Aston Villa - Man City 1-1 Rapport från läktaren + lite annat.
Här följer en hel del dravel. Mycket nöje!
Om ni någon gång ska pendla mellan städer i England så måste ni prova på att åka med bussar, närmare bestämt National Express. Eller som chauffören kallade det, "National Distress". Det verkar som om vad som helst kan hända på dessa turer. Att vi åkte med dessa bussar berodde bara på att Tågen inte funkade, men så här i efterhand är jag glad att jag har provat på det. Bussen till Birmingham skulle gå kl. 8 på morgonen och med en nervös farsa i släptåg med ett sinne för perfektionism och tajming ala Sickan, så blev det till att stiga upp i ottan. Och detta efter ett ha tillbringat kvällen innan på en bar med excellent live musik. För er som inte vet så dricker man även öl på en bar, många öl. Att då stiga upp vid 6 tiden suger värre än en wettex-trasa.
Aja, väl ute ur hotellet och med 2 kilo grus i ögonen så konstaterar vi att det bara är 2 stationer till Victoria Coach Station och bestämmer oss för att åka taxi. Bara det är ett äventyr då London är trångt som sugrör (Suckror?) och de kör som bara fan. Jag vet inte om vi blev blåsta med det kostade i alla fall 10£. Nja, 8 egentligen men chauffören hade ingen växel, hmmmmm!
Bussföraren som skulle köra oss var av modell jättebamsestor och verkade lika trött som jag. Vi åkte iväg enligt tidtabell och skulle bara stanna en gång till i London för att plocka upp några gubbar till. En kvinna gjorde ett tappert försök att muta sig ombord trots att hon inte hade en förköpt biljett. Det resulterade endast till att chauffören sa, piss off and leave me alone madam! Sen blev det åka av på M1. Fan vad de kör, på fel sida av vägen dessutom.
Vi var framme 10 minuter före utsatt tid och på vägen åkte vi förbi både Mecka (Villa Park) och Soptippen (S:t Andrews). Väl av bussen så var vi tvungna att orientera oss lite grann då vi inte hade någon aning om var. Men det löste sig då vi hittade Bullring byggnaden. Bullring är ett shoppingcenter som är ganska nytt. Där finns världens mest malplacerade byggnad. Den är helt omöjlig att beskriva men närmast är nog en silverfärgad, prickig degklump. Precis bredvid ligger en jättefin kyrka från typ 1500-talet. Det skär sig om man säger så.
Nu skulle då några timmar slås ihjäl i Brum innan matchen började. Jag gick in på "Gap" och hittade lite kläder till barnen. Det blir pluspoäng för det hos frugan när jag kommer hem. Att jag sedan bara köpte en whisky till mig själv och ingenting till henne innebär nog att jag är tillbaka på plus minus noll. Pub måste man göra också. Det var svårt att hitta en på New Street men till slut snubblade vi över en, precis bredvid en officiell Birmingham City shop. UUURRRRRKKK! Ölen smakade utmärkt dock så jag ska inte klaga för mycket.
Nu närmade sig matchen med stormsteg så vi bestämde oss för att bryta upp och bege oss till Villa Park. Även de lokala små tågen till Aston och Witton var av avstängda så det fick bli buss igen, trodde vi! Kön var av Vasalopp karaktär! TAAAAAXI! 8£ senare var vi framme.
Jag har alltid varit sur som en ättika för att farbror Ellis rev den gamla Trinity Road läktaren och jag var lite nyfiken på den nya då jag bara sett den på bild. DEN ÄR SÅ JÄVLA FUL OCH BILLIG I VERKLIGHETEN! Stor, plastig och osynkad med resten av arenan. Hur tillät vi detta att hända. Nog för att den var bra inuti och den gamla läktaren var trång och skitig så är det fasaden som förstör allt. Att den gamla inte var k-märkt frångår allt mitt förstånd. Kunde man inte behålla fasaden och fixa till insidan på något smart sett. Fulham gör ju det med Craven Cottage.
Så var det dags för match. Det är hyfsat med folk, ca 37000 och City har lagt beslag på hela bortasektionen med ett stort följe. Till min glädje ser jag att både Angel och De La Cruz är med i startelvan trots långa landskampsresor under veckan. Stämningen var inte på topp och spelet var dåligt. Villa kom inte igång med sitt korta spel och City spelade som ett lag med obefintligt självförtroende gör. Dessutom hade man placerat Fowler, Sinclair och Anelka på bänken. En markering kanske? Villa tog ledningen på en hörna, slagen av Hitz och Angel rusade ifrån sin markering och nickade in bollen. Härligt tänkte jag och passade på att gå ut och köpa en av de berömda "Chicken Balti Pies". Den var god och jag rekommenderar alla att testa. För er som undrar så är det en curry kyckling paj.
Det risiga spelet fortsatte i andra med det undantaget att Villa backade hem alldeles för långt och City fick chans på chans att bygga upp anfallen i lugn och ro. Angel gick av i halvtid pga trötthet. Det straffade sig naturligtvis. Anelka och Fowler byttes in med synbar effekt. Kvittering kom också när Villa missade markeringen på Distin som kunde nicka in en hörna slagen av den andra tysken på plan, Tarnat. Båda lagen hade chanser att vinna och chanser skapades. Oavgjort var rättvist men resultatet borde ha varit 2-2 eller 3-3 istället.
Efter matchen var det dags att möta upp "vår man på Holte End" Michael Hurley. Vi stämde träff utanför Aston Hall och tog en promenad (några km) till hans bil. En Engelsman som kör en fransk bil?!?! Vad händer härnäst? En kort körsträcka in till centrum senare satt vi på ett mysigt ställe med storbild och tittade på Ipswich mot West Brom. Fantastiskt underhållande match. 2-3 till West Brom slutade det och en bekant från förra året, ryyys, Geoff Horsefield avgjorde i sista minuten för West Brom. Kött och lök paj var en ny upplevelse och den rekommenderas.
Bussen skulle ta oss tillbaka till London så vi fick säga adjö till Michael och bege oss tillbaka till stationen. Bussen är på plats och denna chaufför var nästan lika stor som den förra. Denna hade lite mer humor dock. Innan jag klev på kom en ung (snygg) japanska (tror jag) och körde upp en mobiltelefon i ansiktet på mig....utan att säga något. En smula förvånad puttade jag undan den...två gånger, innan jag tog den och sa: Vem e det? Mannen i andra luren snackade engelska men med en brytning som saknar motstycke. Jag gav upp efter 5 sekunder och gav luren till tjejen igen och gick därifrån. Observera att tjejen inte öppnade munnen en enda gång. Så här i efterhand så, nä jag vete fan.
Färden hem blev långvarig då 10 bilar small ihop på M1. Det hindrade inte föraren att använda gasen dock så för första gången hade jag bälte på mig i en buss. Det kändes bäst så. Hem kom vi i alla fall och det var dags att knoppa in. Jag måste dock rekommendera alla killar att någon gång kolla på "The Man show". Vänta tills fruar och flickvänner gått och lagt sig dock. Humorn är ganska låg! Tror den går på Tv4+ i Sverige.
Nu är jag hemma igen och ska inte tråka ut er mer på ett tag. Må väl Villa bröder och systrar.
