Reseberättelse från Brum 16-19 april. Del 1
AVSC Sweden var i Brum för att se Villa-Newcastle. Här kommer reseberättelsen.Del 1
Vi var 14st som åkte på AVSC Swedens medlemsresa till Birmingham 16-19 april. Och här följer en resestory för er som var med och för er som inte var med.
Fredag
Resan började tidigt på många olika håll runt om iSverige, vissa åkte tåg, bil, andra buss till flygplatserna som skulle ta oss till Stansted ett par timmar senare.
Vi som åkte med flygbuss från Stockholm till Västerås fick se Ålänningen Beckers fina morgonhumör. Innan bussen han rulla två meter så klev han fram till chaffören
och sa åt honom att stänga av musiken. Så nu vet alla att Becker inte gillar att lyssna på kramgoa låtar med Vikingarna 7:45 på mornarna.
Nittio minuter senare var vi framme i Västerås där det blev incheckning och snabbt iväg till den lilla baren, där vi tog en öl för att lugna nerverna.
Chelseagänget på samma flight höll av nån anledning en låg profil. (Villa-Chelsea 3-2)
Väl framme på Stansted så gick allt galant, bagaget kom fram och övriga resenärer hade hittat till samlingsplatsen fast fjolåretspub var borta.Efter ett snabbt inköp av mat och dryck gick gruppen i samlad styrka ut till busshållplatsen där vi hade en buss som väntade.
Där stod en man och väntade vid en buss som tog 21 personer och alla myste till ordentligt då vi såg att bussen hade stora inslag av Claret an Blue.
Även här tog det inte många meter innan ljuv musik uppstod. Nu var musiken ett par knäpp från diverse burkar.Efter 2,5 timme i en aning skakig buss så var vi framme i centrala Birmingham där vi blev avsläppta.
Chaffisen sa att hotellet låg runt hörnet och det stämde till pricka. Runt hörnet fanns även en liten igenbommad ingång och en skylt där det stod "Guys and Dolls" på.
Vissa av oss hoppades att det var en klubb... Men tur nog för ekonomin så ar det en bommad klädaffär.
Väl inne på hotellet fanns det ingen personal vid desken så D.Geddis klippte till ringklockan ordentligt på bästa Mr Bean manér.Och helt plötsligt så stormade det ut två damer i hotelluniform och blängde på Big Steffe som stod själv vid desken undrade vad det varfrågan om. Men har man en plingklocka så får man skylla sig själv.
Nu var det cirka två timmar kvar innan vi skulle få celibert besök på hotellet så nu var det fria aktiviteter som gällde. När vi frågade säkerhetsvakten Mike på
hotellet om han kunde fixa fram ett rum till oss för vårt besök så sa han först att vi redan hade rum. När han fick reda på vilka som skulle komma så blev det ett äkta
stimorol smalj från hans sida då det visade sig att han var en Villaman.
Klockan slog 18.15 och in på hotellet kommer Marcus Allbäck och Olof Mellberg.
Längst fram för att ta emot spelarna stod Mike och välkomna dom till oss. Resten av personalen som jobbade i lobbyn tittade stort på oss där vi stod och pratade med
spelarna medan vi presenterades oss själva.
Mike gjorde som han lovade och fixade snabbt fram ett rum som vi klev in i och som någon sa:
-Nu djävlar ska det bli roligt.
Det blev lite fotografering och autografskrivande samtidigt som de besvarade våra frågor utan krusiduller.
Vi fick svar på allt från kontraktsbråk och usla domare. Vi fick även höra hur Alan Shearer spelar och hur han söker favörer hos domarkåren. Mitt under vårt samtal så
ringde Mellbergs mobil och där var det ingen pardon. Mellberg bara tryckte bort samtalet och fortsatte prata med oss.
Summa summarum så var det två avslappnande spelare som bjöd på massor.
Efter en timme så rundade vi av och tog hissen ner till lobbyn. I hissen så sa Big Steffe att Spol-Jansson hade en Villa tatuering.Mellberg sa då.
- Men visa den då.
Snabbt stod Spol-Jansson i hissen med byxorna nere och med arslet mot Mellberg. Jävla tur att inga paparazzias fanns i närheten. Tatueringen satt på vaden från vristen upp till knät. Villa Swedens coolaste...?? Jag tror det!
Väl nere i lobbyn igen så satt tre småkillar i Villas matchtröjor med block och penna klara och
vi sa att nu har någon i personalen ringt in sina barn till hotellet för att få en skymt av spelarna. Där blev det mer skrivande och mer fotande.
Säkerhets Mike fick även han vara med på kort och han tog även en massa kort åt oss.
När vi lovade att skicka bilden på honom med Mellberg och Allbäck så blev det åter ett stort leende och hans guldtand blinkade till som Benny Hills en gång gjorde.
Nu var det åter dags för lite öl och vi gick upp på puben "The Hill" där vi
slötittade på en match som spelades mellan ett lag i toppen av tabellen och ett i botten. Nu började vissa trötthets syndrom visa sig och några ur Skavstagänget var
det första som droppade av för kvällen.
Vi andra fortsatte till en pub som hette "Shakespeare" där det blev lite mer öl och dit kom även Michael Hurley för en öl innan stängningsdags. Framme vid bardisken stod en
man i 70-års ålder och några av oss sa direkt att han måste ha varit Bajare då han var helt fokuserad och hade bara sin blick på sin öl. Vissa andra av oss hittade en
Sunday sporttidning på 56 sidor och hur mycket vi än bläddrade i den så fanns det bara två sidor sport i den resten var mycket lättklädda damer och en hel del
telefonnummer.
När väl vi beslutat för att gå tillbaka till puben på hotellet så fick vi en
uppfräschade språngmarsch i kvällsregnet.
Kvällen avslutades med att Michaels vän som håll på West Brom kom förbi och den
dialekten var inte att leka med.
Lördag.
Det var dagen då Nenne lade till ännu ett år till sina 50+ och Jonas från Tidaholm blev 40år.
Alla kom ner till frukosten pigga och glada.
Det första man såg på frukostbordet var att det fanns olika sorters grillade korvar och genast tänkte magen och förra årets frukostkorvar. Men dessa var av en helt annan kaliber och frukosten var som hotellet:
Helt perfekt!
Nu märkte vi också vilken bra placering vårat hotell hade.
5 min gångväg till Villashopen som ligger i city, 5 min till köpcentret Bull Ring, 30 sek till puben Yard of Ale och 6 min till New Street station för tåg mot Villa Park och Wolverhampton. Sååå jäkla bra!!
Och på lördagen så skulle vi även på en liten tågutflykt till grannstaden Wolverhampton och se
matchen Wolves-Middlesbrough. Vi gick våra trehundra meter till tågstationen ochköpte våra biljetter.
Spol-Jansson hade en ny keps på skallen och om den var köpt av någon som var utklädd förra året fick jag inte svar på.
Men nu såg han ut som Tuffa Viktor.
DEL 2 Klicka här!
