått åt vilket håll som helst och förbundskaptenerna höll med om att det var slumpen som avgjorde. Nu har Tunisien spelare som just kan stoppa in huvud eller fot i en nörkamp och trycka dit bollen. Just Msakni tillhör framtidsspelarna i landet och håller på att växa till sig som en av de stora stjärnorna. Tunisisk klubbfotboll är alldeles ypperlig med Ésperance och Étoile de Sahel, vilka båda gick förnämligt långt i årets Champions League. Så kvalitet finns i laget.
Issam Jemaa är skadad och borta resten av turneringen och en gissning är att Ben Yousseff ersätter. Intressant att se om Trabelsi väljer att spela med Ousama Darragi, som för något år sedan var "Afrikas bäste spelare(som spelade i Afrika), men som i första matchen kom in i andra halvleken. Han var omskriven även ifjol, men var en stor besvikelse.
Moez Ben Cherifia; Walid Hichri, Aymen Abdennour, Bilel Ifa, Khalil Chemmem;Chedi Hammami, Khaled Mouelhi, Mejdi Troaui, F. Ben Youssef, Y. M´sakni, Saber Khelifa
