Självmål i 93:e fällde lejonen
I en usel fotbollsmatch föll Millwall med uddamålet tack vare ett oturligt självmål i den 93:e minuten.
The Den var fullt av förlorare när Millwall inkasserade säsongens sjunde hemmaförlust på lördagseftermiddagen, även om fyra ben säkerligen var ännu tyngre än de andras på väg ut till omklädningsrummet; debuterande målvakten Colin Doyle svarade för en handfull matchavgörande räddningar och höll tätt i 92 minuter, och inhoppande anfallaren Ben May som oturligt styrde Leeds-anfallaren David Healy’s skott in i eget mål på övertid. Ett grymt sätt att förlora en fotbollsmatch.
I en enligt rapporterna urusel match hade Millwall gjort sig förtjänt av en poäng. Som väntat var det mycket kamp och slit och många tacklingar var på gränsen till vårdslösa vilket resulterade i mycket avblåsningar och avbrott i spelet. Torsdagens nyförvärv Colin Doyle, på lån från Birmingham City, och Zak Whitbread, Liverpool, fick debutera direkt och gjorde båda en bra match där dom direkt hamnade i hetluften. Gästande Leeds United hade två stolpträffar innan matchuret nått 17 minuter.
Millwalls målchanser var lätträknade och den otvivelaktigt bästa kom i 56:e minuten när Paul Robinson nickade millimetrarna utanför Neil Sullivans vänstra stolpe efter ett fint inlägg från försvarskollegan Tony Craig. Nästa läge kom sju minuter från full tid. Barry Hayles tog emot ett nytt inlägg från Craig och avfyrade stora kanonen som Sullivan styrde ut till hörna.
Så när ett vilt kämpande Millwall såg ut att ha krigat till sig en poäng och klarat sig undan den mäktiga Leeds-pressen hände det som inte fick hända. I matchens 93:e minut sköt Healy, via inhopparen Ben May, in segermålet för Leeds otagbart för den felfria Doyle mellan stolparna. Förlust 0-1, på grymmast möjliga vis.
Dubbelmoral?
Leeds fick mycket kritik för att man inte ställde upp på att hedra minnet av den nyss bortgångna George Best innan avspark. En stor del av de gästande fansen respekterade inte den tysta minuten. Ironiskt nog har klubben i efterhand frågat Millwall efter videoupptagningar i syfte att försöka identifiera respektlösa supportrar, vilket känns absurt då endast en av Leeds spelare – Healy – bar svart armbindel under matchen. Inte heller Liverpools supportrar, på besök i Manchester, respekterade den utlysta tysta minuten.
Jag kan inte låta bli att göra den uppenbara reflektionen; Leeds (Turkiet) och Liverpool (Heysel och Hillsborough) har genom åren krävt övriga landet på respekt, förståelse och medlidande men kan själva inte ställa upp på att hedra Englands kanske främsta fotbollsspelare genom tiderna en liten stund. Även om detta förstås inte gäller alla anhängare till de båda klubbarna är det ändå en häpnadsväckande dubbelmoral.
Eftersom inte alla håller med mig vill jag bara föra till protokollet att jag tycker att det under de senaste åren har gått inflation på tysta minuter liksom döda fotbollsspelare. Men som sagt; Best hedrades på 90 av 92 fotbollsarenor i England under helgen.
Millwall 0-1 (0-0) Leeds United
0-1 (´93) David Healy
Doyle – Craig, Whitbread, Robinson, Williams, Ifil – Elliott, Dunne – Dyer (´75 May), Asaba – Hayles
Publik: 8,134 (1,365)
