- -
Aston Villa – Liverpool 0-2
Villa spelar sig längre och längre ner i den vidriga massan som är nedflyttningssträcket.
En tämligen blek match av bägge lagen kröntes av Liverpool som lyckades göra mål på de få chanser de hade, även om straffen kan debatteras. Det känns inte som ett rån att vi torskade idag men visst tusan kunde vi ha plockat poäng. Denna kräftgång är lång och svårforcerad. Spelet vill inte stämma och vi halkar bara längre och längre ner i träsket. Som det känns nu är det bara andra dåliga lag som räddar oss, för vi spelar verkligen som nedflyttningskandidater. Det är korta anfall, dålig bollhållning, långa bollar trots att våra forwards inte är lämpade för det och väldigt vek inställning. Det var inte länge sedan som Villa Park var ett tämligen säkert fort för våra spelare att regera i. Dålig bortaform kompenserades med att vi oftast lyckades vinna hemma. Nu finns inte den säkerheten längre och då följer tabelläge och ännu mer osäkerhet. Borde Villa då ligga så långt ner? Spelarmaterialet säger att vi borde vara mittenlag minst. Det fallerar någon annan stans. Jag tror inte O’Leary sover gott i alla fall, hans förmodade tankar översätts inte på plan.
En del intressanta ändringar gjordes inför denna match, den enligt mig misslyckade konstellationen med McCann och Davis som innermittfältare spräcktes och istället fick Bakke spela med McCann. På vänsterbacken fick Samuel inte förnyat förtroende och hans plats togs istället av Barry. Den då lediga vänsterkanten fylldes av Milner som bytte kant och hans egentliga sida fylldes upp av Davis. I anfallet var Baros tillbaka efter sin skada och kan kamperades ihop med Phillips. Övriga startande var Sörensen, Delaney, Mellberg och Ridgewell.
Matchen var som nämndes tidigare ganska sömnig men en sak var uppenbar. Ändringen i mittfältet fungerade i defensiven. Det som tidigare varit en gata stängdes nu igen av Bakke och McCann och Liverpool fick inrikta sig på kanterna. Samma observation berättade att vårt anfallsspel blev vansinnigt lidande av att ha två köttare i mitten. Davis och Milner fick sköta allt framåt och det var inte helt lyckat där heller. Alla lag skriker efter den där komplette mittfältaren som lår drömpassningar runt omkring sig, de finns inte många sådana och de som finns är svindyra. Vad Villa behöver är bollhållare, sådana som kan hålla i bollen några extra sekunder som låter oss ha lite lugn och ro innan vi måste försvara oss igen. Det är så uppenbart att vi saknar denna spelare eftersom våra innermittar får fullständig panik när de har bollen vid fötterna efter en lyckad brytning. Långa sparkar är för enkelt i dagens fotboll och det genomskådas lätt av motståndarbackar.
Andra halvlek var bättre och det var då som Villa hade sin enda och korta bra period. Den startades genom att Angel byttes in istället för Phillips och det gav tyngd i anfallen. Villa skapade några riktigt bra lägen genom både Baros och Angel där till slut Jamie Carragher fick visa vilken underskattad spelare han är. Villa såg ut att få med sig en pinne men då visade det sig att släkten som vanligt alltid är värst. Crouch hade bytts in istället för en blek Morientes och i ett anfall i den 85e minuten sökte Crouch upp Ridgewell. Crouch knuffade till Ridgewell och tog tag i honom, samtidigt som Ridgewells oerfarenhet lyste igenom när han svarade med ett likadant grepp på Crouch. Liverpoolspelares slängde sig smart ner och domare Bennet föll för det. Tveksam straff men jag har sett straffar för mindre saker än så. Gerrard klev fram och satte straffen säkert. Villa föll då ihop som ett korthus och av bara farten satte Alonso en till bakom en för dagen utmärkt Sörensen. Ridå!
Villa är nu upp till knäna i skiten och nästa match mot Sunderland är sjuuuuukt viktig!