Aston Villa - Bournemouth
3 - 1

IMPONERANDE SEGER ÖVER "THE CHERRIES"

I rapporten inför matchen analyserades lagens möjligheter och utmaningar. En av utmaningarna för Aston Villa var hur man skulle hantera det täta matchandet. Svaret blev oerhört positivt framför #VillaSweden som var på plats!

STARTELVAN

Flertalet spelare hade 120 minuter fotboll i bagaget från bortamatchen i Frankrike i torsdags. Det var därför inte särskilt konstigt att det dök upp både en och två funderingar kring hur Emery skulle mönstra sin startelva. Hur ser orken ut, mentalt och fysiskt? Vilka är i tillräckligt bra skick för att upprätthålla en viss nivå? Den enda som sitter på det svaret är Aston Villas spanska geni, Unai Emery.

Startelvan blev framåtlutad, så att säga. Att Emi Martinez skulle spela rådde det inga som helst tvivel om. I försvarslinjen fick samma fyra spelare chansen igen, det vill säga Cash, Konsa, Torres och Digne. Uppenbarligen var Emery tillräckligt nöjd med sin defensiva linje så att han kunde känna sig bekväm med att låta Diego Carlos och Clement Lenglet inleda på bänken.

På mittfältet fick McGinn och Tielemans ta ett stort ansvar centralt i och med frånvarande och avstängda Douglas Luiz. McGinn med 90 minuter mot Arsenal för att sedan spela 80 minuter mot Lille. Svettigt, hinner man att tänka. Men den belgiska mittfältsmotorn, Youri Tielemans, lirade 90 minuter mot Arsenal, 120 minuter mot Lille och skulle nu även starta mot Bournemouth. Om det fanns tvivel kring Emerys förtroende för honom i inledningen på säsongen så kan man definitivt slå bort dessa tankar numera.

På kanterna valde Emery att gå med Leon Bailey och Morgan Rogers. Säsongens ”flipp” och succényförvärvet från Middlesbrough. In i ”smeten” skulle även Moussa Diaby. Offensivt. Kreativt. Sakteligen började säkerligen en och annan supporter att ana en offensiv inställning från Emerys sida.

Längst fram skulle Ollie Watkins spela, föga förvånande. Den skickliga anfallaren är känd för sin fysik och att han skulle komma till spel var som nyss nämnt inte särskilt förvånande. Watkins är en spelare som Emery litar oerhört mycket på och som sällan gör en besviken vad gäller arbetskapacitet och delaktighet. En professionell idrottsindivid ut i fingerspetsarna.

Stor skadefrånvaro hos Aston Villa resulterade i en bänk som fick betraktas som ”tunn”. Borta från resten av säsongen är Mings, Buendía, Ramsey och Kamara. Tillägg på frånvarolistan var som tidigare nämnt Douglas Luiz (avstängd), Nicolo Zaniolo (skada) och Alex Moreno (skada). Således stod Emery inför en tuff utmaning: Vilka byten har han möjlighet att göra? Vilka spelare kan komma in från bänken och faktiskt göra skillnad? Inför matchen och med en blick på spelarbänken så bad man till fotbollsguden att Emerys matchplan skulle följas till punkt och pricka för att låta spelarbänken vara så orörd som möjligt.

MATCHEN

Med en offensiv startelva så infann sig en förväntan om att Aston Villa skulle ”storma” mot Bournemouth för att ge sig själva ett överläge på ett eller två mål som man sedan kunde ”spela på” vad gäller anpassning av motstånd rent strategiskt.

Tittar man på statistikkolumnen attack momentum som finns på sofascore.com så kan man se att Aston Villa hade ett visst övertag, men inget övertygande. Ett bollinnehav på 63% och en lyckad passningsprocent på 85% indikerar till viss del att Aston Villa hade koll på läget. Men sett till matchbild och nyss nämnda statistikunderlaget attack momentum så tog ”The Cherries” över matchen efter drygt 25 minuter vad gäller att utmana Villaförsvaret i en större utsträckning än i inledningen av halvleken. Justin Kluivert hade ett hårt och bra avslut som Martinez gjorde en fin räddning på, där returen rensades undan med huvudet av lagkaptenen John McGinn. Därefter började Bournemouth att attackera Villas högerkant där Matty Cash hade fullt upp med att hålla reda på just Kluivert men även den ungerska spelaren Miloš Kerkez, till vardags högerback men ställdes upp som ytteranfallare i en uppställning som kan liknas vid 4-2-3-1. Till slut så skulle det offensiva initiativtagandet från Bournemouths sida ge resultat. Kluivert spelade en boll i djupet in i straffområdet där Kerkez vände bort Cash som i sin tur, i en ganska klumpig duell, sänkte sin motståndare och straff tillgavs ”The Cherries”. Ingen ifrågasatte domslutet och Matty Cash räckte även upp ena handen i en ursäktande gest riktad mot sina lagkamrater.

Solanke lade upp bollen på straffpunkten och trots att Martinez gick åt rätt håll så var straffen för bra slagen av engelsmannen som i och med straffmålet fick fira sitt 18:e ligamål för säsongen.

Alright, underläge efter en halvtimme och vad som upplevdes som intressant och som en utmaning var hur Aston Villa skulle reagera, eller agera, på detta. Det skulle visa sig att Aston Villa önskade att ta tillbaka sin position i matchens förarsäte. Leon Bailey, Moussa Diaby, Morgan Rogers och Ollie Watkins var alla delaktiga, närvarande och aggressiva i spelet och i tv-soffan infann sig aldrig någon oro. Det var tydligt att nyss nämnda spelare önskade att driva spelet framåt och var på ett imponerande sätt ansvarstagande.

Initiativtagandet å Villas sida skulle även det resultera i någonting framgångsrikt. Kvitteringen kom på tilläggstid i den första halvleken efter att Diaby gjort ett magiskt hemjobb och vunnit tillbaka bollen i en omställning för Bournemouth. Bollen till Leon Bailey som drev upp bollen och med en yttersida skickade bollen till en yta där Morgan Rogers sprang. Väl inne i straffområdet gjorde Rogers en vändning/fint likt Kerkez, men med skillnaden att motståndarförsvararen inte glidtacklade utan sprang förbi den engelska U21-landslagsmannen och Rogers kunde på ett elegant vis skicka upp bollen i nättaket. Ett vackert kvitteringsmål som #VillaSweden fick uppleva på plats!

Sett till statistiken xG (Expected Goals) så hade Bournemouth ett högre och bättre värde. Men där ska man ha i åtanke att straffen som Solanke dunkade in genererar i ett sådant högt värde. I övrigt var det någon målchans eller två för ”The Cherries”, som gjorde en bortahalvlek man trots allt kunde vara nöjda med. Likaläge inför andra halvlek och utmaningen för Aston Villa var hur den fysiska och mentala statusen var på spelarna i detta läge. Vilka svar skulle Emery få av spelare som fått stort förtroende senaste veckan?

McGinn och Tielemans jobbade arslet av sig på mittfältet. Man bröt uppspel, fördelade ut bollar och arbetade stenhårt i båda riktningarna på fotbollsplanen. Föredömlig andra halva av matchen från mittfältsduon som upplevdes som samspelta, glädjande nog.

Ollie Watkins var hårt uppvaktad av mittbacksduon Zabarnyi och Senesi under matchens första 45 minuter, främst av förstnämnda, men fick ytterligare instruktioner av ledarstaben som gjorde att den ukrainska mittbacken fick slita oerhört hårt och ont för att hänga med engelsmannen. Underlag eller bevis på det? Jovisst, vad sägs om två assist? Med framspelningar till både Moussa Diaby och Leon Bailey så kunde Aston Villa på ett kontrollerat vis spela hem tre poäng och skaffa sig ytterligare poängövertag på konkurrenten som i nuläget placerar sig på femteplats i tabellen, Tottenham.

Även om bollinnehavet fördelades lika under matchens andra del så var det trots allt ett lite mer tydligt övertag för hemmalaget vad gäller antalet målchanser, hörnor och förvaltandet av fina målchanser. Våra stolta representanter för #VillaSweden fick därmed uppleva ytterligare en seger på Villa Park och tanken på efterfesten gjorde oss som befann oss hemma i Svedala avundsjuka.