Debutanterna Botswana vill visa upp sig
Jag minns när jag för fem-sex år sedan landade i Johannesburg och besökte nationalparken Pilansberg norr om staden. Uppe på dessa höjder kring denna enorma nationalpark, som ligger inbäddad i en krater, så såg man långt och som min guide sade- ända til Botswana. Fa'n trot eftersom det var ganska långt dit, men när jag väl lyfte med flygplanet igen efter någon vecka, så konstaterade jag att det kunde nog vara så. Botswana ligger inte jättelångt norrut och jag hade en diskussion med några kollegor, som jobbade i Johannesburg/Pretoria, som varit upp i Botswana och Gaborone och de sade att det var enormt vackert. Massor av sjöar och små floder, djungel, ganska bra farleder och förhållandevis säkert.
Landet blev självständigt på 1960-talet, då de frigjorde sig från brittiskt styre. Stor fattigdom inledningsvis, men tack vare rika naturtillgångar har man långsamt fått upp huvudet över kvicksanden. Naturligtvis är sporten något som detta land fokuserar på väldigt och som får ihop nationen. Fotbollslaget "Zebras" tog sig 2012 för första gången till afrikanska mästerskapen och det är mycket stort.
Vi vet dock inte så mycket om laget, men lite matnyttigt har jag letat upp.
* Landslaget började spela matcher 1994 och man hade en brokig skara av tränare innan dess, som försökte få ihop landslaget. Östtyske Rudi Gutendorf och legendariske Liverpoolspelaren Peter Cormack var blandannat på plats för att lära ut fotboll i detta land, där bantustammarna regerar.
* 2002 deltog man för första gången i en kvalifikationsrunda till VM i Korea-Japan, men fick stryk i två raka matcher mot Zambia.
* Första vinsten överhuvudtaget kom 2006, då man slog Lesotho med 4-1.
* Sedan byttes det tränare som en annan bytte kallingar och 2008 tog man in Stanley Tshosane; en stark man inom Botswanas fotboll och med grundlig utbildning ocy bakgrund. Äntligen fick man fart inom bollspelandet.
* I kvalspelet inför 2012 års mästerskap ställdes man emot Tunisien, Malawi, Togo och Tchad. Man inledde med att chocka tunisierna med en borta-vinst och följde upp med ytterligare segrar. Ledande spelare var Jerome Ramatlhakwane, proffs i Sydafrikia och som avgjorde både mot Togo och Tunisien med matchernas enda mål och som också slog zebrornas enda mål i den oavgjorda matchen mot Malawi.
När väl kvalspelets dimma och rök hade lagt sig, så hade zebrorna vunnit gruppen före Tunisien och Ramatlhakwane hade gjort fem baljor för sitt lag. Botswana hade för första gången någonsin tagit sig till ett slutspel och Stanley Tshosane firades som en kung i det gamla bantukungadömet.
Botswanas lag består av spelare från lokala ligan och lag som Mochudi Centre Chiefs, BDF XI, Township Rollers, Uniao Flamengo Santos, Defense XI, B.M.C., Gaborone United, Extension Gunners, Taffic och Nico United. Sedan finns det utlandsproffs, som normalt sett håller till i den närbelägna sydafrikanska ligan. Främsta ankare här är just Jerome Ramatlhakwana, målvakten Modiri Marumo (Bay United) backen Mogogi Gabonamong (Supersport United) och den kände Dipsy Selolwane (Supersport United). Den sistnämnde är inte att förväxla med en teletubbies med samma namn.
Man inledde träningsspelandet med 0-0 mot Zimbabwe i veckan och från den 10 Januari, så finns man i Kamerun på träningsläger.
Botswana är zebrorna som verkligen vill visa upp sina ränder.
