Plymouth - Gillingham
3 - 1

Aston Villa - Everton 1-3 (0-3)

Ja då var hemmapremiären 2012/2013 på Villa park ett faktum. Stämningen var på topp på hos den månghövdade Villa-publiken, och förväntningar låg i den regntyngda brittiska luften.

Paulie Lambert hade för dagen gjort tre ändringar sedan torsken i västra London förra helgen, ändringar som åtminstone jag inte för allt smör i Småland förstod mig på. Ut med Ireland, Holman och Delph. In med Bannan, Herd och The fonz. För mig helt obegripliga byten då jag tyckte att Ireland och Holman var bland de bästa tillsammans med Concrete Ron förra matchen, Delph såg också piggare än vanligt.

Så med tvivel i kroppen slog man på viaplay och matchen, och tro på fan så låg bollen där bakom Given efter 3 minuters spel, efter en klassprestation av Steven Pienaar, som curlar in bollen i Givens vänstra kryss. Villa såg helt skärrat ut och jag satte min pale ale i vrångstrupen. Efter det hämtade sig aldrig hemmalaget utan The Toffees hade stenkontroll på händelserna första 20. Efter det så får i alla fall Villa låna bollen och lyckas etablera någon form av passningsspel efter att Everton första 20 jagat ett 2-0 mål genom att stressa och sätta hög press på Villa-spelarna. Villa skapar sedan tre frisparkar i bra läge för skarvnick, men samtliga exekuteras mycket tafatt och resulterar i absolut vakuum. Som ett brev på posten då Villa börjar komma in i matchen så nickar Maurine ”Valderama” Felleini på ett alldeles för enkelt sätt in 0-2, herregud Shay Given, semestern är slut. 0-2 kändes som ridå redan då. Villa återigen skärrade efter mål i arslet och spelet börjar se passivt, osäkert och allmänt dåligt ut igen, som det stundtals gjorde mot Hammers förra helgen, och stora delar av förra säsongen med. I minut 41 sprattlar Challe N’Zogbia till och kör en Maradona ride från egen planhalva, men har som brukligt mycket svårt att avgöra när det är hög tid att passa bollen vidare och kör planenligt fast på försvarare i Evertons straffområde. I minut 41 dyker Evertons ”Gubben i lådan jugge” Jelavic upp och slår in ett inlägg från Baines bakom given och matchen är död.

Bedrövlig halvlek av Claret and blue, som t.o.m. fick West Ham insatsen att verka bra i jämförelse. Omotiverat, taffligt och lojt beskriver bäst hemmalagets inställning. Personligen så saknade jag lite stake i laget som spelare som Warnock, Dunne och Hutton stod för förra säsongen. Om jag var kritisk till laguttagningen innan match så var jag övertygad om att den var helt fel i paus.

I paus byter i alla fall Lambert in Brett Holman istället för the fonz, som inte fått mycket uträttat i vanlig ordning. Everton öppnar även andra starkt och har två bra chanser genom Jelavic och Naysmith. Bannan sticker emellan med ett skott som täcks i 52a matchminuten innan det i minut 57 är slutspelat för Cieran Clark efter att han rivit ner Jelavic i fritt läge. Lite tveksamt anser jag då kontakten var minimal. Hur som helst rött kort och Herd offras för att byta in en till försvarare i form av den för dagen skäggprydde Eric Lichaj. Everton kör på och gör sånär 0-4 efter nick av Distin som räddas på mållinjen. Villa helt ofarliga ända till minut 75 då Karim El Achmadi ur Dino Baggio läge drar på ett skott av tveksam kvalitet som Tim Howard av någon anledning misslyckas med att rädda. 1-3. Efter målet får Villa faktiskt lite fart trotts sina 10 man och trummar på. I minut 90 kommer matchens i särklass bästa Villa anfall då Andy Weimann efter en fin pass skickar bollen klockrent i stolpen, returen går ut till en chockad Darren Bent som placerar bollen mot öppet mål, dock rakt på försvarare. Matchen slutar 1-3.
Reflektioner efter matchen: Villa verkar överlag ha ganska klent psyke i startelvan då man uppträdde nästan skärrat efter motgång. Passningsspelet från West Ham matchen var också till stor del borta och det mesta såg mer än lovligt eländigt ut.

Jag vet inte vad Lambert vill uträtta med att bänka våra mest tongivande spelare och fullständigt frysa ut Warnock och Hutton, idioti om ni frågar mig. Dock litar jag på att Lambert har en långsiktig plan och vet vad han håller på med. Kanske det klarnar lite mer om några nyförvärv trillar in innan fönstret stänger. Om inte så rekommenderar jag den gode Paul att ta fram en mycket dyr Whiskeyflaska, åka hem till Stephen Warnock och böna och be om att denne ska spela i startelvan igen, ingen skugga över Baker som jag ändå tycker gjort det relativt bra, men vi behöver spelare av Warnocks virke och jävlar anama på plan. Just nu är Vlaar den ende med lite toga i, och den ende som får godkänt över de två inledande matcherna.

Bäst i Villa idag Concrete-Ron Vlaar och Nathan Baker