Let's go to Togo
2006 såg jag Togo-Schweiz i fotbolls-VM. En mirakulös fest på SignalIduna Arena i Dortmund. "¨Hupp Schwyz. Hupp Schwyz" över hela staden. Röda flaggor med vita kors, valthorn och en massa dragspelsmusik. I hörnet av arenan såg man en liten klick med togoleser, som sjöng något ohörsamt. Schweiz vann matchen, men Togo förblev ett intresse. Jag bevakade Togos vedermödor under VM2006, både inför och har småkikat på dem efteråt och det tillsammans med mina yrkesmässiga resor till Sydafrika har på något sätt format det intresse jag idag har för den afrikanska fotbollen.
Efter 2006 har Togos fotboll varit lätt skandal- och panikartad. Emmanuel Adebayor har ofta varit i blickfånget, men Togos fotbollsorganisation har inte varit mycket sämre då de skickade ett rent amatörlag iklädda Togos färger till en träningslandskamp samt valde att dra sig ur AFCON 2010 efter det attentat som tyvärr ändade ett par personers liv i Angolas skogar. Inför 2013 års AFCON har det som vanligt varit diskussion kring premier och säkerhet, men nu har ändå Togo landat i Sydafrika och när jag bläddrar igenom uppställningen så ser sparvhökarna från den forna guldkusten mer intressanta ut än vanligt och detta trots att de tyv'rr inte lyckats locka över en av franska ligans bästa spelare just nu - Mathieu Dossevi från Valenciennes - att ta på sig Togos grön-gul-röda tröja. Dennes bror; Thomas Dossevi är nämligen en av de stora spelarna i Togos fotbollshistoria, men lillebror har fortfarande tackat nej.
Den spelare som gjort den bästa säsongen detta är är uöverraskande tigern i målen; nämligen Stade de Reims keeper Kossi Agassa. Den rutinerade burväktaren har en brokig tid i målet bakom sig med en hel del olika lag bakom sig men har i år gjort en storartat säsong i Ligue 1 och har - enligt L'Equipe - det näst högsta betygen av alla målvakter i ligan. Jag minns Agassa från VM 2006 och imponerades inte av dennes positions- eller luftspel, men han har som många afrikanska målvakter en absolut strålande akronatik, smidighet och är en hejdare på närskott. Pådrivaren Alayxis Romao har jag också följt ett tag. En mycket duktig mittfältsdirigent, som är en av de absoluta stjärnorna i Lorient, där han med ett härligt öga för spelet , styr bollens bana över plan och kommer att vara en mycket bra tillgång för laget.
Under 2006 noterade jag två stycken s.k "coming-men", som var väldigt talangfulla då, men som inte riktigt hade valt sida ännu, då båda - precis som många andra togoleser - är födda i Frankrike. Abouldrazak Boukari var en av fransk fotbolls största talanger när han slog igenom i Rennes, men han stannade av, belv skadad och fick nytt liv i Championship i England, där den väldige Boukari startade säsongen mycket lovande innan han skadades ånyo. En osäkerhet inför AFCON, men en bra tillgång för coachen Didier Six. En annan är gamle Monaco-talangen Serge Gakpé, som tog sig fram genom Monacos ungdomsled, men som de senaste åren stagnerat ordentligt i utvecklingen och idag hittas i FC Nantes.
Daré Nibombe är en annan man gärna slänger ett getöga på. En "no-mercy" back, som är snabb och stark, men lämnar ganska mycket övrigt att önska i markeringsspel och passningsspel.
Togo blir intressant att följa och kanske hade det varit än mer intressant om AIK:aren Lalawéle Atakora hade dykt upp i laget också.Han har en del landskamper innanför västen.
Men sparvhökarna ser intressanta ut.
